Egenvårdsprogram

Psykologiska orsaker till hetsätning  

Man känner inte helt till alla orsaker till hetsätning. Hetsätning är en följd av flera olika omständigheter. Bakom hetsätning kan det till exempel finnas  

• olika stressfaktorer 
• en belastande livssituation 
• traumatiska händelser 
• utmaningar i känslolivet 
• en negativ självbild  
• problem med självkänslan.  

Man vet också att ärftliga faktorer kan öka risken för att drabbas av en hetsätningsstörning. 

Hetsätning handlar inte om brist på självdisciplin eller brist på viljestyrka.  

Fysiologiska orsaker till hetsätning 

Hormoner och det centrala nervsystemet reglerar känslan av hunger och mättnad. De så kallade hungerhormonerna får oss att äta mer. Mättnadshormonerna bromsar i stället ätandet. Det finns individuella skillnader i hur mättnadshormonerna utsöndras.  

Hos en normalviktig person producerar tarmen väldigt mycket tarmhormoner efter att hen har ätit. Tarmhormonerna förmedlar information till hjärnan om att man är mätt. Hos överviktiga utsöndras detta i mindre utsträckning, så att hjärnan inte får en lika tydlig signal om att man är mätt. Därför äter man mer, vilket upprätthåller och förvärrar problemet med fetma. 

När man går ner i vikt kan man utsöndra en ännu mindre mängd tarmhormoner. Det här är en av de mekanismer som kroppen använder sig av för att försöka förhindra att gå ned i vikt.  

Bantning ökar risken för hetsätning 

Hård bantning ökar särskilt risken för hetsätning och hetsätningsstörning. 

Eftersom hetsätning ofta leder till att man går upp i vikt har många som lider av hetsätning bantat mycket. De kilon man har blivit av med under dieter kommer oftast tillbaka med besked.  

Att sträva efter att gå ner i vikt, och att vara väldigt rädd för att gå upp i vikt, leder till problem i relationen till mat. Att begränsa sin kost, reglera sitt ätande och gå ner i vikt skapar en konflikt: ju mer man reglerar det man äter, desto större blir risken att man hetsäter.  

Fenomenet med kroppens sparlåga 

Om du har gått ner ofta och mycket i vikt kommer din kropp förmodligen att motarbeta viktnedgången på alla sätt. Kroppen klamrar sig fast vid den energi den får och försöker lagra den.  

Den börjar liksom gå på sparlåga och får ämnesomsättningen att gå långsammare. Till sist klarar sig kroppen även med en liten mängd energi. Till följd av viktnedgång kan energibehovet under dygnet minska med flera hundra kilokalorier. 

Den här sparlågan fyllde en livsviktig funktion tidigare. Det hjälpte människor att överleva när det fanns lite mat. Trots att vi nu har mängder med mat så tror våra gener fortfarande att vi när som helst riskerar att utsättas för hunger. 

Blås ut sparlågan 

Det enda sättet att få en kropp att gå från sparlåga till normalt tillstånd är att äta regelbundet och tillräckligt mycket. När kroppen får tillräckligt med mat tänker man inte hela tiden på mat och får inte ett orimligt stort matsug.  

Genom att äta regelbundet och tillräckligt mycket kommer hetsätningsepisoderna mer sällan. Man återfår så småningom kroppens naturliga signaler om hunger och mättnad. 

Lita på din kropp 

För att kunna sluta med bantningskurer behöver man våga lita på sin kropp. Det kräver mer mod än att förlita sig på sin självdisciplin. Gradvis börjar din kropp berätta för dig när den verkligen behöver mat. På så sätt lär du dig att svara mot din kropps behov.  

Det handlar inte om brist på självdisciplin 

Att man tappar kontrollen över sitt ätande beror inte på brist på självdisciplin eller på låg viljestyrka – tvärtom. En kompromisslös attityd till ätande och att hålla en sträng disciplin förvärrar bara hetsätningsproblemet.  

Det är mycket lättare att nå permanenta resultat genom att lyssna välvilligt på sin kropp än på att plåga sig själv.