Egenvårdsprogram

I följande video (1:20) får du höra hur du kan ta hand om ditt psykiska välmående efter att du slutfört egenvårdsprogrammet.

Du har förhoppningsvis fått användbar information samt nya idéer och verktyg för att hantera hetsätningen. Det är bra att fortsätta göra de övningar som passar dig. 

Var också i fortsättningen uppmärksam på hur du hanterar din vardag och sträva efter att ta hand om dig själv på bästa möjliga sätt. 

Tillåt dig själv vilodagar och planera dem till och med i förväg. Planera också in motion och meningsfulla aktiviteter i veckokalendern. 

Behöver du mer stöd?

Om du upplever att du inte har fått tillräckligt med hjälp av det här egenvårdsprogrammet kan du fundera på vilka saker du skulle behöva mer stöd för.

Om ditt hetsätande blir ännu starkare eller om du känner att den påverkar din funktionsförmåga och livskvalitet negativt ska du inte tveka att söka hjälp.

Har du fysiska problem?  

Har du till exempel ont i höfter eller knän, problem med blodsockernivån eller lider av högt blodtryck? Hos många leder hetsätning till olika typer av hälsoproblem. Be om professionell hjälp som stöd i fortsättningen! En fysioterapeut kan hjälpa dig med rörelseutmaningar.  

När gick du senast på en hälsokontroll? Du bör boka tid hos en tandläkare om du misstänker att hetsätandet kan ha skadat dina tänder. 

Har du gjort övningarna, men upplever att de inte hjälpte dig eller passade dig? 

Alla är individer. En del kämpar med svårare problem än andra. 

Det är inte säkert att egenvård räcker om du har ett svårt och långvarigt problem. Uppsök en hälsocentral eller företagsläkare.  

Om du bor i huvudstadsregionen kan du be om en remiss till HUS ätstörningsenhet. Om du bor någon annanstans, ta reda på om du kan få en remiss till en enhet eller ett team som specialiserar sig på ätstörningar.

Har du låg sinnesstämning?

Det är vanligt att personer med en hetsätningsstörning har psykiska problem. Ofta går det inte att jobba med att kontrollera sitt ätande förrän sinnesstämningen har höjts och man har börjat få tillbaka sin förmåga att ta itu med saker. 

Om du redan har en vårdkontakt, berätta för hen om dina känslor. Om du inte har någon vårdkontakt ska du kontakta primärvården, till exempel hälsostationen, företagshälsovården eller en privat läkarstation. Mer information om hur du söker hjälp finns i delen om mentalvårdstjänster.

Om du upplever att du behöver hjälp för exempelvis psykiska symtom kan du diskutera möjligheten till nätterapi med din läkare.  

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand på datorn eller med en smartapparat. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. I nätterapin behandlar man delvis samma teman som i detta vårdprogram, och du får göra fler övningar. 

Du genomför terapin varje vecka i ca 3–4 månader. I terapin fortsätter du att reflektera över dina svårigheter och lära dig nya handlingsmönster med hjälp av information i form av texter, videor och övningar. När nätterapi erbjuds i rätt tid och med rätt fokus har det visats ge lika bra resultat som psykoterapi ansikte mot ansikte. 

Nätterapin kan vanligtvis inledas inom en vecka efter att läkaren har utfärdat remissen. 

Behöver du hjälp med viktkontroll?  

Be om professionell hjälp för vikthantering via hälsocentralen eller företagshälsovården. Kom ihåg att berätta att du har en hetsätningsstörning så att de kan ta hänsyn till det. Det finns ett program för hälsosam bantning för att behandla fetma. Du kan be läkaren om en remiss till det programmet.

Upplever du att du är ensam? 

Många kämpar med sitt hetsätande i hemlighet och ensamhet. Prata med andra om ditt problem. Anförtro dig till en närstående som du litar på. 

Glöm inte bort nätverken för kamratstöd. Använd exempelvis nätet för att ta reda på om det finns en OA-grupp på din ort. Kontakta Ätstörningsförbundet och ta reda på vilken verksamhet de lokala föreningarna har.