Egenvårdsprogram

Trots nackdelarna upplever många att alkohol är en viktig del av livet. Det är dock inte alltid ett medvetet val. Att man dricker kan vara en följd av att man ofta träffar andra i sammanhang där alkohol konsumeras.

För vissa är alkohol en del av sociala situationer, till exempel när man träffar vänner. För andra blir alkoholen ett sätt att koppla av hemma efter en stressig dag eller arbetsvecka.

Att begränsa hur mycket man dricker eller helt sluta dricka kan därför vara särskilt svårt eftersom man inte vill ge upp dessa levnadsvanor.

Psykiskt beroende

Psykiskt beroende kännetecknas av att vissa faktorer, såsom känslor, tankar eller händelser, utlöser begäret att dricka. Ifall man är exempelvis irriterad, deprimerad eller ångestfylld kan det lätt väcka lusten att dricka.

Ett psykisk beroende uppstår på grund av förändringar i det centrala nervsystemet och i signalsubstanserna i hjärnan. Psykiskt beroende bidrar till att man kan få ett återfall även efter en lång nykterhetsperiod.

Fysiskt beroende

Ett fysiskt beroende uppstår på grund av att kroppen vänjer sig vid alkoholintaget. Det behövs därmed allt fler portioner för att bli berusad. På grund av att nervcellerna har anpassat sig till alkoholen så orsakar ett plötsligt uppehåll i drickandet olika sorters störningar som kallas abstinenssymtom.

För de flesta män orsakar cirka sju portioner, det vill säga 80 g ren alkohol dagligen, ett fysiskt beroende. 

Ett alkoholberoende uppstår ofta som en följd av att man upprepade gånger försöker förebygga eller undvika abstinenssymtomen genom att dricka mer alkohol. Detta kan leda till en ond cirkel som varar i dagar och veckor, där alkoholhalten i blodet aldrig tillåts sjunka så lågt att abstinenssymtom börjar uppkomma.

Abstinenssymtom

En vanlig baksmälla med huvudvärk och illamående utgör lindriga abstinenssymtom.

En kraftig alkoholkonsumtion i mer än en vecka resulterar i en svår abstinensperiod som varar 3–5 dagar. Abstinenssymtomen är då allvarliga och innebär exempelvis svettning, darrningar, illamående, hallucinationer, vånda och ångest, rastlöshet, törst, kramper, hjärtklappning, sömnlöshet samt depression eller en sjuklig känsla av välbefinnande (eufori).

Abstinenssymtomen kan lindras genom att gradvis minska på mängden alkohol man dricker. Svåra abstinensbesvär behandlas inom hälso- och sjukvården. Kraftiga symtom kan förebyggas med läkemedel som förhindrar till exempel alkoholdelirium och epileptiska anfall.

Beroendet orsakar sociala problem

​En överdriven alkoholkonsumtion har ofta skadliga följder inte bara för den som dricker utan även för närstående och andra i närheten. En alkoholmissbrukare orsakar sorg för sina anhöriga och bekymmer för sin livspartner.

Det kan också uppstå problem i arbetslivet ifall andra tvingas ta över ens arbetsuppgifter eller ifall man utför sitt arbete dåligt. En berusad person i trafiken utgör en fara för andra.

En alkoholmissbrukare ljuger ofta om sitt tillstånd, både för sig själv och för andra. När lögnerna avslöjas ökar misstron.

Föräldraskap och alkoholbruk

En förälder som använder mycket rusmedel verkar skrämmande och oförutsägbar för barnet. Föräldrarnas rusmedelsbruk utgör ett dåligt exempel för barnen.

Barnen skäms ofta för sina föräldrars rusmedelsbruk. De kan också bli tvungna att ta ansvar för vuxenangelägenheter alldeles för tidigt.

Att identifiera vilka effekter alkohol har

I videon Identifiera effekterna (1:04) förklarar en expert vilka långsiktiga effekter alkoholbruk har samt hur abstinenssymtom tar sig uttryck. Med hjälp av videon kan du fundera på hurdant förändringsmål du kunde sätta upp för dig själv.