Egenvårdsprogram

"Mitt barn som använder droger väcker rädsla, rädsla för döden, sorg, kraftlöshet och en ofattbar ångest och djup kärlek. Hen är ju trots allt mitt barn."

"Jag upplever rädsla, hjälplöshet, kraftlöshet, tomhet, ilska och kärlek. Jag ser på mitt barn och mitt hjärta svämmar över av kärlek."

“Jag har upplevt att jag har misslyckats som förälder och jag har klandrat mig själv. Kunde jag ha agerat på annat sätt? Tankarna snurrar i huvudet. Jag funderar på hur jag kunde hjälpa och stödja min unga att bli av med rusmedlen."

"Ibland känner jag ilska mot det liv jag inte känner till, jag hatar min ungas berusade jag."

Sorg är en mycket typisk känsla när man belastas av ett rusmedelsbruk. En förlust eller ett hot om förlust orsakar sorg. En förlust kan också gälla sådant som inte ännu har hänt, såsom förväntningar om den ungas framtid. 

Sorgen kan yttra sig till exempel som gråt, trötthet och/eller en känsla av tomhet. Känslan av sorg kan överskuggas av ilska, bitterhet eller misstro.

Det finns inget rätt sätt att sörja eller hantera sorg. Sorgen har inte heller en specifik varaktighet.

Rädsla är en av de vanligaste känslorna som en droganvändares närstående upplever. Närstående kan bli rädda att få telefonsamtal, sms och att det ringer på dörrklockan. Många är rädda för att någon berättar att den unga har dött.

Rädslan kan också bero på brist på framtidsutsikter, brist på information eller den ungas oberäkneliga beteende.

En del kan vara rädda för sin egen och andras närståendes säkerhet. Detta kan till exempel hända om den unga börjar bete sig hotfullt.

En stark rädsla orsakar ofta ångest. Den kan yttra sig som ilska, kontroll eller förnekelse.

Rädslan kan paralysera och trötta ut de närstående. Rädslan försvinner ofta när situationen är bättre och återkommer när den förvärras.

Skuldkänslor är vanliga. Närstående klandrar ofta sig själva för det som hänt. Föräldrarna kan känna att de har misslyckats som föräldrar. Detta framhävs särskilt om du jämför din situation med andras.

Man kan också känna skuld för att man inte orkar hålla upp hoppet, stödja och förstå den unga. Många närstående säger att de känner skuld över att de tar hand om sina egna behov eller för att de vägrar att ge pengar till den unga.

Omgivningen förhåller sig ofta onyanserat och skuldbeläggande till droger och rusmedelsbruk. Rusmedelsbruket kan anses vara ens eget fel, inte en sjukdom. Dessa attityder ökar känslan av skuld och skam.

När man förstår att rusmedelsberoendet är summan av många saker lindras skuldkänslorna lättare.

Skam är en väldigt stark känsla. Skam kan göra att närstående döljer situationen för andra. Skam kan hindra dig från att prata om ämnet och söka hjälp.  

Den närstående kan också skämmas för att visa sig tillsammans med den unga som använder rusmedel. Särskilt syskonen berättar att de upplever detta. 

Skam kan förknippas med skuldkänslor. Skammen orsakas också av samhällets attityder till rusmedelsanvändare och deras närstående.  

Skammen begränsar livet och distanserar den närstående från andra människor. Skammen lindras dock om man blir sedd och accepterad. Att prata om skammen tar ofta bort den. Genom att tala om det kan du märka att andra också har liknande erfarenheter. 

Närstående kan uppleva ilska. Ilskan kan vara riktad mot den som använder rusmedel eller mot de personer som anses möjliggöra användningen av rusmedel. Ilskan kan dölja känslor av besvikelse, skuld och skam.  

Ilska är ofta en fruktad eller ovälkommen känsla. Den är dock en viktig känsla. Den gör att du kan dra gränser och försvara dig själv och andra. Ilskan kan vara en kraftkälla som gör att du agerar när det behövs.

Ilska varken betyder eller rättfärdigar fientliga handlingar. 

För det egna välbefinnandet är det viktigt att kunna känna igen och hantera ilska. Att fördämma eller förneka ilska kan minska välbefinnandet. 

Ångest är ett budskap om en överhängande fara eller ett hot. Den hjälper dig att förbereda dig för svåra situationer. En ständig ångest är dock väldigt betungande.

Att kämpa med många och motstridiga känslor kan skapa ångest. En rädsla för vad som kommer att hända orsakar också ångest.

Eftersom möjligheterna att påverka den ungas liv och nykterhet är begränsade, orsakas ångesten ofta av en känsla av hjälplöshet.

Vid behov bör man söka hjälp för att klara av ångesten.