Egenvårdsprogram

I följande inspelning (2:19) berättar tre ungdomar om när deras talängslan började. Vissa har fått symtom redan som små barn eller i skolåldern.

– När vi fick gäster låste sig mitt psyke och min kropp, säger 18-åriga Minea om sina erfarenheter under barndomen.

Berättelserna är baserade på verkliga erfarenheter som lästs in av andra människor.

Titta på inspelningen som en video med svenska undertexter:

Lyssna på inspelningen (på finska):

Livserfarenheter

Talängslan är ett ångestsymtom. Vissa livserfarenheter kan ha en större inverkan på personer som har en benägenhet att uppleva ångest.

För en ångestkänslig person kan talängslan utlösas av en överväldigande eller skrämmande händelse i vardagen. Exempel på utlösande händelser:

• att en främmande människa ställer frågor
• att börja i en ny skola
• att byta grupp eller klass
• att förlora en kompis
• att flytta till en annan ort
• att flytta till en omgivning med ett annat språk eller en annan dialekt.

Modellinlärning

För människor är det naturligt att observera hur närstående beter sig i olika situationer. Genom modellinlärning lär sig barn att undvika farliga situationer samt att lugna ner sig.

Barnet lugnar ner sig ifall den närstående ger barnet en lugnande blick och ett lugnande leende. Ifall den närstående däremot har en orolig uppsyn och kroppshållning förmedlar detta att situationen är farlig och att det finns en anledning till oro.

Om din närstående är nervös för att tala kanske du har lärt dig att det finns något skrämmande med att tala.

Hur man tolkar situationen påverkar modellinlärningen

Om man är rädd för nya situationer upptäcker man lätt tecken i omgivningen som tyder på att situationen kan vara hotfull. Då kan man tolka även neutrala uttryck och gester hos andra som rädda eller arga. Detta kan i sin tur förstärka ens uppfattning om att världen är hotfull.

Ångest kan förhindra inlärning

Man kan i en talsituation uppleva så mycket ångest att modellinlärning från närstående inte är möjligt.

Det kan exempelvis vara omöjligt att se en närstående i ögonen eller följa med hur hen agerar. Man kanske bara väntar på att den ångestfyllda situationen ska gå över. Detta leder till att man inte kan lära sig något nytt i situationen.

Kommunikativ förmåga

Om man har svårt att tala, förstå tal eller interagera med andra är det även svårt att delta i ett samtal. Detta kan leda till att man upplever nervositet i talsituationer.

Sensorisk överkänslighet

Sensorisk överkänslighet orsakar inte i sig talängslan. En överkänslighet för olika stimuli och sinnesupplevelser kan däremot påverka hur väl man kan delta i talsituationer. Det kan exempelvis vara svårt att följa med i samtalet ifall omgivningen är bullrig.

Svåra eller jobbiga erfarenheter kan leda till att nervositeten ökar och att man undviker situationer ännu mer.

Utvecklingssvårigheter

Talängslan kan få sin början i barndomen i situationer där man blivit överbelastad på grund av någon form av utvecklingssvårighet, såsom:

• tal- och språkstörningar
• autismspektrumtillstånd (ASD)
• neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPH, nepsy).

Ärftliga faktorer

Egenskaperna som gör en sårbar för ångest och talängslan kan vara medfödda. En ung person med talängslan har ofta släktingar som inte är så pratsamma eller som lätt upplever ångest.