Egenvårdsprogram
Vad innebär talängslan?
Ångest och rädsla kan kännas i kroppen. Känningarna i kroppen är viktiga för att kunna upptäcka tecken på fara och att skydda sig.
Eftersom ångest känns obehagligt vill man undvika situationer och saker som framkallar ångest. Ifall man får ångest av att tala så är det naturligt att försöka undvika talsituationer eller hellre vara tyst.
Varför kan rädsla hindra en från att tala?
I en skrämmande och ångestfylld situation spänns kroppen och man förbereder sig för att fly eller slåss. Ifall det inte är möjligt att fly från situationen eller slåss så kan man försöka skydda sig själv genom att frysa på stället, dvs. försöka vara så tyst och osynlig som möjligt.
Därför kan rädslan bli jättestark särskilt när man borde tala. Ångesten och rädslan kan då kännas som en tryckande känsla eller klump i halsen. Då blir det svårt att tala.
Rädsla påverkar kroppen och psyket
Rädsla ställer in psyket på att uppfatta hot och förbereder kroppen på att agera snabbt. Kroppen förbereder sig för att fly eller slåss redan innan det finns någon närmare information om hotet till fogande.
Om man inte kan fly eller slåss så kan man försöka klara sig genom att frysa eller stelna till och vara orörlig och tyst. En snabb beredskap att reagera på detta sätt bidrar till att man klarar sig med livet i behåll i situationer där man inte hinner tänka på hur man borde agera.
Reaktionen är individuell och varierar i olika situationer
Hjärnan och kroppen bedömer hela tiden automatiskt hur säker situationen man befinner sig i är. Hur känslig man är för hot och på vilket sätt man reagerar på hot är individuellt. Vilken typ av situationer som gör en mer vaksam eller framkallar behovet av att inte röra sig och vara tyst är också individuellt.
Hur känns talängslan?
När du spänner dig inför att tala kan det kännas som att:
- hjärtat klappar hårt
- det är svårt att andas
- halsen snörs ihop
- man har en klump i halsen
- man skakar.
Man kan också frysa till och bli helt förstelnad. Dessa reaktioner är alla viktiga, ifall man verkligen befinner sig i fara.
Men ifall det på riktigt inte finns någon fara ska man försöka lugna ner kroppen och tankarna. Då blir det också lättare att tala.
Dessa reaktioner kan göra dig rädd för situationer där du borde tala. Rädslan kan vara så stark att den orsakar huvudvärk, magont eller illamående.
”Jag känner mig som en isbit”
Innan du utför reflektionsuppgiften nedan kan du lyssna på följande inspelning (2:58). I den berättar tre ungdomar om hurdana symtom deras talängslan ger upphov till. Symtomen kan vara väldigt fysiska och kännas i kroppen.
– I vissa situationer känner jag mig som en isbit. Jag stelnar till, blir orörlig och kan inte tala alls, beskriver 19-åriga Minja.
Berättelserna är baserade på verkliga erfarenheter som lästs in av andra människor.
Lyssna på inspelningen:
Titta på inspelningen som en video med undertexter:
Övning: Mina coping-metoder för att hantera talsituationer
Varför?
I ångestväckande talsituationer är det vanligt att få panik och snabbt försöka lugna ner sig själv på något sätt. Man kan exempelvis lämna situationen.
Ifall dessa så kallade coping-metoder som går ut på att undvika talsituationer används under en längre tid så brukar det ofta leda till att talängslan upprätthålls. När man undviker att tala minskar samtidigt möjligheterna att öva på att våga tala.
Med hjälp av denna övning kan du identifiera hur du agerar i ångestväckande talsituationer. Du får även fundera på om de coping-metoder du använder dig av är till nytta eller skada.
Hur?
Välj vilka av följande coping-metoder nedan som du har använt dig av när du upplevt talängslan.
Varför är inte alla lika rädda?
Alla är oroliga, rädda eller känner ångest ibland. Det finns skillnader i när och varför dessa känslor uppstår och syns.
Rädsla är lite som en vakthund. Vakthunden skäller när den hör ett prassel eller ser att något rör sig. Den kan också skälla när en främling kommer närmare och frågar något.
Vissa vakthundar är känsligare än andra. På liknande sätt är vissa personer mer rädda än andra.