Egenvårdsprogram

Ibland är talängslan så stark att det inte går att tala alls. Även om man vet att det inte finns något att vara rädd för i situationen så kan man inte alltid hindra upplevelsen av talängslan.

Många ungdomar är nervösa inför att tala. Det kan kännas nervöst att tala till exempel i en ny skola eller då man börjar med en ny hobby. Det blir ofta lättare att tala när man lär känna gruppen och börjar känna sig trygg. Då lindras ofta talängslan.

Selektiv mutism

Talängslan lindras inte för alla, även om de lär känna platsen och människorna. Det kan bli tvärtom: ju längre tid som går, desto svårare blir det att börja tala.

Ibland är talängslan så stark att man har svårt att frambringa eller få fram tal i vissa situationer. Då talar man om selektiv mutism, dvs. situationsbundna svårigheter att tala.

Ungefär ett av hundra barn har selektiv mutism. Det är vanligare hos flickor än hos pojkar. Ibland kvarstår talängslan ända upp i vuxen ålder.

När behöver jag hjälp?

Selektiv mutism är ett ångestsyndrom som man behöver få hjälp med. Det lönar sig att ingripa och göra något åt saken ifall talängslan hindrar dig från att delta i aktiviteter som är viktiga för dig.

Detta program hjälper dig att minska på de beteendemönster som upprätthåller din talängslan. Du lär dig sätt för att lättare delta i sociala situationer och för att våga tala.