Egenvårdsprogram

På vilket sätt beroendet utvecklas samt fortskrider påverkas av vilka droger det handlar om, arvsmassan, miljön och personens individuella egenskaper.

Beroendets effekt på hjärnan

Drogberoendet och förändringarna i hjärnan utvecklas gradvis. I första hand antas dessa vara relaterade till hjärnans belönings- och njutningssystem.

Drogbruket orsakar förändringar i hjärnans funktion, till exempel genom att frigöra dopamin och aktivera belöningssystemet.

Arvsmassans effekt på beroende 

Både arvsanlaget (generna) samt miljöfaktorer har en inverkan på rusmedelsbruket samt uppkomsten av beroende.

Arvsanlaget kan öka sårbarheten eller risken för drogberoende, men kan inte direkt orsaka ett beroende. Arvsanlaget kan även utgöra en skyddande faktor.

Drogbrukets faser

Rusmedelsbruket fortskrider ofta i faser. De olika faserna leder slutligen till att ett beroende uppstår.

1. Experimenterande bruk

Ett drogbruk börjar ofta med enstaka försök, till exempel för att man vill höra till gänget eller är nyfiken på att testa.

Man experimenterar oftast 1–6 gånger för att ta reda på ifall man får den önskade effekten av drogen.

2. Sporadiskt bruk

Vid sporadiskt bruk används droger sällan, men oftare än då man bara experimenterar. Det är vanligt att man utnyttjar tillfället att prova på droger ifall man blir erbjuden.

3. Vanemässigt bruk

Vid vanemässigt bruk används droger relativt regelbundet, och är ofta förknippat med vissa känslor eller situationer, såsom helger, semestrar eller fester.

4. Problembruk

Problembruk innebär att drogbruket orsakar problem och besvär på något delområde i livet, såsom en negativ inverkan på hälsan, ekonomin eller relationerna.

5. Beroende

Till slut utvecklas ett beroende av droger. Då har man inte längre kontroll över sitt beteende, vilket kan leda till att man till exempel brukar droger en längre period än man tänkt eller har svårt att hålla sig till vissa gränser eller planer.