Skip to main content

Egenvårdsprogram

6. Färdigheter i medveten närvaro

Medveten närvaro innebär att man riktar uppmärksamheten mot det aktuella ögonblicket.

Vad innebär medveten närvaro?

Medveten närvaro är förmågan att vara vaken i nuet. Vid medveten närvaro iakttar du dina upplevelser precis som de är. Man värderar dem inte och försöker inte ändra på dem. 

Medveten närvaro hjälper dig:

  • att lägga märke till och identifiera känslor och tankar
  • att skilja mellan yttre händelser och dina egna tankar och känslor 
  • att ta avstånd från och stabilisera ett intensivt känslomässigt tillstånd  

Med hjälp av medveten närvaro kan du identifiera hur du upplever din omgivning. Då får du en bättre förståelse för hur du tar emot och tolkar information från omgivningen och hur du reagerar på allt detta. 

Medveten närvaro lägger grunden för självreglering och själviakttagelse. Genom den kan du också utsätta dig själv för tankar och känslor som du upplever som skrämmande. 

Lär dig att uppfatta utan att bedöma

Att observera med acceptans hjälper dig att uppleva det som är här och nu. När du observerar med acceptans upplever du nuläget utan att undvika, fly eller skjuta bort något.

Med hjälp av accepterande och icke-värderande iakttagelser lär man sig att uppleva händelser och känslor som de är, även om det är smärtsamt. Genom att öva kan man öppna upp och lära sig att uppleva händelserna och känslorna som de är just då.

I följande övningar, som kanske kan verka simpla, övar vi upp förmågan till själviakttagelse. Du kan göra alla tre övningarna eller välja den du gillar.

Öva på att iaktta

  1. Rikta din uppmärksamhet på alla ljud som du hör.
  2. Lägg märke till alla tysta, jämna och höga ljud – allt som du hör.
  3. Du behöver inte namnge källan till ljuden. Du kan bara uppfatta och känna ljud.

Lär dig att beskriva dina känslor

Att beskriva betyder att klä iakttagelser och upplevelser i ord. Med hjälp av en beskrivning lär vi oss att skilja fakta och känslor från tankarna. Beskrivningar hjälper oss att skilja händelser i psyket från oss själva. En person är alltså inte ett med de tankar och känslor hen upplever. 

Att beskriva något kunde jämföras med att en idrottskommentator på radion kommenterar spelets gång neutralt och utan att bedöma utgången för sina åhörare så att åhöraren får en så sanningsenlig bild av spelet som möjligt.

Öva dig på att beskriva

  1. Välj ett objekt som du ser. Det kan vara vad som helst, exempelvis ett föremål, ett landskap eller en tavla.
  2. Föreställ dig att du beskriver objektet för en människa som inte kan se den.
  3. Ditt mål är att hen ska få en så noggrann och sanningsenlig bild som möjligt av det, utan att du namnger föremålet eller saken. Beskriv storleken, formen, färgen, ljuset, skuggorna osv. på objektet.

Öva på att utföra sysslor medvetet

  1. Välj en vardaglig aktivitet som du gör varje dag. Det kan till exempel vara att borsta tänderna, diska eller promenera.
  2. Utför den vardagliga syssla som du valt så att du är noggrant medveten om alla detaljer.

Till exempel när du går

  1. Var medveten om alla förnimmelser i din kropp.
  2. Lägg till exempel märke till känslan av tryck och dess förändringar i olika delar av fotsulorna.
  3. Lägg också märke till alla små rörelser i händerna, fötterna, tårna, fingrarna, överallt i kroppen.
  4. Lägg också märke till omgivningen så noggrant som möjligt. Observera vad du ser och hör.

Själviakttagelse kräver övning

Du kanske funderar på hur ovanstående övningar är kopplade till själviakttagelse och problem med känsloreglering. Med hjälp av dessa övningar som verkar enkla övar du upp förmågan till själviakttagelse. 

Att iaktta och beskriva händelser i ens psyke, såsom tankar och känslor, är betydligt svårare än att iaktta och beskriva yttervärlden. Då man övar är det därför förnuftigt att gå från de lättare uppgifterna till det svårare.

Det är som att börja spela ett nytt instrument. Först lär du dig hur du gör ett ljud med instrumentet. Därefter lär du dig tonerna, varefter du får öva på att spela en lätt låt. Även färdigheterna i medveten närvaro kräver mycket övning. 

Vad är ett klokt sinne?

Färdigheterna i medveten närvaro hjälper dig att uppnå ett klokt sinne. För att klara sig i livet behövs både ett känslosinne och ett förnuftigt sinne. När de båda är närvarande kan man tala om ett klokt sinne.

När du till exempel köper en lägenhet behöver du ett förnuftigt sinne som funderar på budget, läge, reparationsbehov, andrahandsvärde och storlek.  Du behöver också ett känslosinne som till exempel funderar på atmosfären i lägenheten och trivseln i omgivningen.

När dessa båda har beaktats är det möjligt att fatta beslut med ett klokt sinne. Ett klokt sinne har tålamod att fundera några nätter och tänka på konsekvenserna av beslutet.

De starka känslorna separerar känslosinnet och förnuftet från varandra

När man har starka känslor kan känslosinnet ta över och förnuftet undermineras.

På motsvarande sätt kan en rädsla som orsakas av till exempel känslor eller minnen leda till att man försöker bryta den känslomässiga förbindelsen och enbart agerar på förnuftet. Ibland kan en känsla av tomhet eller många fysiska symtom avslöja att förbindelsen till känslosinnet är bristfällig.

Att uppnå ett klokt sinne

För att kunna observera och beskriva en yttre och inre verklighet behövs närvaro. När man på ett beskrivande sätt är närvarande i dagens verklighet har man uppnått ett klokt sinne.

Man kan undvika att agera automatiskt och impulsivt när man kan bedöma om det är klokt just nu. Med hjälp av färdigheter i medveten närvaro kan man lägga märke till om känslorna och förnuftet är i balans. 

Om man märker att känslosinnet har tagit över kan man ta med förnuftet i situationen. Då blir det till exempel möjligt att tänka på konsekvenserna. 

Om man å andra sidan kommer på sig själv med att försöka blockera kontakten med känslosinnet och bara vara väldigt förnuftig, kan man försöka öppna upp mer för känslor, till exempel genom att känna efter om de känns i sinnet eller kroppen. 

Kom ihåg

Det är medfött att det mänskliga sinnet vandrar. Så döm inte dig själv när du märker att din uppmärksamhet har flyttats någon annanstans.

Om du märker att din uppmärksamhet har vandrat någon annanstans, notera det bara milt. Gå sedan tillbaka och observera det du skulle observera.