Egenvårdsprogram

Sorg utgör en signal på att man förlorat något som är viktigt för en själv. Sorgen gör det lättare att lägga märke till vad man upplever är viktigt. Genom sorgen kan man så småningom komma över sin förlust.

Besvikelse signalerar i sin tur att man inte får eller uppnår något man vill ha. Känslan av besvikelse kan, liksom sorg, signalera vad som är viktigt för en. Den kan få en att prova på nya sätt att agera eller ändra på målsättningen.

Kriser handlar ofta om att man förlorar något eller någon. Att sörja är därmed en viktig del utav att handskas med en kris, och det är bra att avsätta tid för att sörja i lugn och ro.

Vid större förluster är det inte säkert att sorgen försvinner helt, men den blir ofta lättare att hantera med tiden.

Ilska kan orsakas av att man upplever att man har blivit sårad eller inte blivit uppmärksammad eller förstådd på rätt sätt. I lagom mängd kan ilska hjälpa en att upptäcka sådana situationer och försvara sina rättigheter.

Bakom ilskan ligger ofta även andra känslor, såsom besvikelse eller skam. Det är viktigt att ge plats även för de här känslorna.

Problem uppstå ofta i de fall som man agerar impulsivt utifrån ilska och gör något som skadar andra eller en själv. Därför kräver känslor av ilska ofta en kort timeout, såsom att man avlägsnar sig från situationen.

Personen som befinner sig i en krissituation upplever ofta att hen har blivit orättvist behandlad. Detta kan leda till ilska. Ilskan är till nytta ifall den hjälper en att försvara sig själv och ändra på situationen.

Skam kan till exempel vara kopplat till upplevelsen av att bli övergiven, avvisad eller förlöjligad. Man kan även känna skam ifall andra får vetskap om sådan information om en som känns väldigt personlig.

Skam speglar ofta vilka regler som förekommer i omgivningen, till exempel vad som anses lämpligt eller olämpligt.

Skam är ofta en väldigt smärtsam känsla. Därför vill man snabbt bli av med den. Skam kan leda till att man gömmer sig och döljer sitt sanna jag. Det är ofta bra att istället agera precis tvärtom. Hur skulle det vara att våga vara sig själv trots olika hotbilder och svåra känslor?

Man kan känna skuld om man upplever att ens handlingar har skadat en annan person. Skuld motiverar en att gottgöra skadan och undvika motsvarande handlingar i fortsättningen.

Problem kan uppstå ifall man till exempel skuldbelägger sig själv för något utan grund. Många upplever skuldkänslor i en kris – trots att man inte har gjort något fel. Då kan man tro att man förtjänar att bli dåligt behandlad.

Rädsla uppstår i situationer där man upplever ett omedelbart hot. Rädsla hjälper en att förbereda sig för att kämpa emot eller fly, och därför reagerar kroppen så starkt.

Även ångest är ett tecken på att man känner sig hotad på något sätt.

Att ha tankar gör det möjligt att uppleva rädsla och ångest även när det inte finns någon verklig fara i omgivningen.

Ibland kan känslorna som väcktes i början av krisen, såsom att man känner sig hotad, dröja kvar. Att bearbeta de svåra tankarna och känslorna som krisen gett upphov till gör ofta att situationen lättar.