Egenvårdsprogram
11. Lär dig konsten att lyssna
Ifall det är svårt för dig att lyssna och ta till dig det du hör så kan du gå miste om viktig information. Det innehåll som behandlas på en föreläsning eller ett arbetsmöte kan förbli oklart eller så kan den information som framförs på ett föräldramöte gå förbi. Ibland kanske du först efteråt inser att du inte tillägnade dig de saker du hörde.
Koncentrationssvårigheterna kan ur andras synvinkel se ut som att personen inte riktigt är närvarande i diskussionen, håller på med rastlösa rörelser eller fult avbryter andra. Personens raka inflikningar under samtalet kan tolkas som en brist på intresse eller respekt. Detta kan leda till missförstånd och att de andra tar illa upp.
Det lönar sig att utnyttja allmänna metoder som stöder koncentrationsförmågan även i diskussioner eller på föreläsningar. Välj de tips som passar dig nedan.
Kom ihåg
Det kan vara bra att vid behov ta upp sina koncentrationssvårigheter med samtalspartnern.
Övning: Reflektivt lyssnande
Varför?
Du kan öva på att lyssna. Om det trots tipsen känns svårt att diskutera på tu man hand kan du öva på reflektivt lyssnande.
Det hjälper dig att fokusera bättre på det den andra personen säger.
Reflektivt lyssnande
Reflektivt lyssnande innebär att återge innehållet i det en annan person säger med egna ord. Det är lättare att koncentrera sig på att lyssna när du vet att du är tvungen att sammanfatta det du hör.
Att du upprepar det som sagts ger den andra personen en känsla av att du verkligen hörde och även bryr dig om vad hen sa. Metoden kan användas med både vuxna och barn samt i vardagen, studier eller arbete.
Reflektivt lyssnande kan kräva lite övning. Med övning börjar det dock kännas mer och mer naturligt för både dig och samtalspartnern.
Hur?
Stegen
- Lyssna uppmärksamt på vad någon säger åt dig.
- När det är din tur att tala, upprepa först vad du uppfattade att den andra personen nyss sade till dig. Lyft fram ett par av de viktigaste punkterna. Upprepa dem med egna ord.
- Börja meningen till exempel med:
"Förstod jag rätt att..."
"Menar du att..."
"Så du tycker att...".
Acceptera eventuella korrigeringar. Därefter kan du fortsätta med konversationen i den riktning du vill. Var beredd på att snart åter berätta för den andra personen vad du hörde hen säga.
Observera
- Inled med att prova och öva på tekniken regelbundet. Du kan till exempel börja öva med en familjemedlem och komma överens om att ni båda försöker återge den andres budskap vid lämpliga tillfällen.
- Det är inte meningen att man ska tillämpa reflektivt lyssnande varje gång och i alla situationer. När du väl behärskar tekniken kan du använda den när du vill och känner att det behövs. Du kan utnyttja den t.ex. när du har särskilt svårt att koncentrera dig på en diskussion.
- Inledningsvis kan det kännas lockande att avbryta den andra personen med den reflektiva kommentaren för att få det ur dig. Ha ändå tålamod. Att avbryta den andra eller komma med inflikningar uppfattas lätt som förolämpande. Vänta tills det i samtalet uppstår en naturlig paus och talturen byts.
Exempeldiskussion 1
- Vi borde ha ett utvecklingssamtal inom en snar framtid. Det är så hektiskt nu. Vi måste utarbeta både en delårsrapport och en verksamhetsplan samtidigt. Kalendern är alltid så full den här tiden på året. Eller hur? Men det här är också viktigt... Vad tycker du?
- Du sa att vi borde komma överens om ett utvecklingssamtal och att det är viktigt. Jag håller med. Jag har mycket annat på gång, men vi kan pricka in ett datum i kalendern.
- Utan vidare. Skulle det passa dig...
Exempeldiskussion 2
- Jag såg Markus igår. Han verkade på något sätt ledsen. Jag kunde inte riktigt greppa vad det var fråga om. Han bara fräste och drog sig tillbaka. Jag är orolig och vet inte vad jag ska göra... Lyssnar ens du på mig?
- Jag lyssnade. Det är svårt för mig att sitta still, det var därför jag knåpade samtidigt. Så du tror att det är något på tok med Markus. Inte konstigt att du är orolig. Låt oss tänka på alternativ tillsammans.
Tips för att lyssna
Kan du röra på dig?
- Kan du göra något med händerna medan du lyssnar?
- Kan du stå?
- Kan mötet skötas gående?
- Stör ändå inte andra med dina rörelser eller ljudet det ger upphov till.
- Ibland kan det löna sig att berätta för andra att rörelserna du gör förbättrar din koncentrationsförmåga. Att du t.ex. sitter och tecknar under ett viktigt möte kan tolkas som ointresse ifall de andra inte vet vad det handlar om.
Välj omgivningen
- Vilken sittplats i ett mötesrum eller en föreläsningssal passar dig bäst? Många koncentrerar sig bäst på första raden. Andra tycker det är viktigt att vara nära utgången eller på bakre raden.
- Påverka ljus- och ljudnivån samt temperaturen om det är möjligt. Om du störs av t.ex. ett flimrande lysrör eller ljudet från personen bredvid dig kan du byta plats.
- För inte viktiga diskussioner i brådskande övergångssituationer eller folkmassor.
Använd dig av inspelningar
- Fråga ifall det finns en möjlighet att få en inspelning av föreläsningen eller utbildningstillfället eller att du själv får spela in. Med hjälp av en inspelning kan du i efterhand gå igenom komplicerade delar eller det du missat.
- Fråga i början av viktiga konversationer om du till exempel kan spela in konversationen.
Uppmärksamma icke-verbal kommunikation
- Var medveten om hur andra eventuellt uppfattar dina icke-verbala signaler. Var vandrar din blick, vad gör du med händerna? Vad ser de andra, vad drar de för eventuella slutsatser?
- Behåll uppmärksamheten på den som talar genom att observera hens kroppsspråk, ansiktsuttryck och tonfall. Vad känner hen och vad vill hen egentligen säga?
Vad ska man göra om man är väldigt rastlös?
Ifall det är omöjligt för dig att lugna ner dig och är väldigt rastlös kan du öva på framför allt följande saker.
Lyft fram dina svårigheter
Om du i en konversation på tu man hand märker att du har svårt att koncentrera dig så kan du säga detta till den andra. Om situationen tillåter kan du fråga ifall konversationen kunde äga rum vid en bättre tidpunkt. "Kan vi fortsätta vid en lugnare tidpunkt? Jag skulle vilja kunna fokusera på detta bättre än jag just nu klarar av. Ska vi komma överens om en tidpunkt nu genast?"
Om din samtalspartner ser förvirrad eller irriterad ut kan du fråga om hen tyckte att ditt beteende var otrevligt. Du kan samtidigt klargöra situationen ur din synvinkel. ”Sårade jag dig? På grund av mina koncentrationssvårigheter kan det verka som att det du sa inte intresserade mig, men det stämmer inte.”
Be om ursäkt vid behov
Även om koncentrationssvårigheterna inte är ditt fel, lönar det sig att be om ursäkt för de konflikter de orsakar.
Samtalspartnern kan vara lättad att höra att ditt beteende i situationen inte berodde på hen eller ämnet. Detta kan ha en avgörande inverkan på den bild andra får av dig.
Du kan till exempel säga: ”Förlåt. Jag var så ivrig att jag avbröt dig" eller "Det är svårt för mig att sitta still och se dig i ögonen. Säg till om min rastlöshet stör dig.”
Gör något med händerna
Ibland kan motorisk rastlöshet lindras genom att göra små rörelser med händerna. T.ex. att rita på papper eller att snurra, klämma eller peta på ett litet föremål. När du kan rikta in överaktiviteten på händernas rörelser kan det vara lättare att lyssna.
För en föreläsning eller ett möte lönar det sig att välja ett föremål som är så tyst som möjligt och inte stör andra deltagare. Du behöver inte heller nödvändigtvis spendera pengar på koncentrationsleksaken utan kan använda t.ex. ett gummiband eller en klump häftmassa.
I följande video (0:56) berättar personer med koncentrationssvårigheter vilka typer av föremål som har hjälpt dem koncentrera sig.