Egenvårdsprogram

Med oskrivna regler menas sätt att bete sig som man lär sig genom att studera andra. Ingenstans sägs det alltså rakt ut hur man bör bete sig.

Det är vanligt med oskrivna regler

Oskrivna regler handlar till exempel om när man ska tala sanning och när det är artigt att ljuga.

Exempel: Många neurotypiska personer tycker att man ska berömma en annan persons nya frisyr även om den är ful. Många inom autismspektrumet vill inte ljuga.

Exempel: Man klär sig annorlunda till fest än till vardags. Det förväntas att alla vet vilka kläder som är festliga. På samma sätt förväntas det att alla vet vilka kläder man tar på sig för olika fester.

Många inom autismspektrumet vill ha detaljerade anvisningar för varje situation. Neurotypiska personer tycker ofta att det är onödigt att ha detaljerade anvisningar.

Neurotypiska personer använder sociala signaler. Det kan till exempel vara ansiktsuttryck, kroppshållningar och tonfall. Signalerna kan vara väldigt vaga, alltså är de svåra att lägga märke till.

Många inom autismspektrumet har svårt att tolka ansiktsuttryck

• Det kan vara svårt att förstå om en person som rynkar på ögonbrynen är arg eller förvånad. 
• En person inom autismspektrumet kan råka signalera något olämpligt genom sina ansiktsuttryck.

Det går inte att lära sig sociala signaler utantill

Inte heller neurotypiska personer förstår jämt de sociala signalerna. De kan också missförstå varandra.

Neurotypiska personer observerar noggrant andras ansiktsuttryck och kroppshållningar. På så sätt märker de om en person börjar bli frustrerad eller pressad. Då kan de dra slutsatsen att personen tycker att det är jobbigt.

Exempel: Mitt under ett samtal kan den ena personen flytta sig lite längre bort. Det kan vara ett tecken på att hen vill ha mer eget utrymme.

Exempel: Under ett samtal ställer en av personerna inga frågor. Hen är tyst och tittar åt ett annat håll. Det kan innebära att hen är trött på samtalsämnet.

Det är inte alltid lätt att upptäcka sociala varningssignaler

Det är bra att be om hjälp från en vuxen eller närstående. Ni kan prata med varandra om olika situationer. Genom att prata med en vuxen eller närstående kan du lära dig till exempel varför någon blev sur, trots att du inte menade något illa.

Även neurotypiska personer missförstår andras gester och ansiktsuttryck. Ibland råkar de också såra andra.

En person inom autismspektrumet förstår inte nödvändigtvis alltid om andra skämtar. Det kan också vara svårt att förstå då någon säger något ironiskt eller använder sig av metaforer. Då säger personerna en sak, men menar egentligen något annat.

Exempel: Tonfallet kan berätta vad en person verkligen menar. Om du berättar om något tråkigt som har hänt kan din kompis säga: "Oj, vad kul". Hen kan säga det med ett annat tonfall än vanligt. Genom att använda ett annat tonfall signalerar hen att hen också tycker att det är tråkigt.

Tänk om jag inte förstår skämt?

Olika personer har olika slags humor. Även bland neurotypiska personer varierar det vad folk tycker är roligt.

Personer inom autismspektrumet har ofta en stark åsikt om vad som är rätt och fel. Många av dem tycker att det är viktigt med regler. Denna starka känsla för rättvisa tycker många är något positivt.

Men många neurotypiska personer tycker att man kan vara flexibel med regler och ändra dem helt och hållet. En del bryter mot regler med flit.

Exempel: I skolan finns en regel som säger att man inte får reta någon för hur den ser ut. Men andra ungdomar retar varandra hela tiden. Då kan det handla om att den som retar är elak med flit. Men det kan också handla om ett skämt.

Social ångest innebär att man är nervös eller tycker att det känns jobbigt på något annat sätt att umgås med andra. Nervositeten kan förvärras om man inte vet hur man ska agera.

När man är nervös kan det vara svårt att prata med andra och göra saker. När du är nervös kan du märka att ditt hjärta slår hårt eller att du svettas. Du kanske fokuserar på det. Då märker du kanske inte andras ansiktsuttryck eller gester. Därför kan det bli svårt att delta i samtalet.

Nervositeten kan göra att du inte vill delta i sociala situationer och därför undviker du dem. När du inte umgås med andra får du inte öva på dina sociala färdigheter. Gradvis blir det ännu svårare att umgås med andra.

Undvikande beteende leder till en ond spiral

Exempel:

• Sociala situationer ger mig ångest.
• På grund av ångesten deltar jag inte i sociala situationer.
• Eftersom jag inte deltar i sådana situationer får jag inte öva på mina sociala färdigheter.
• Då får jag ännu mer ångest av sociala situationer.

Vad hjälper mot social ångest? 

Det finns tekniker som man kan använda för att bli mindre nervös. Sådana ångesthanteringstekniker kan du lära dig mer om i egenvårdens 2. VERKTYG.

Om social ångest är ett problem i ditt liv kan du läsa Egenvårdsprogrammet för unga med ångest. Det finns en länk till det i slutet av det här programmet. En skolpsykolog eller annan yrkesperson kan också hjälpa dig.