Skip to main content

Egenvårdsprogram

Upplevelser av skolvåld

Neurotypiska personer märker ofta om någon är annorlunda. Man kan tycka att någon är annorlunda utifrån hur den klär sig, pratar eller ser ut. En del är också elaka mot andra för att de tycker att de är annorlunda. Man kan också utsättas för våld på grund av att man har drag inom autismspektrumet.

På den här sidan pratar vi om skolvåld. Skolvåld kallas ofta för skolmobbning. Ofta handlar det om så pass skadliga handlingar att det är bättre att använda ordet skolvåld.

Skolvåld är aldrig berättigat. Skolvåld är alltid bara utövarens fel. En utövare är den person som utsätter en annan för skolvåld eller mobbar en annan.

Våld kan även utövas mellan vuxna, till exempel på en arbetsplats.

Vad är skolvåld? 

Skolvåld innebär att en eller flera elever upprepade gånger kränker, skrämmer, trakasserar eller skadar en annan elev.  

Skolvåld handlar inte om ett gräl mellan två elever som är på samma nivå. Skolvåld handlar inte heller om att vara oense om något.

Skolvåld kan vara ... 

  • att ge andra öknamn, reta andra, skratta åt andra 
  • att kommentera folks utseende
  • kränkande gester
  • att knuffas, slå och sparka andra
  • att upprepade gånger lämna någon utanför i till exempel lekar eller grupparbeten
  • att skicka elaka lappar
  • att sprida skvaller eller lögner
  • att stjäla, gömma eller ta sönder saker
  • att skicka elaka eller hotfulla meddelanden
  • att dela andras bilder eller andra personliga saker på nätet
  • att ta på någons kropp utan lov.

Det kan vara svårt att känna igen skolvåld

Det är inte alltid lätt att känna igen vilken typ av bemötande som är mobbning. En del kan vara vänliga ena stunden och psykiskt eller fysiskt våldsamma nästa stund.

Exempel: En person kan låtsas vara vänlig. Sen kan hen med flit ge råd som gör att man blir retad om man följer dem.

Kom ihåg

Många inom autismspektrumet är tillitsfulla. De tror att andra är välvilliga. Mobbare kan utnyttja den egenskapen. Mobbare kan medvetet vilseleda andra.

Varför mobbar vissa andra?

Personer behandlar andra illa av olika anledningar.

En person som beter sig våldsamt kan till exempel vilja ha respekt och makt i skolan. Hen kan bete sig på ett sätt som gör att andra blir rädda. När andra blir rädda kan personen känna att hen har makt.

Mobbaren förstår oftast inte hur ont hens handlingar gör. Många inser inte att våld har långsiktiga effekter.

Varför hjälper inte andra till? 

Ofta finns det folk som ser på när det utövas våld i skolan. Det är elever som bevittnar våldsamma situationer. De gör ingenting själva. De hjälper inte heller till.

Det kan vara smärtsamt att fundera på varför de andra inte hjälper till. Bryr de sig inte?

Orsaker till deras beteende kan till exempel vara följande:

  • De vet inte vad de ska göra.
  • De är själva rädda för att bli utsatta för våld.
  • De hoppas att någon annan ska gripa in.

Ingen av dessa anledningar rättfärdigar förstås att de inte hjälper till. Ändå är det bra att förstå att de andra inte nödvändigtvis menar något illa.

Vad blir konsekvenserna av skolvåld? 

Att uppleva våld kan leda till exempelvis 

  • ångest 
  • depression 
  • kroppsliga symtom, såsom huvudvärk eller magproblem 
  • att man undviker skolan. 

Konsekvenserna av våld i skolan kan vara långvariga. Det kan kännas ofattbart att andra är så elaka.

Många kan fundera på om de själva hade kunnat förhindra mobbningen på något sätt. Men våld är ändå alltid bara utövarens fel.

Vad händer om jag vill hämnas?

Olika personer reagerar på olika sätt på att bli utsatta för skolvåld. En del vill hämnas. Hämnd kan kännas som en rättvis lösning. 

Men det är bättre att be en vuxen om hjälp. Hämnd leder lätt till att man själv råkar ut för problem. Det kan också göra att man mår ännu sämre.

Skolvåld är alltid fel

Om du upplever våld ska du söka hjälp.

All typ av våld är alltid fel. Skolvåld är alltid bara utövarens fel.

Upplever du våld i skolan, under fritidsintressen eller på jobbet?

  • Berätta om det för en närstående eller en yrkesperson. Du kan till exempel berätta om det för en familjemedlem, lärare, skolkurator, fritidsledare eller din chef.
  • Berätta vad som har hänt och hur det känns för dig.
  • För bok över de våldsamma situationerna. Skriv alltså ner vad som har hänt och när.
I skolan 

Vuxna i skolan har en skyldighet att se till att ingen blir mobbad. Om situationen inte förändras efter att du har bett en vuxen om hjälp, så berätta det för en annan vuxen.

På arbetsplatsen

Det är fastställt i lag att chefen måste ta tag i mobbning.