Egenvårdsprogram
Vad beror svårigheterna på?
Det har varit viktigt för människans överlevnad att konstant vara vaksam. De som har reagerat snabbt på hot har överlevt. I viss mån går det dock att välja vad man fokuserar på.
Förutsättningarna för att koncentrera sig ordentligt
När man är ångestfylld, hungrig eller rädd är det svårare att bestämma vad man ska koncentrera sig på. Därför kräver en god koncentrationsförmåga att både kroppen och psyket är i balans.
Det kan ändå ibland vara svårt att koncentrera sig trots att man har sovit och ätit bra och inte är tyngd av något särskilt.
Sjukdomar, syndrom och skador
Koncentrationssvårigheter kan också uppstå som en följd av symtom såsom smärta i samband med övriga sjukdomar eller vid behandling av övriga sjukdomar.
Hjärnsjukdomar och hjärnskador
En välfungerande koncentrationsförmåga grundar sig på att hjärnans verksamhet är ostörd. Det är därför vanligt med koncentrationssvårigheter i samband med olika typer av hjärnsjukdomar och hjärnskador.
Psykiska störningar
Koncentrationssvårigheter är ett symtom som förekommer i samband med många psykiska störningar. Exempelvis ångest göra det svårare att koncentrera sig. Ibland kan koncentrationssvårigheter förekomma redan innan man har börjat uppvisa faktiska psykiska symtom.
Vid psykossjukdomar är problemen med koncentrationsförmågan ofta svårare och mer bestående än vid till exempel depression och ångeststörningar.
Koncentrationssvårigheterna, även om de är tillfälliga, lindras ofta långsammare än de övriga psykiska symtomen.
Utvecklingsrelaterade uppmärksamhetsstörningar
Koncentrationssvårigheter kan även vara utvecklingsrelaterade, det vill säga medfödda. ADHD-syndromet innebär att man har mer bestående svårigheter att reglera uppmärksamheten. Dessa går att observera redan i barndomen.
Många inlärningssvårigheter, autismspektrumtillstånd och beteendestörningar är också förknippade med koncentrationssvårigheter.
I videon (1:22) nedan berättar en specialistläkare i ungdomspsykiatri mer om vilka svårigheter som är kopplade till ADHD. Svårigheterna har ofta pågått länge samt varit betydligt mer omfattande än hos andra i samma ålder. I samband med ADHD kan det dessutom förekomma till exempelvis ångest och depression.
ADHD
Det finns olika svårighetsgrader av uppmärksamhetsstörningar. Om svårigheterna är besvärliga och långvariga kan det handla om en aktivitets- och uppmärksamhetsstörning, alltså ADHD – på engelska Attention Deficit Hyperactivity Disorder.
Utöver uppmärksamhetssvårigheter är grundsymtomen på ADHD hyperaktivitet samt svårigheter med att behärska sig och tänka igenom sina handlingar före man agerar. Hur intensiva symtomen är varierar individuellt.
Symtomen kan förändras
Hyperaktiviteten minskar ofta med åldern. Barn och unga kan även ha en uppmärksamhetsstörning utan att vara tydligt hyperaktiva. Då kan de orka sitta stilla men ha svårt att koncentrera sig.
ADHD är en medfödd störning med biologisk grund. Symtomen är oftast ganska bestående, men det går att lära sig att leva ett bra liv med symtomen.
Övriga orsaker
Det är mycket vanligt med koncentrationssvårigheter. Det går inte alltid att finna en bakomliggande sjukdom eller ett bakomliggande syndrom.
Orsaker relaterade till känslolivet
Exempelvis tillfällig ångest, nedstämdhet eller känslor som orsakats av en viss händelse kan ofta leda till att det blir svårare att koncentrera sig.
Särskilt hos unga personer kan koncentrationssvårigheterna tillfälligt bli värre utan att det handlar om ADHD eller andra störningar. Oroväckande eller omskakande händelser kan leda till att man tillfälligt tappar förmågan att koncentrera sig. Även de förändringar som sker i kroppen under ungdomstiden kan påverka koncentrationsförmågan.
Orsaker relaterade till sömn, stress och smartapparater
Koncentrationsförmågan varierar också i olika livssituationer beroende på till exempel mängden sömn och stress. En hektisk livsrytm, kraven i vardagen och studierna samt att använda smartapprater i stor utsträckning kan ha en negativ inverkan på koncentrationsförmågan. Koncentrationssvårigheter kan också orsakas av en otrygg eller kaotisk livsmiljö.
När man är ung har inte hjärnan utvecklas klart. Forskning visar att ett konstant flöde av stimuli och mycket skärmtid i barndomen och ungdomsåren kan leda till koncentrationssvårigheter.
I videon (1:00) nedan berättar en specialistläkare i ungdomspsykiatri varför vila och andra meningsfulla aktiviteter är nödvändigt som en motvikt till den tid man håller på med mobilen.
Vad är ADT?
Brådska och kraven i vardagen, studierna och arbetslivet samt den rikliga användningen av smartapparater och medier kan leda till förvärvade eller självförvållade koncentrationssvårigheter. Detta förkortas ADT (Attention Deficit Trait).
Symtomen på ADT liknar symtomen på ADHD. De innefattar rastlöshet, att hoppa från en sak till en annan och en oförmåga att arbeta långsiktigt.
En överbelastad hjärna anpassar sig till de snabba övergångarna. Då blir det svårt att lugna ner sig och fördjupa sig i det man ska göra. Detta kan leda till stress, överstimulering, sömnsvårigheter och att uppgifter hopar sig.
Denna typ av förvärvad uppmärksamhetsstörning tar vanligtvis veckor eller månader att utveckla. Att komma ifrån detta tillstånd kräver att man ändrar på sina handlingssätt och detta tar tid. Att återhämta sig från ADT kräver att man lär hjärnan att lugna ner sig och koncentrera sig, till exempel med hjälp av detta egenvårdsprogram.