Egenvårdsprogram

Ekonomiskt våld är att man blir utsatt för till exempel påtryckningar och hot för att få pengar eller gällande hur pengar ska användas. I en parrelation kan det handla om att man bestämmer att pengarna ska fördelas orättvist. I andra nära relationer kan det till exempel handla om att man utövar utpressning för att få pengar eller ekonomiskt utnyttjar äldre.

Syftet med ekonomiskt våld är att få ekonomisk vinning av hoten och att försämra personens känsla av egenvärde och förmåga att fatta självständiga beslut. Den som faller offer för ekonomiskt våld får mindre utrymme att agera.

Du har rätt att bestämma över dina egna pengar

Var och en har rätt att bestämma hur hen ska använda sina pengar och sin egendom. Var och en har rätt att neka till att ge bort eller låna ut pengar, oavsett hur den andra partens situation ser ut.

Den sociala tryggheten säkerställer att man får sina nödvändiga grundläggande behov uppfyllda. Att inte känna till sina rättigheter till förmåner och att man inte ansöker om dem kan leda till en ömsesidig bild av att man inte kan få hjälp eller pengar på annat håll.

Man kan och bör söka hjälp om man upplever ekonomiskt våld. Man bör också söka hjälp om man själv använder sig av eller är rädd att man ska komma att använda sig av ekonomiskt våld.

Problem kan leda till att man använder ekonomiskt våld

Ekonomiska problem kan också leda till en situation där du använder dig av ekonomiskt våld. Ekonomiskt våld kan till exempel vara att du utövar påtryckningar eller hot för att få pengar av någon annan.

Ekonomiskt våld skadar offren, och även den som utövar våld bör söka hjälp. Påtryckningar, hot eller annat ekonomiskt våld löser inte den ekonomiska krisen utan förvärrar den.

Påtryckningar kan också vara ett beteende som den som utövar påtryckningarna inte upplever som ekonomiskt våld.

Exempel

En person som har ekonomiska problem försöker klara av situationen genom att be närstående om att få låna pengar. Trots sina löften betalar hen inte tillbaka lånet.

Men hen ber om att få låna mer pengar och menar på att hen inte kommer att klara sig utan lånet. När det här fortgår börjar den som lånar ut pengar att misstänka att hen inte kommer att få tillbaka sina pengar. Men den som lånar ut pengar vågar inte säga nej, för hen är rädd för vad som ska hända den som vill ha lånet om hen inte får pengar.