Egenvårdsprogram

Om det centrala nervsystemet upprepade gånger får till exempel smärtstimuli så tolkar det smärtan som ett tecken på att en vävnadsskada håller på att utvecklas. När smärtan upprepas så sensibiliseras det centrala nervsystemet för smärta. Det riktar allt mer inre resurser på att snabbt upptäcka dessa smärtsignaler så att en skada inte ska uppstå.  

Det centrala nervsystemets sensibilisering för stimuli

• Det centrala nervsystemet observerar hela tiden det perifera nervsystemet för detta specifika stimuli. 
• Om det upptäcker detta stimuli reagerar det centrala nervsystemet automatiskt, snabbt och kraftigt på det. 
• För att vara vaksam och redo att agera så aktiverar det centrala nervsystemet det sympatiska nervsystemet.
• I och med det förhöjda beredskapsläget kan även neutrala signaler tolkas som hotfulla.

Vad leder sensibiliseringen till?

Kroppens förhöjda beredskapsläge för att kunna lägga märke till hotfulla stimuli och snabbt reagera på dem kan leda till att

• man upptäcker mycket fler stimuli eller tolkar dem som mycket kraftigare än vad som är nödvändigt
• neutrala stimuli tolkas som hotfulla. Till exempel kan beröring kännas som smärta.

När energin går åt till att observera hotfulla stimuli så lägger man dessutom i mindre utsträckning märke till stimuli som tyder på att faran är över. På så sätt kan en ond cirkel uppstå. Då är kroppens beredskapsläge så att säga alltid påslaget, trots att den ursprungliga anledningen till de hotfulla signalerna redan har försvunnit.

Vad beror sensibiliseringen på?

Risken för att en sådan här ond cirkel av symtom ska utvecklas är individuell.

Utvecklingen av långvariga kroppsliga symtom beror alltid på många faktorer. De kan delas in i predisponerande, utlösande och upprätthållande faktorer. Bakom dessa tre faktorer kan det vidare finnas biologiska, psykologiska och sociala faktorer.

Predisponerande faktorer sensibiliserar det centrala nervsystemet

Predisponerande faktorer kan utgöras av medfödda och ärftliga egenskaper. Det kan även handla om ofta förekommande tanke- och reaktionsmönster.

Tidigare upplevelser, orostankar och trauman kan också fungera som predisponerande faktorer. Alla dessa faktorer sensibiliserar det centrala nervsystemet.

Utlösande faktorer rubbar jämvikten i kroppen

Olika inre och yttre saker kan fungera som utlösande faktorer. Exempelvis en skada, olycka, påfrestning, infektion, ett trauma eller psykisk stress.

Även negativa livshändelser, såsom att ett parförhållande tar slut eller att en anhörig blir allvarligt sjuk, kan vara utlösande faktorer. Många olika belastande faktorer kan skapa obalans och rubba jämvikten i kroppen.

Upprätthållande faktorer leder till att symtomen kvarstår eller förvärras

Upprätthållande faktorer leder till att symtomen kvarstår, även om den ursprungliga utlösande faktorn inte längre skulle finnas kvar.

Exempelvis olika fysiska och psykiska sjukdomar kan fungera som upprätthållande faktorer. Symtomen kan även bero på en ökad oro på grund av negativa förväntningar och uppfattningar om ens hälsa och liv.

Vidare kan återkommande medicinska undersökningar och behandlingar även fungera som upprätthållande faktorer.