Egenvårdsprogram

Hur man upplever sorg påverkas av till exempel ens temperament, tidigare förluster och vilket stöd som finns tillgängligt.

Sorgen har ett syfte

Sorgen hjälper till att anpassa sig till en ny livssituation. Känslan av sorg går ofta i vågor. Med tiden blir vågorna mindre intensiva och kommer allt mer sällan.

Man kan inte skynda på sin återhämtning. Med tiden kan man lära sig att klara av förändringen eller förlusten.

Det är allt som oftast en närståendes död som ger upphov till den djupaste sorgen. Att ett husdjur dör kan också leda till mycket stor sorg.

Att någon avlider utgör alltid en påminnelse om hur oförutsägbart livet är samt hur sårbar man själv är. Ingen utomstående kan förstå vidden av förlusten eller sorgen man upplever.

Att möta sorgen

Fokusera på dina egna resurser. Fundera på vad som ger dig glädje och lugnar dig.

Många finner lindring då de rör sig ute i naturen, då de motionerar eller njuter av konst. Så småningom blir det även möjligt att fördjupa sig i sådana aktiviteter som kräver koncentrationsförmåga. Det kan erbjuda pauser i sorgen.

Att prata om sina känslor och dela dem med andra gör det lättare att hantera sorgen. Att skriva av sig är också ett bra sätt att bearbeta känslor som är svåra att uttrycka.

Tillåt dig själv att gråta. Det får kroppen och psyket att lugna ner sig. Det är viktigt att vila tillräckligt samt få i sig ordentlig med näring.

Du hittar mer information på sidorna Hur ska man förhålla sig till förändringar? och Hur stärker man sina emotionella färdigheter?.

Var inte ensam

När man möter sorger och kriser ska man inte vara ensam. Det finns stöd och hjälp att få. Man kan ofta också ha hjälp av kamratstöd.

I videon uppmuntrar volontären och stödpersonen Marjatta Inki-Lindström dig att söka hjälp vid behov.

Att möta någon som sörjer

Många känner osäkerhet inför en person som sörjer, vilket kan leda till att man börjar undvika sörjande personer. Men det viktigaste för den som sörjer är att få vara bland andra. Närvaro utan ord är också viktigt.

Det är bra att hålla kontakt med den som sörjer. Det lönar sig att ta kontakt även om man är osäker på vad man ska säga eller hur man ska agera. Berätta att du finns där för hen. Erbjud dig att hjälpa till med olika saker.

Att komma till rätta med det förflutna

Genom att granska sina minnen får man en möjlighet att förstå och acceptera sig själv - även om minnena är smärtsamma. Det går alltid att finna nya sätt att tolka de smärtsamma händelserna. Det är möjligt släppa taget om minnena. Att försonas med det förflutna gör tillvaron lättare.

Det finns mycket att se och begrunda när man ser tillbaka på ett liv som spänner nästan en hel generation. Det långa levnadsloppet gör det möjligt att se på händelserna ur ett annat perspektiv än tidigare.

Ibland kan gamla, redan glömda eller undertryckta saker dyka upp igen och åter börja besvära en. Det kan hända att man i pensionsåldern har för mycket tid att tillbringa på att fundera på tidigare händelser och de känslor de väcker. Samtidigt kan det även vara nyttigt att försöka bearbeta dem ur ett nytt perspektiv.

Terapeutiska minnen

Att minnas är en individuell process. Det väsentliga är hur du tolkar dina minnen och hur det påverkar din sinnesstämning. Ibland ältar man saker som har hänt. Det kan tära på krafterna och innebära lidande.

Att tänka tillbaka på det förflutna kan vara en terapeutisk process. Man kan finna sinnesro i nuläget ifall man kan acceptera det förflutna så som det har varit samt de brister och den smärta man upplevt.

Det förflutna kan ses som en resursbank där det går att finna de emotionella färdigheter och copingmetoder som man har samlat på sig under livets gång. Att dra sig till minnes på ett terapeutiskt sätt kan till och med minska depressionssymtomen.