Egenvårdsprogram

Minnesota-studien 

År 1945 genomfördes ett mänskligt experiment i USA där man först lät friska unga män svälta och sedan korrigerades deras näringsstatus. Syftet med Minnesota Starvation Experiment-studien var att ta reda på hur återuppbyggnaden av Europa skulle gå med knappa resurser.  

Svältens psykologiska effekter

Studien fann att svält hade följande psykologiska effekter: 

• konstiga matritualer 
• hetsätning när det fanns mat tillgänglig 
• besatthet av mat och matlagning 
• ständiga tankar på att äta och mat 
• förändringar i känslolivet, såsom depression, raseriutbrott, isolering och brist på humor 
• känsla av utmattning 
• oförmåga att koncentrera sig 
• brist på intresse för andra aspekter av livet, såsom sex, det motsatta könet eller framtiden 
• utvecklingen av en nästan religiös glöd för studien och deltagandet i den 

Dessa symtom försvann gradvis när försökspersonernas näringstillstånd korrigerades.  

Undernäringen orsakade bottenlös hunger 

Försökspersonernas näringstillstånd kunde ändå inte korrigeras med en vanlig daglig portion för män i samma ålder. Vissa gick fortfarande ner i vikt med det.  

Den dagliga mängden energi måste fördubblas för att korrigera effekterna av svälten. Försökspersonerna beskrev att de upplevde bottenlös hunger under rehabiliteringsfasen. Ingen mängd mat tycktes korrigera det. 

Korrigering av näringstillståndet är viktigt 

De psykologiska symtomen som upplevdes av försökspersonerna i Minnesota-studien liknar mycket dem hos personer med begränsande ätstörningar. Eftersom svält orsakar en betydande del av ätstörningsbeteendet spelar korrigering av näringstillståndet en viktig roll för återhämtningen från en ätstörning. 

Sjukdomsinsikt som utmaning 

Ett av särdragen hos begränsande ätstörningar är en kraftigt bristande sjukdomsinsikt. Det är ett cerebralt symptom, inte ett medvetet förnekande av sjukdomen. Personen med ätstörning kan inte bedöma sitt eget hälsotillstånd. Hens verklighetsuppfattning om sin kropp, prestationsförmåga och näringstillstånd är suddig. 

Bristande sjukdomsinsikt relaterad till en ätstörning korrigeras genom att korrigera näringstillståndet. Bristande sjukdomsinsikt förväxlas ofta med oförmåga att samarbeta eller brist på motivation. Detta kan hindra tillgången till hjälp. Det är dock omöjligt att vara motiverad att förändras om man inte ser någon anledning till det.