Skip to main content

Egenvårdsprogram

Hur känner man igen en ätstörning?

En ätstörning är förknippad med följande sätt att tänka och bete sig på.

Begränsat ätande 

Vanligtvis har en person med begränsande symtom en mycket liten portionsstorlek. Personen med ätstörning undviker vissa livsmedel som hen känner sig rädd för. Hen går med på att äta några andra livsmedel som känns trygga. 

Typiska livsmedel en person med ätstörning kan vara rädd för är livsmedel som innehåller mycket fett eller socker. Magen fylls å andra sidan ofta med grönsaker, vatten, kaffe, te eller sockerfri läsk.  

Intervallen mellan måltiderna kan vara långa och den drabbade kanske bara äter några måltider per dag. Det är också typiskt att försöka äta hälsosam mat eller bara livsmedel som den drabbade upplever som rena. Vegetarianism, veganism och godisstrejker är också vanliga. De är allmänt accepterade sätt att begränsa energiintaget på.  

Det bildas rutiner kring ätandet. Ibland är bara vissa bestick som duger och maten måste läggas ut på tallriken på ett visst sätt och ätas i en viss ordning. 

Ätandet blir ofta avsevärt långsammare. Personen med ätstörning kan sprida ut maten på sin tallrik så att det ser ut som om hen har ätit mycket. 

Självrensningar 

Självrensningar kan bestå av kräkningar efter att ha ätit eller att till exempel använda laxermedel. Självrensningsbeteende kan utlösas av en ätsituation som brutit mot ätstörningens regler, fysiska känslor av att magen är full, hetsätning eller upplevelsen av att ha hetsätit. 

Olika former av hetsätning 

Tvångsmässig träning 

Tvångsmässig träning är typiskt vid ätstörningar. Motivet är att förbruka energi. Speciellt hos män är tvångsmässig träning ofta överdriven träning under skenet av att man försöker bygga muskler.  

Tvångsmässig träning kan också utgöras av konstant aktivitet. Det kan vara att föra saker till sina platser en i taget, stå i stället för att sitta, sitta med spända muskler på kanten av stolen, gå uppför trappor, ständigt svänga med benen eller gå på stället.  

Skillnader mellan hälsosam träning och tvångsmässig träning 

Aggression 

Aggression är en av formerna av ätstörningsbeteende. Personen med ätstörning kan utsätta andra eller sig själv för våld om ätstörningsbeteendet förhindras. Aggression fungerar som ett effektivt avskräckande medel för närstående och tystas ofta ner. 

I en enkätundersökning bland närstående till personer med ätstörningar svarade över 

  • 90 % av respondenterna berättade att personen med ätstörning hade riktat verbalt våld, såsom upprepade förolämpningar eller skällande mot andra 
  • två av tre respondenter hade utsatts för fysiskt våld, såsom överfall, slag, bitande och kastande av saker 
  • lite under hälften hade upplevt våld mot omgivningen, såsom att ha sönder föremål eller kasta mat eller kärl 
  • tre av fyra uppgav att personen med ätstörning hade skadat sig själv på något sätt, som att skära sig eller dunka huvudet mot en vägg  

Endast ett fåtal respondenter uppgav att inget som beskrivits ovan hade inträffat. Antalet respondenter uppgick till 82. 

Utvärdering: Ätstörningsbeteende

Varför? 

Du känner igen vilka former av ätstörningsbeteende din närstående har och inom vilka områden i livet de tar sig uttryck.

Att förstå symtomen skapar en grund för att du ska kunna förhålla dig till dem på ett konstruktivt sätt.

Hur? 

Olika livsområden listas nedan. Fundera på om din närståendes ätstörningsbeteende påverkar dem. Markera "ja" eller "nej". 

Fundera samtidigt på vilket livsområde som ätstörningsbeteendet är mest besvärande. 

Loading ...