Egenvårdsprogram

Förlossningsrädsla innebär ofta att man oroar sig för sin egen och barnets hälsa. Det är naturligt att oroa sig för dessa saker. 

Varje gravid kvinna funderar åtminstone i någon mån på den kommande förlossningen. Vissa upplever kortvarig nervositet, andra känner sig ibland ängsliga och lite rädda.Vissa kan till och med bli helt lamslagna av rädslan. 

Faktorer som bidrar till en stark förlossningsrädsla 

Bakgrundsfaktorer

Det kan finnas väldigt olika saker bakom förlossningsrädslan. Till exempel:

• tidigare förlossningsupplevelser
• avbrutna graviditeter
• svårigheterna med att ha blivit gravid
• ett negativt förhållningssätt till den egna kroppen eller svårigheter att lita på den.

Sociala faktorer

Sociala faktorer kan påverka hur stark rädslan är. Till exempel:

• den nuvarande livssituationen och relationerna till andra
• berättelser som man hört av andra. 

Personliga egenskaper

Vissa egenskaper som man har kan även öka upplevelsen av rädsla. Till exempel:

• en tendens till ångest
• ett ökat kontrollbehov
• svårigheter att stå ut med osäkerhet.

Erfarenheter och känslor

Sannolikheten för att man upplever en stark förlossningsrädsla ökar dessutom utav 

• tidigare symtom på depression eller ångest 
• att man har blivit utsatt för sexuellt våld 
• att man upplevt otrygghet 
• sjukhusfobi eller negativa känslor rörande sjukhus. 

Traumatiska upplevelser 

Önskan om en baby, graviditeten eller förlossningen påminner om traumatiska händelser som förekommit i samband med tidigare graviditeter och förlossningar. De kan även väcka minnen om traumatiska upplevelser som skett tidigare i livet.  

Vissa traumatiska upplevelser är lätta att känna igen. Till exempel att man själv, barnet eller partnern befunnit sig i livsfara under en förlossning. 

Andra traumatiska upplevelser kan vara diffusare. Sådana kan vara exempelvis att man berövats den tidiga barndomen och att man blivit behandlad på ett emotionellt kränkande sätt.  

Vad utlöser en svår känsla? 

Det lönar sig att utforska vilka de utlösande faktorerna är. Vilka faktorer i samband med graviditeten, förlossningen eller tillvaron med spädbarnet gör att du mår dåligt eller känner dig obekväm, rädd eller ångestfylld? 

Lägg märke till om du undviker vissa saker, såsom att göra förberedelser inför förlossningen.  

Att ha kunskap om trauma kan vara till hjälp 

Att känna till vilka följder trauma har kan hjälpa dig att bättre förstå dig själv. 

Du kan kanske så småningom börjar tänka: ”Det är inget fel på mig, men jag har råkat ut för svåra saker. Det är bra gjort av mig att jag söker hjälp. Även andra kämpar med liknande svårigheter.” 

Posttraumatiska symtom 

Posttraumatiska symtom är sådana som får en att återuppleva traumatiska upplevelser eller försöka hålla känslorna i samband med dem borta.  

Personer med traumasymtom behöver hjälp 

När man blir förälder är det särskilt viktigt att ta hand om sig själv för att kunna ta hand om babyn. 

Om man inte själv har fått tillräckligt bra omvårdnad som barn så är det särskilt viktigt att se till att man nu har trygga personer runt sig som kan hjälpa. Dessa personer kan vara närstående eller yrkespersoner. 

Alla föräldrar behöver hjälp. Ifall man upplever traumasymtom kan det vara till hjälp att redan under graviditeten förbereda sig på ett sätt som ger upphov till en känsla av trygghet. 

Man kan förbereda sig på flera olika sätt till exempel genom att:  

• att utarbeta en konkret säkerhetsplan för förlossningen med hjälp av yrkespersoner och en förlossningsstödperson  
• tala om sina rädslor med närstående 
• besöka en poliklinik eller delta i en grupp för personer med förlossningsrädsla