Stöd till en elev med problem med ätande i skolan

En populär åsikt eller begränsning kopplad till ätande bland eleverna kan påverka en enskild elev.

Hur nära skolan ligger affärer och kiosker påverkar om och hur eleven äter mellanmål. Även om det är förbjudet att lämna skolområdet så hindrar det inte alltid eleverna från att skapa ohälsosamma vanor.

Ätandet påverkas av näringsintaget samt av sociala relationer, den omedelbara behovstillfredsställelsen samt av produkter som är mer lockande än vardagsmat.

• att man hoppar över frukosten på grund av stress eller trötthet 
• åsikter om skolmaten 
• hur skolmaten smakar 
• det sociala trycket att hoppa över måltider 
• ätstörningar 
• svårigheter att få till en överenskommelse om att äta egen medhavd mat 
• svårigheter att hitta ett lugnt utrymme 
• svårigheter att hitta en lugn tidpunkt 
• att man tar till ohälsosamma mellanmål 
• svårigheter att bearbeta sinnesförnimmelser. 

Hur man uppfattar sig själv och andra förändras 

I ungdomsåren börjar eleverna alltmer tänka på vad andra tycker om dem. Den fysiska och psykiska utvecklingen går i olika takt hos ungdomar. I samma årskurs kan det därmed finns barn och ungdomar som är i mycket olika faser av sin utveckling.  

Att förstå att den fysiska och psykiska utvecklingen sker i olika takt kan vara utmanande för den unga själv och eller hens närmaste krets. Vad de jämnåriga tycker och tänker börjar även ha en allt större inverkan.  

Belastande faktorer i ungdomsåren 

Det kan finnas många faktorer som är psykiskt påfrestande för ungdomen och som gör att hen kanske inte kommer ihåg att äta regelbundet. I dessa situationer är det till särskild nytta att skolmåltiderna sker regelbundet och per automatik.   

Det finns mycket krav i barns och ungas vardag. Om en ung person upplever att hen inte klarar av att påverka förändringarna i sin kropp eller saker som händer i livet så kan ätandet vara ett sätt att återfå en känsla av kontroll. Energibehovet eller näringsintaget blir då sekundärt. 

Målet att uppnå en känsla av kontroll kan läggas på något annat än på att reglera näringsintaget.  

Beslut kopplade till ätande kan påverkas av 

• jämnårigas åsikter  
• narrativ och föreställningar från sociala medier 
• att kroppen förändras  
• familjens mat- och måltidskultur 
• eventuell sjukdom 
• påfrestningar vid måltidssituationen. 

I samband med att man begränsar sitt ätande samt ätstörningar där ätandet begränsas förekommer ofta en individuell stark samvetsgrannhet och en tvångsmässig strävan efter att prestera, vilket kan innebära att man inte märker någon skillnad i skolprestationerna. 

I samband med hetsätning förekommer ofta problem med känsloregleringsförmågan, vilket kan reflekteras i form av en strävan efter att prestera perfekt i skolan. 

Att begränsa sitt ätande samt hetsätande kan ha en negativ inverkan även på studierna ifall symtomen pågår under en längre tid. Eleven lär sig inte vad som utgör en smidig och rimlig studietakt och studiemängd.   

Om problemen med ätande utvecklas till en störning så har det en stor inverkan på flera områden i livet och påverkar slutligen även studierna. Eleven har då svårt att göra klart uppgifter och prestera samt är oftare frånvarande från lektionerna.  

Ungdomar ser ofta en begränsning av ätandet och näringsintaget som ett sätt att reglera sin kroppsbild. Det är inte säkert att eleven tänker på vilket mängd energi som hjärnan behöver. Det blir ännu svårare för eleven att själv inse allvaret i situationen när energibristen leder till problem med koncentrationsförmågan, de exekutiva funktionerna, flexibel problemlösning samt övriga mångfacetterade slutledningsförmågor. 

Vid måltidssituationerna har alla sinnen en inverkan på aptiten, hur lätt det går att svälja maten och vilket njutning man upplever av maten. Om ett barn eller en ungdom är överkänslig för vissa stimuli och känningar så kan det bli för jobbigt för hen att till exempel gå in i matsalen på grund av bakgrundsljuden eller lukterna.  

En del barn och unga kan hoppa över skolmaten på grund av att den stora matsalen, folkmängden och antalet okända personer väcker för mycket ångest. Även långa köer och stress kan påverka beslutet att inte äta.  

• Kroppsfred innebär att det råder en respektfull och icke-dömande inställning till alla kroppar, oavsett hur de ser ut och vad de kan göra.  
• Matro innebär att en frisk person har rätt att äta på det sätt och den mängd samt vid den tidpunkt som passar hen, utan att det kritiseras eller att man drar slutsatser utifrån besluten. Denna princip gäller inte ifall det är frågan om ett förvrängt ätbeteende eller en ätstörning. 

Hur kan man främja kroppsfred och matro? 

Lägg märke till dina egna, andra personers och samhällets tankar och åsikter om olika kroppar och faktorer relaterade till mat och ätande. Se till att tala om dessa teman på ett sätt som inte för fram dessa värderingar. Ingrip i samtalet om du upplever att du hör att andra hotar matron eller kroppsfreden. 

I den lokala undervisningsplanen i den grundläggande undervisningen beskrivs hur man ska ta hänsyn till särskilda behov hos elever när det kommer till måltider. 

Exempel på metoder som man kan prova på när det förekommer svårigheter med ätande: 

• att äta innan eller efter stora grupper 
• att äta någon annanstans än i matsalen 
• att äta egen matsäck i matsalen eller någon annanstans 
• att någon annan hämtar och serverar maten 
• att ha personliga bestick att ta mat med 
• att ha en fast plats att sitta på 
• att ha sällskap av en bekant vuxen och/eller kompisar under måltiden 
• att använda hörselskydd eller hörlurar 
• att man inte begränsar mängden mat 
• att man inte bryr sig om kostrekommendationer utan glädjer sig över att barnet eller ungdomen äter något 
• att öva på medvetet ätande 
• att ha regelbundna mellanmålspauser 
• att man har färdiga mellanmål i till exempel ett skåp i klassrummet. 

Störningar och symtom som rör kroppsbilden kan framhävas framför allt på gymnastiklektionerna jämfört med andra lektioner. En elev som har insjuknat i en ätstörning kan till exempel  

• röra sig så aktivt och tvångsmässigt som möjligt under lektionen  
• dölja sig själv genom att använda för stora kläder 
• vägra duscha eller delta i simundervisningen.  

Att prestera och motionera tvångsmässigt 

I samband med försök att kontrollera kroppsbilden förekommer ofta ett behov av att prestera tvångsmässigt. Även perfektionism, en extrem tävlingsinstinkt samt ett behov av att motionera tvångsmässigt kan utgöra tecken på en ätstörning.  

Att undvika vissa situationer och att dölja kroppen 

Att eleven undviker gruppsituationer och döljer sin kropp kan ofta bero på svåra känslor som den egna kroppen väcker. Att en elev döljer sin kropp eller till exempel vägrar att simma kan även bero på helt vanliga funderingar under ungdomsåren eller på andra faktorer. 

Observera 

Ätstörningar påverkar även den fysiska utvecklingen. Utvecklingen och förändringarna i puberteten kan avstanna eller fördröjas och det kan även uppstå olika hormonstörningar. Personer med anorexi kan också drabbas av benskörhet, vilket innebär en förhöjd risk för frakturer. 

Det är ändå viktigt att komma ihåg att ätstörningar inte alltid märks utåt. 

När ska man ingripa? 

Om man blir orolig för en elev ska man ta kontakt med elevvården samt prata om saken med eleven på ett lugnt och empatiskt sätt.  

Attityder på gymnastiklektionerna 

En av gymnastikundervisningens uppgifter är att stödja elevers fysiska, sociala och psykiska funktionsförmåga samt att skapa en positiv kroppsbild och jagbild. I undervisningen ska man i hela gruppen försöka upprätthålla kroppsfred och normalisera olika sätt att röra på sig och ta hand om sitt välbefinnande. 

Inom skolgymnastiken är det bra att betona skillnaden mellan motion och idrott. Motion ökar välbefinnandet och främjar hälsan, och man behöver inte tävla eller mäta sig med andra.  

Motionsförbud 

En läkare kan utfärda ett motionsförbud för en person med ätstörning eller en person som uppvisar ätrelaterade symtom. Då är det viktigt med mångprofessionellt samarbete. Praxis för att delta i gymnastiklektioner eller att befrias från undervisningen helt eller delvis under viss tid bestäms tillsammans med vårdinstansen, eleven och vårdnadshavaren. 

• Läs mer: Motion och ätstörningar (duodecimlehti.fi, på finska) (opens in a new window, goes to a different website)

Det är viktigt att barn och unga blir bemötta som sig själva – inte utifrån sin sjukdom eller någon annan egenskap. När man har skapat en förtrolig relation kan man prata med eleven om hens intressen eller bara se hen i ögonen och le.

En person som lider av en ätstörning kräver mycket av sig själv och klarar ofta inte av att förhålla sig positivt till sig själv. Hen kan vara hård mot sig själv och känna sig värdelös. Det är därför viktigt med ett empatiskt, respektfullt och genuint bemötande.

Att kunna ta emot medkänsla från en annan person kan vara svårt för eleven på grund av inre konflikter. Den vuxna ska inte bli sårad på grund av detta. Genom att ha ett empatiskt förhållningssätt till eleven kan man själv föregå som gått exempel och därmed uppmuntra eleven att ha en mer medkännande och respektfull inställning till sig själv. 

Det är viktigt att upprätthålla ett accepterande klimat och visa medkänsla för alla elever under lektionerna i samtliga ämnen. Det hjälper eleverna att förhålla sig mer respektfullt till både sig själva och andra.

Samtalskulturen i gruppen måste vara sådan att alla respekteras och att kroppsfreden är ovillkorlig.

Kom ihåg! Att barn och unga talar hårt och nedsättande om sig själva är lika oroväckande som om de skulle uttala sig så om andra. 

Under lektioner i huslig ekonomi 

Under lektioner i huslig ekonomi är det viktigt att göra eleverna medvetna om samma saker som gäller även i skolmatsalen.  

Studieinnehållet, råvarorna och olika sinnesintryck kan väcka intensiva känslor hos eleven. Det är viktigt att garantera varje elev möjlighet att visa sin kompetens på det sätt som passar hen. 

Flexibel praxis 

Eleverna kan ha olika praxis för olika situationer. När barn och unga vänjer sig vid det blir det lättare både att hålla fast vid det man har kommit överens om och att acceptera att andra har en annan praxis.  

När man diskuterar överenskommelser öppet i gruppen så blir inte specifika specialarrangemang kopplade till exempelvis måltiderna så överraskande eller problematiska för den övriga gruppen. Man kan diskutera det faktum att det finns olika former av praxis och överenskommelser, men inte vad de innehåller. 

Att öva på känslofärdigheter skilt samt parallellt med det vanliga skolarbetet hjälper en elev med problem med ätande att identifiera känslor samt hitta andra metoder för att hantera de svåra och intensiva känslorna.