Stöd för färdigheter i känsloreglering i skolan

Den här texten hjälper vuxna i skolan att stötta en elev med nepsy-drag. Men med hjälp av anvisningarna kan man även stötta andra elever i att öva på känsloreglering. 

Hur märks svårigheter med känsloreglering i skolan? 

Eleven kan 

• lätt bli arg 
• bli frustrerad om det egna arbetet inte flyter på smidigt 
• fastna i något eller bete sig oflexibelt om det inte direkt går som hen har tänkt sig 
• ha svårt att ta kritik och handledning 
• bli belastad av alla intensiva känslor, även till exempel av glädje 
• tänka negativt om sig själv  
• planera hämnd när hen upplever att något är orättvist 
• uppleva något intensivt trots att det ur lärarens perspektiv bara är ett litet förbud eller hinder.  

Det här kan bland annat märkas genom att eleven 

• vägrar att utföra uppgifter 
• har lite tålamod och svårt att arbeta systematiskt 
• visar sina känslor väldigt knapphändigt eller på ett sätt som avviker från det vanliga – till exempel genom att le när hen har ont 
• inte upplever glädje när läraren föreslår att göra något roligt  
• pratar trotsigt, hotfullt eller på annat sätt olämpligt 
• skriker, gråter och är ursinnig 
• kastar eller river sönder skolböcker, kopior eller saker 
• försöker skada sig själv eller andra  
• vägrar att prata  
• inte kan ta emot positiv respons  
• drar sig undan i situationer – till exempel låser in sig på skoltoaletten för att avsluta en konflikt  
• rymmer ut på skolgården eller från skolområdet 
• ringer hem efter en besvärlig situation. 

Det kan vara svårt att utreda en känslostorm eftersom barnet försöker fly undan situationen. Det kan ur lärarens perspektiv även ta märkbart lång tid att komma tillbaka till ett neutralt känslotillstånd. 

Vad kan läraren göra? 

Lärarens egen reaktion och beteende

Det viktigaste när man möter elevens svårigheter med att reglera känslor är att den vuxna reglerar sina egna känslor och visar modell för hur man beter sig lugnt. Man måste vara på sin vakt så att den vuxna inte blir en faktor som jagar upp situationen.  

Om en vuxen blir arg eller reagerar på ett dömande sätt kan det jaga upp eller upprätthålla elevens känsloreaktion. Man ska inte ta en elevs känsloutbrott personligt. Man bör se på situationen objektivt. Att ha en annan vuxen närvarande i situationen gör det lättare att upprätthålla professionalismen. 

Hur kan man bemöta eleven på ett uppmuntrande sätt?

• En lärare kan skydda en elev som lätt blir upprörd genom att flytta hen eller andra elever bort från situationen.
  • Då gör inte eleven illa andra eller tappar ansiktet på grund av sitt beteende.   
• Det hjälper eleven om hen lär sig att identifiera och sätta namn på sina känslor.
  • Det utvecklar förmågan att uttrycka sina känslor verbalt. De vuxna på skolan ska visa modell för den här färdigheten.  
• Man kan sätta ord på elevens känslor och erbjuda hjälpmedel i situationen.
  • En lärare kan till exempel säga: “Jag tycker det ser ut som att du är arg.”
  • Man bör undvika direkta tolkningar, såsom “Du är arg”. 
• Eleven har också hjälp av att man på förhand har kommit överens om vilka metoder den vuxna ska använda sig av för att hjälpa till, eller hur man agerar om det blir svårt med känsloregleringen.
  • Den här överenskommelsen ska vara tydlig, detaljerad och skriftlig.
  • Den här metoden finns beskriven i pdf-dokumentet här nedan, Överenskommelse för utmanande situationer.

Anpassa omgivningen och målen 

• Förutseende och att ha rutiner hjälper eleven att identifiera situationer där hen kan få intensiva känsloreaktioner.  
  • Rutiner kan hjälpa eleven att tolerera olika situationer. Då låter hen bli att agera på ett destruktivt eller sårande sätt.  
• Man kan använda en känslomätare i klassen, eller så kan eleven ha en egen sådan.
  • Med hjälp av en känslomätare kan man signalera att en situation håller på att bli utmanande.
  • Man måste öva på att använda mätaren tillsammans med eleven.  
• Genom att utreda konfliktsituationer med hjälp av Vad hände-kedjan ger man eleven en möjlighet att berätta hur hen själv ser på situationen.
  • Samtidigt lär sig barnet att lyssna på andras perspektiv.
  • Den här metoden finns beskriven i pdf-dokumentet Vad hände  här nedan.
• Man bör fundera i förväg på vilka metoder som ska vara tillåtna att använda för att ge utlopp för känslorna.
  • Man kan tillåta att man smular sönder ett suddgummi, river sönder ett papper eller rör på sig, om det sker utan att störa andra.
  • Eventuella positiva metoder för att ge utlopp för att man har det svårt används av både elever och vuxna i skolan.
  • Det kan till exempel vara att stirra ut genom ett fönster, springa, stå på händer, trycka sig mot en vägg eller stretcha. 
• En annan sak som kan hjälpa en elev att reglera ett känslorelaterat beteende är att ha en avsatt plats för nedvarvning i skolan.
  • Eleven kan också ha en trygg vuxen som hen kan gå till.  

Övningar som stöd för att reglera känslor i skolan

Övningarna kan användas

• i förebyggande syfte i grupp
• som ett stöd för individen inom till exempel elevvården.

Vi testar tillsammans

Genom övningen Vi utforskar tillsammans i skolan kan du få mer information om elevens egna upplevelser av sina känslofärdigheter.  Övningen kan delas ut och fyllas i med gruppen eller i samtal med en enskild elev.

Man lär sig att identifiera och sätta namn på grundläggande känslor. Samtidigt lär man sig att upptäcka hur känslorna känns i kroppen.

Man lär sig att beskriva intensiteten på sina känslor. Övningarna gör det lättare att berätta om sina känslor för exempelvis vuxna i skolan.

Man lär sig att identifiera när kroppen är avslappnad och när den är spänd. Som hjälp används en lek där man växelvis spänner musklerna och låter musklerna slappna av.

Genom att lugna ner sin andning lär man sig att lugna ner psyket och kroppen.

Den vuxnas agerande

Svårigheter med att reglera känslor kan leda till jobbiga situationer för eleven, upplevelser av misslyckanden samt svårigheter i sociala relationer. Eleven behöver även stöd från läraren.

Målet med det föregripande arbetet är att minska den belastning som beror på elevens sensoriska överkänslighet i skolan.

Utmanande situationer 

Tillsammans gör man en tydlig anvisning och kommer överens om ett tillvägagångssätt för utmanande situationer. Det hjälper också eleven att man tillsammans i förväg har kommit överens om på vilket sätt den vuxna kan hjälpa, hur man agerar tillsammans.

Med hjälp av tillflyktsplatsen kan man förebygga svåra situationer och utmanande beteende. Målet med stödmetoden är att hitta en plats där eleven får utrymme för att varva ner och lugna sitt nervsystem.

Med hjälp av den individuella övningen som görs efter en jobbig situation blir det lättare för eleven att bli förstådd och gradvis utveckla sina självregleringsfärdigheter.