Skip to main content

Information om ätstörningar

Svårigheter med att äta kan framträda till exempel i form av aptitlöshet, svårigheter med att äta, hetsätning eller kräkningar som patienten framkallar själv. Vid ätstörningar ska man alltid uppsöka professionell hjälp.

De vanligaste ätstörningarna är 

  • bulimi, dvs. hetsätning  
  • anorexi 
  • BED, dvs. hetsätningsstörning, som skiljer sig från bulimi på så sätt att personen inte framkallar kräkningar eller ägnar sig åt annat kompensationsbeteende för att försöka motverka matens vikthöjande effekt. 

När kan det vara fråga om en ätstörning?

Vid en ätstörning blir människans inställning till mat onormal. Ätandet börjar dominera hela livet, och matvanorna blir osunda.  

Ätstörningar åtföljs av en överdriven oro för ens kroppsform eller - vikt. Denna oro påverkar självkänslan och självbilden oskäligt mycket. 

Sök genast hjälp vid en ätstörning 

Svårigheter med ätandet måste åtgärdas omedelbart, eftersom en person som lider av en ätstörning kanske inte är medveten om sin sjukdom eller sitt behov av hjälp.  

Du kan söka hjälp genom exempelvis 

  • skol- eller studerandehälsovården 
  • hälsocentralen 
  • företagshälsovården 

Det är möjligt att bli frisk från en ätstörning, och därför är det viktigt att söka hjälp. Det viktigaste är att känna igen symtomen och våga söka hjälp. Ju tidigare behandlingen börjar, desto lättare blir det att återgå till det normala livet.  

Andra problem med ätandet 

Det finns också andra ätsvårigheter, t.ex. 

  • aptitlöshet 
  • avstående från att äta 
  • svårigheter med att äta 
  • hetsätning eller framkallande av kräkningar 
  • selektivt ätande, då personen enbart äter vissa utvalda livsmedel eller maträtter 
  • rädsla för att svälja mat

Dålig aptit och svårigheter med att äta är vanliga symtom vid olika fysiska sjukdomar. Även många psykiatriska störningar, till exempel depression, åtföljs av aptitlöshet eller ökad aptit. 

Ätandet kan också bli ett sätt att försöka kontrollera svåra känslor som sorg, ilska eller ensamhet. 

Hur kan man lindra tankar och symtom som anknyter till ätandet? 

  • Följ en regelbunden måltidsrytm. Ät fem måltider varje dag: frukost, lunch, mellanmål, middag och kvällsmat. 
  • För en matdagbok i några veckors tid. I matdagboken ska du anteckna dina måltider och eventuella avvikande handlingar, till exempel hetsätning eller kräkningar. Det är också bra att anteckna de känslor som förknippas med ätandet. 
  • Tänk på hur du förhåller dig till din kropp och till skönhetsidealen. Det kan hända att ditt ätande påverkas för mycket av negativa tankemodeller. 

 

Hur kan Psykporten.fi hjälpa?

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Egenvårdsprogram

Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:

Nätterapier

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Du kanske också är intresserad av