Vad ska man göra om man blir orolig för en elev?
Läraren kan upptäcka något i elevens inlärning eller sätt att vara som saktar ner eller hindrar utvecklingen. Sådana iakttagelser väcker oro. Den här texten innehåller information om och tips på hur man kan ta upp oron.
Läraren kan också konsultera yrkesutbildade personer inom elevvården om teman och fenomen som väcker oro. Man kan ta upp det som oroar en med en kollega eller chef.
Centrala saker när man blir orolig
- Berätta om din oro för eleven. Beskriv det på ett lättfattligt och begripligt sätt.
- Förutom att berätta, lyssna också och var närvarande.
- Ge eleven möjlighet att diskutera saken.
- Om oron är stor, berätta för eleven att du har en skyldighet att dela med dig av den.
- Kontakta beroende på situationen vårdnadshavaren, hälsovårdaren, kuratorn, psykologen eller skolläkaren. Gör detta i samarbete med eleven.
När ska man ta upp saken?
När en lärare blir orolig för en elev bör hen ta upp saken. Man bör ta upp saken även om man inte är allvarligt orolig för psykiska svårigheter. Lärarens iakttagelser och att hen tar upp dem kan vara till avgörande hjälp för personen med symtom.
Vad kan läraren göra?
Att ta upp saken förmedlar till eleven att man bryr sig. Om eleven redan får hjälp kan hen berätta om det för en lärare som hen upplever som pålitlig.
Läraren har en viktig roll när det gäller att stödja elevens skolgång och välbefinnande. Eftersom lärare möter samma elever varje dag har de en nyckelroll när det gäller att identifiera tidiga symtom och förebygga marginalisering.
Hur kan läraren stödja elevernas psykiska hälsa?
Det finns inga krav på att läraren ska arbeta med psykisk hälsa. Vanliga färdigheter i psykiskt välbefinnande rör både elever och vuxna i skolan. Läraren behöver inte veta hur man ställer en diagnos. Det räcker med ett sunt vuxenperspektiv, att bemöta eleven och genuin närvaro.
Det viktigaste stödet en lärare kan ge är att göra det möjligt för eleven att bli hörd och bemött. Till en lärares jobb hör att undervisa, uppfostra och möjliggöra lärande.
Alla gynnas av att prata om saker på ett allmänt plan och att stödja det psykiska välbefinnandet i vardagen, på lektionerna, rasterna och i andra skolsituationer.
Den psykiska hälsan varierar, en balanserad vardag stöder
Den psykiska hälsan och välbefinnandet kan variera i olika livssituationer.
Att stödja den psykiska hälsan och det psykiska välbefinnandet hjälper en att fungera i vardagen.
En balanserad vardag stöder funktionsförmågan och inlärningen.
Att ta upp saker och ting
Tips som stöd för att ta upp saken
Verksamhetskultur
En bra och inkluderande verksamhetskultur stöder vardagen i skolan och gör det lättare att klara av utmaningar.
Man kan påverka skolans verksamhetskultur både genom små val och handlingar i vardagen och genom en mer omfattande strukturell styrning. Olika gemensamma handlingssätt och en öppen och trygg interaktion bygger upp en skola där även personer med psykiska problem mår bra.
Värderingar och attityder
Attityder och värderingar påverkar skolans verksamhetskultur. Rektorn har en viktig roll som skolans moraliska ledare. En kultur av omtanke och genuin närvarande interaktion börjar med de vuxna i skolan.
Ett bra beteende som respekterar alla är viktigt. Varje medlem i personalen måste känna sig accepterad.
Uppskattande tal om elever, skolans vuxna och samarbetsparter främjar en bra verksamhetskultur och upprätthåller en positiv atmosfär.
I vardagen kan detta innebära
- att hälsa
- att be om ursäkt
- att be om och ta emot hjälp
- saklig diskussion och självbehärskning.
Emotionell kompetens och interaktionsfärdigheter
Det är viktigt att de vuxna i skolan också diskuterar och övar på sin emotionella kompetens och sina interaktionsfärdigheter. Det hjälper dem att hitta och upprätthålla en trygg kontakt med eleverna.
För att förebygga utmaningar är det viktigt att skapa en öppen och trygg kontakt med eleverna redan innan problemen blir stora.
En positiv interaktion och atmosfär främjar den professionella utvecklingen och orken i arbetet. En bra verksamhetskultur i skolan skapar ett engagemang i arbetet och stärker förmågan att klara utmaningar i arbetet.
Elevvårdstjänster
Skolan ansvarar för att eleverna och deras vårdnadshavare har information om skolans elevvård. Skolans vuxna är skyldiga att hänvisa eleven att söka sig till de elevvårdstjänster som hen behöver.
All personal i skolan har huvudansvaret för allas välbefinnande i skolan. Det kallas gemensam elevvård.
Välfärdsområdet ansvarar för att ordna elevvårdstjänster i skolorna. Elevvårdstjänsterna omfattar kurator- och psykologtjänster samt skol- och elevhälsovårdstjänster. Skol- och elevhälsovården sköts av en hälsovårdare och en läkare.
Elevhälsan fokuserar på förebyggande arbete och tidigt stöd.
Kontakt för att få elevvårdstjänster
Det är viktigt att läraren med egna ord beskriver hur oron för eleven har vuxit. Det kan vara så att eleven inte själv vet varför hen hänvisas till stöd.
Den mentala frånvaron eller tröttheten kan ha hållit i sig så länge att eleven inte kan tänka sig att det är något onormalt med den.
Uppgifterna som behövs är
- den förändring som läraren observerat i eleven eller i hens agerande
- lärarens professionella förståelse av situationen.
Yrkesutbildade personer som ansvarar för elevvården är vana vid att ställa mer detaljerade frågor. Läraren kan kontakta vem som helst: kuratorn, hälsovårdaren, psykologen eller läkaren.
Elevens självbestämmanderätt
Det ingår i en god elevvårdskultur att komma överens om saker och ting med eleven på förhand. I detta ingår också att komma överens om att eventuellt ta med vårdnadshavarna.
Elevens egna önskemål och åsikter ska beaktas i åtgärder och beslut som rör hen. Då beaktar man elevens ålder, utvecklingsnivå och andra personliga förutsättningar.
Eleven kan välja om hen vill att vårdnadshavarna ska vara med i hanteringen av hens ärende eller inte. Elevvårdens social- och hälsovårdspersonal bedömer elevens förmåga att göra detta val.
Hur kan Psykporten.fi hjälpa?
Chillaa-appen för unga (på finska)
- alltid i fickan som stöd
- ingen inloggning
- avslappnings- och mindfulnessövningar
- tips för svåra situationer
- peptalk från andra unga
Symtomtest
Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.
Egenvårdsprogram
Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:
Nätterapier för unga
Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.
Nätterapin för unga med social ångest är avsedd för 13–17-åringar. De övriga nätterapierna är avsedda för personer över 16 år.
