Stöd till en elev med sensorisk överkänslighet

Den här texten hjälper vuxna i skolan att stötta en elev med nepsy-drag. Anvisningarna kan även hjälpa läraren i att stötta andra elever som upplever saker med starka känslor.  

Hur märks sensorisk överkänslighet i skolan? 

En sensoriskt överkänslig elev kan undvika sensationer som hen upplever som obehagliga. Hen kan till exempel 

• vilja ha en mössa eller huva på sig inomhus, eftersom hen störs av starkt ljus eller reflektioner 
• täcka öronen med händerna 
• störas av vanliga ljud 
• dra sig undan från en grupp eller verka frånvarande 
• krypa ihop under pulpeten 
• blunda hårt 
• låta bli att äta eller smaka på maten i skolan 
• få ångest om olika delar av maten rör varandra på tallriken 
• vägra att duscha i skolan efter gymnastiklektionerna 
• börja röra sig rastlöst eftersom hen inte märker att hen är hungrig, törstig, behöver gå på toaletten eller har ont 
• bli arg, börja gråta eller bete sig annorlunda när hen blir sensoriskt överbelastad. 

En sensoriskt överkänslig elev kan också söka upp intensiva sensationer som hen tycker känns behagliga. Då kan hen till exempel 

• söka upp intensiva och långvariga sensationer 
• tycka om att gunga eller snurra 
• försöka brottas med andra 
• använda tyngdfiltar eller till exempel tyngdkuddar i form av gosedjur 
• gärna sitta på sina fötter eller i en annorlunda position 
• knuffas eller kramas hårt 
• ge ifrån sig höga ljud 
• riva eller hacka saker 
• klämma på pennor, ärmar och halsar på kläder eller andra föremål 
• klämma in sig i små eller trånga utrymmen 
• lukta på saker och gilla märkliga lukter 
• uppsöka märkliga stimuli för att upprätthålla sin vakenhetsnivå. 

Vad kan läraren göra? 

Det är bra att vuxna i skolan är medvetna om att en sensoriskt överkänslig elev upplever saker annorlunda än andra elever. Genom att vara medveten om det här går det ofta lättare att anpassa omgivningen så att den passar alla.  

Eleven eller hens föräldrar kan ofta berätta vilka metoder och sätt som underlättar. Genom att samtala öppet om frågan hittar man ofta de sätt som passar skolan.  

Tillsammans med vårdnadshavaren kan man också komma överens om hur man ska prata om det här i klassen. Olika tillvägagångssätt som man har kommit överens om på förhand samt olika hjälp- och stödmetoder minskar också belastningen i skolan. Att berätta om saken för andra elever skapar oftast en accepterande atmosfär och ökar förståelsen för frågan.   

Metoder för att minska sinnesbelastning i skolan 

• Se till att de vuxna som arbetar med eleven i skolan får information om barnets sensoriska överkänslighet och identifierar beteendet som hör ihop med det.  
• Anpassa miljön så att den blir sinnestillgänglig när det behövs och är möjligt. Eleven eller elevens vårdnadshavare kan ofta berätta vad som hjälper eleven. Läraren kan ofta erbjuda metoder som är möjliga. Det kan till exempel vara: 
  • hörselskydd, elevens egna hörlurar eller att lyssna på musik 
  • en huva eller keps som hindrar att direkt ljus kommer in i ögonen 
  • en blyertspenna, kulspetspenna eller tuschpenna att skriva med 
  • egen matsäck i skolan och/eller en lämplig plats att äta på. 
• Förutse situationer som innefattar många obehagliga sensationer.  
• Om det handlar om ett barn som söker upp sensationer, kom överens med barnet hur man kan möta behovet av behagliga sensoriska upplevelser i skolmiljön.  
• Fundera på om det är nödvändigt att eleven deltar i en aktivitet och hur man kan ge elevens nervsystem en möjlighet att vila.  

Övningar för att stötta en sensoriskt överkänslig elev i skolan  

Övningarna kan användas  

• i förebyggande syfte i grupp  
• som ett stöd för individen inom till exempel elevvården.  

Vi testar tillsammans

Genom övningen Vi utforskar tillsammans i skolan kan du få mer information om elevens sensationsrelaterade upplevelser. Övningen kan delas ut och fyllas i med gruppen eller i samtal med en enskild elev. 

Målet är att lära eleven att använda sinnesmätaren för att stödja berättandet i situationer där sensoriska stimuli påverkar hens beteende. 

Man lär eleven att berätta hur intensiv hen upplever att belastningen är. 

Genom att växla mellan att spänna sig och slappna av skapas en avslappningsövning. 

Ta en låda och samla olika föremål och material som barnet gillar att röra vid i den.

En påse med behagliga dofter kan hjälpa eleven att klara av miljöer med obehagliga dofter.

Den vuxnas agerande

Vad händer? Vad kan hjälpa? En minneslista gör det lättare att systematiskt gå igenom sinnesbelastningen.  

Man kan göra en plan i förväg inför en kommande situation. Det kan till exempel vara vårfesten, en skolutflykt eller ett besök på simhallen. 

Genom att anpassa omgivningen hjälper man eleven att reglera belastningen och elevens känsla av att klara av situationen stärks.