Hjälp i en svår livssituation
Förutom att behandla den psykiska störningen är det även viktigt att fundera på hur man kunde göra vardagen smidigare samt ta itu med svåra situationer och problem som hänger över en. På denna sida får du information om vem du kan kontakta i svåra livssituationer.
Vad kan företagshälsovården hjälpa med?
Du ska vända dig till företagshälsovården om du är anställd och din arbetsförmåga har försämrats. Företagshälsovården hjälper dig att fortsätta arbeta eller återgå till arbetet efter en sjukskrivning och vid behov undersöka andra alternativ. För sjukdagpenning eller rehabiliteringspenning krävs en bedömning av företagsläkaren.
Företagshälsovården kan också hjälpa dig när din arbetsförmåga har försämrats på grund av en närståendes sjukdom.
Vad kan FPA hjälpa med?
FPA stöder dig ekonomiskt när du blir sjuk. Du kan till exempel ansöka om sjukdagpenning, bostadsbidrag och läkemedelsersättning från FPA.
När de övriga inkomsterna inte räcker till för de utgifter som är nödvändiga för uppehället kan man ansöka om grundläggande utkomststöd från FPA.
- Läs mer på FPA:s hemsida (opens in a new window, goes to a different website)
- Mer information om FPA:s beräkningsprogram (opens in a new window, goes to a different website)
- FPA:s stöd för psykiska problem
Vad kan arbetspensionsanstalten hjälpa med?
Om din arbetsoförmåga drar ut på tiden eller orsakar en sannolik risk för att bli helt arbetsoförmögen under de närmaste åren så kan du få stöd från din arbetspensionsanstalt. Du kan kontrollera din arbetspensionsanstalt via länken nedan.
Vad kan socialvården hjälpa med?
Du kan ansöka om kompletterande och förebyggande utkomststöd via kommunens socialvård. Denna stödform är en sista utväg, dvs. FPA:s förmåner måste sökas först. Socialvården heter olika saker beroende på kommun, men ofta kallas det för vuxensocialarbete.
Kommunens socialtjänster innefattar också stöd för anhörigvård.
- Hitta kontaktuppgifter för vuxensocialarbetet på adressen Suomi.fi (opens in a new window, goes to a different website)
- Mer information på Omaishoitajat.fi (opens in a new window, goes to a different website)
Vad kan organisationer hjälpa med?
Trots socialskyddsförmåner kan en allvarlig sjukdom ofta resultera i att kostnaderna ökar och inkomsterna minskar. Av den anledningen är det också viktigt att påverka utgifterna.
Om du har svårt med betalning av skulder eller om inkomsten inte räcker till för att täcka utgifterna kan du få tips från följande sidor:
Om du är arbetslös
- anmäl dig till TE-byrån
- berätta att du behöver sysselsättningsstöd
- vid 16–29 års ålder kan du få stöd från Navigatorn (Ohjaamo)
Om du är 16–29 år och behöver stöd för att komma framåt med dina studier kan du kontakta
- Vamos stöder unga personer för att de ska komma in i skol- och arbetslivet.
- Navigatorn (Ohjaamo) erbjuder hjälp i frågor som rör arbete, utbildning och vardagsliv.
- NUOTTI-coachning är en form av professionell rehabilitering som FPA anordnar för ungdomar som behöver stöd för vardagens utmaningar och för att göra upp framtidsplanerplaner
Du kan med låg tröskel kontakta socialtjänsterna i din kommun.
Kontakten med socialtjänsterna inleds med en bedömning av behovet av tjänster. Du kan själv eller tillsammans med din vårdgivare ta kontakt. Om man bedömer att barnet och familjen har nytta av socialvårdens tjänster och stöd, utses en egen kontaktperson för dem. Det är frivilligt att bli klient.
Vanliga skäl för att ta kontakt
- du känner dig utmattad
- du behöver stöd på grund av långvarig depression eller andra psykiska symtom
- du behöver hjälp vid en plötslig förändring i din livssituation (t.ex. skilsmässa eller sjukdom)
- du behöver hjälp med barnpassning när du uträttar ärenden (t.ex. läkar- eller terapibesök)
- en förälder eller ett barn i familjen har en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning
- ett barn måste med tanke på sin ålder bära ett för stort ansvar för familjens vardag, till exempel på grund av förälderns sjukdom
- ett barn eller en ung person gör saker som är farliga eller skadliga, till exempel använder rusmedel, begår brott eller försummar skolgången
- du använder ofta mycket alkohol eller andra rusmedel
- våld utövas i familjen
- du behöver något annat stöd
Sociala tjänster som kommunen tillhandahåller för familjer
- hemservice
- familjearbete
- barntillsyningsman
- rådgivning i uppfostrings- och familjefrågor
- stödfamiljer
- tjänster för barn och unga
- barnskydd
Redan en enda upplevelse av våld är en anledning till att söka hjälp
Om situationen är akut och allvarlig ska du omedelbart ringa nödnumret 112, kontakta ett skyddshem som har jour dygnet runt eller kommunens socialjour.
Man kan söka hjälp även om man känner sig hotad eller om det av någon annan anledning inte känns tryggt där hemma. Även de som utövat våld eller är rädda för sina aggressiva känslor kan få hjälp.
Försök inte klara av situationen på egen hand utan sök hjälp. Du hittar mer information om hur man söker hjälp nedan.
Finlands Röda Kors ordnar vänskapsaktiviteter för personer i olika åldrar och i olika livssituationer på flera orter.
Församlingarna ordnar också familjeklubbar och vänskapsaktiviteter för personer i olika livssituationer. Fråga din lokala diakon om mer information.
Barnfamiljer
Du kan hitta en vänfamilj via Mannerheims barnskyddsförbund.
Äldre personer
Via HelsingforsMission kan seniorer hitta en vän att träffas regelbundet med eller tillfällig hjälp.
Du kan ringa HelsingforsMissions telefontjänst Morgonörat oberoende av var du bor.
Centralförbundet för de gamlas väl ry har vänkretsar över hela Finland.
Läs mer på Psykportens sidor
Ekonomiska svårigheter uppkommer ofta om man själv eller en närstående person insjuknar. Om du är på sjukhus eller klient i öppenvården så kan hälsovårdens socialarbetare hjälpa dig med att reda ut situationen.
FPA ger information om förmåner. Kontrollera först att du via FPA ansökt om förmåner du har rätt till. Du kan dessutom ha rätt till stöd för anhörigvård som du ansöker om hos kommunen.
På FPA:s webbplats finns information om olika förmåner.
Om du för närvarande är på sjukhus eller klient vid öppenvården så kan hälsovårdens socialarbetare hjälpa dig med att reda ut situationen.
Du kan ringa telefonnumret som finns på fakturan för att fråga ifall det är möjligt att flytta fram förfallodagen för en sjukhusräkning.
Kontrollera först att du via FPA ansökt om de förmåner du har rätt till. När du har ont om pengar ska du i första hand se till att du betalar hyran och elräkningen samt reserverar pengar för mat och läkemedel.
Om du inte kan betala dina fakturor på förfallodagen ska du ringa telefonnumret som finns på fakturan och berätta om din situation.
Om du inte kan betala hyra eller elräkningar eller köpa mat och läkemedel ska du utan dröjsmål kontakta vuxensocialarbetet i din kommun eller besöka verksamhetsstället. Berätta att din situation är akut och att du genast behöver hjälp.
Om pengar och skuldproblem upprepade gånger ger upphov till bekymmer lönar det sig att omsorgsfullt ta itu med orsakerna till problemen. Kom ihåg att det tar tid att ändra sina vanor. Ge inte upp, även om det verkar svårt i början!
Om det trots försök känns för betungande att sköta ekonomin är alternativet att ansöka om intressebevakning. För detta behöver du ett läkarutlåtande.
Du kan be om hjälp till exempel via
- vuxensocialarbetet i din hemkommun
- Ekonomi- och skuldrådgivningen
- Garantistiftelsen (på finska)
- Intressebevakningen
- Hitta kontaktuppgifter för vuxensocialarbetet Suomi.fi (opens in a new window, goes to a different website)
- Ekonomi- och skuldrådgivningen (opens in a new window, goes to a different website)
- Garantistiftelsen (på finska) (opens in a new window, goes to a different website)
- Intressebevakningen (opens in a new window, goes to a different website)
Du kan ha rätt till grundläggande utkomststöd som du ansöker om hos FPA. Du kan också ansöka om kompletterande utkomststöd genom socialvårdens tjänster i din kommun.
När du lever på en liten inkomst kan den ekonomiska situationen vara svår, även om du har fått de förmåner som du har rätt till. Webbplatserna nedan ger information och stöd för att klara sig på en låg inkomst.
- Mathjälp (opens in a new window, goes to a different website)
- Marthaförbundet (opens in a new window, goes to a different website)
- Garantistiftelsen (på finska) (opens in a new window, goes to a different website)
- Läs mer om FPA:s grundläggande utkomststöd (opens in a new window, goes to a different website)
- Hitta kontaktuppgifter för vuxensocialarbetet Suomi.fi (opens in a new window, goes to a different website)
Om det finns en risk för att du förlorar din bostad eller om du redan blivit vräkt
- Kontakta genast socialbyrån eller socialvårdsstationen i din hemkommun. Berätta för dem att du har ett akut behov av hjälp och håller på att förlora din bostad. Du får råd och vägledning om hur du hittar en bostad eller tillfällig inkvartering
- Var själv aktiv. Kontakta hyresvärden och berätta att du söker hjälp och vill reda ut situationen
Orosanmälan
Om du oroar dig för välmåendet, hälsan eller säkerheten för en person över 18 år, kan du göra en orosanmälan. Oron kan gälla hur en äldre person klarar sig hemma eller hur en vuxen som bor ensam hanterar sitt liv. Du kan också rapportera en oro om du misstänker att någon har utsatts för människohandel.
Du kan göra din orosanmälan anonymt eller med eget namn. Utifrån din anmälan bedömer socialtjänstens personal vilken typ av hjälp personen kan behöva.
Icke-brådskande anmälan
I Suomi.fi-länken nedan finns anvisningar för varje välfärdsområde. Du ser anvisningarna när du väljer din ort i menyn.
Brådskande anmälan
Om ärendet inte kan vänta till nästa dag kan du göra en brådskande anmälan genom att ringa social- och krisjouren eller nödnumret 112. Välj din ort i menyn för att se numret till den sociala hjälplinjen.
Anmälningsskyldiga personer
Enligt socialvårdslagen har olika myndigheter en omfattande skyldighet att göra en anmälan. Om du i ditt arbete får kännedom om en person som är i behov av socialvård, måste du anmäla det. Tystnadsplikten hindrar dig inte från att göra en anmälan.
Barnskyddsanmälan
Vem som helst kan göra en barnskyddsanmälan. Kontakta barnskyddet om du blir orolig för hur dit eget barn mår, eller för ett annat barn som växer upp i din omgivning. Oron kan orsakas av exempelvis följande:
- Föräldrarna använder mycket rusmedel
- Föräldrarnas mentala problem, utmattning eller sjukdom våld i familjen
- Barnets eget beteende utgör en risk eller olägenhet för sig själv, exempelvis missbruk, kriminella handlingar eller skolkning.
- Barnet har överdrivet ansvar för vardagen t.ex. om föräldern insjuknat.
Gör barnskyddsanmälan även om du tror att någon annan redan har gjort en anmälan eller om du vet att familjen redan är barnskyddsklient. En ny anmälan eller flera anmälningar hjälper socialarbetarna att se familjens situation bättre.
Är du osäker?
Om du inte är säker på om du ska göra en barnskyddsanmälan kan du fråga barnskyddet utan att berätta barnets identitet. Det viktigaste är att du genast tar kontakt. Det är socialvårdens uppgift bedöma om anmälan leder till akuta åtgärder.
Anmälningsskyldiga personer
I Finland är anställda i många organisationer skyldiga att göra en barnskyddsanmälan. Om du anser att ett barn är i behov av barnskydd ska du göra en barnskyddsanmälan. Du får inte delegera uppgiften till exempel åt din chef, eftersom det kan fördröja anmälan.
Du kan också fullgöra din anmälningsskyldighet genom att kontakta socialtjänsten tillsammans med barnet eller dess vårdnadshavare.
Du ska göra anmälan utan dröjsmål. Denna skyldighet gäller även för vikarier. Tystnadsplikten hindrar dig inte från att göra en barnskyddsanmälan. Om du har anmälningsskyldighet kan du inte anmäla anonymt.
Få hjälp
Om du har problem med alkohol, droger eller mediciner och vill ha hjälp kan du kontakta:
- hälsostationen
- din företagshälsovård (kontrollera om din företagshälsovård omfattar behandling av missbruk)
- din närmaste A-klinik
- en drogklinik eller missbrukarvården där du bor
Webbtjänster
Psykportens egenvårdsprogram
Det här programmet vänder sig till alla som är oroliga över sin alkoholanvändning eller som vill reflektera över sitt förhållande till alkohol. Programmet ger information om alkoholkonsumtionens effekter på din fysiska och psykiska hälsa. Du får också lära dig om de verktyg som hjälper dig att bedöma och hantera din alkoholkonsumtion.
Nätterapi
Nätterapi passar dig som vill minska på användningen av eller helt sluta dricka alkohol. Du behöver en läkarremiss. Terapin kan ofta inledas inom en vecka. Själva nätterapin är kostnadsfri.
Droglänkens rådgivningstjänst
Droglänkens rådgivningstjänst ger råd på nätet om användning av droger och om missbruk. Du kan ställa frågor om din eller en närståendes situation. Du kan välja om du vill fråga en yrkesutbildad person med kunskap om missbruk eller en erfarenhetsexpert. Rådgivningstjänsten är anonym och konfidentiell.
Kamratstödsgrupper
I Finland finns det många kamratstödsgrupper för personer som kämpar med missbruk samt för anhöriga. Grupperna ger stöd i vardagen samt med livskontroll, relationer och hantering av känslor.
- Läs mer om AA - anonyma alkoholister (på finska) (opens in a new window, goes to a different website)
- Läs mer om NA - Anonyma narkomaner (nasuomi.org) (opens in a new window, goes to a different website)
- Läs mer om Al-Anon - organisationen för närstående till alkoholister (al-anon.f… (opens in a new window, goes to a different website)
Privata sektorns missbrukarvård
Förutom offentliga tjänster finns det även privata tjänster för missbrukarvård. Du kan uppsöka dessa tjänster utan remiss eller betalningsförbindelser. Du står då själv för kostnaderna.
För närstående
Föreningen Irti Huumeista erbjuder rådgivning, stöd och familjeterapi (på finska) för drogmissbrukare och deras anhöriga.
AA- och NA-grupper erbjuder också stöd för anhöriga.
- Läs mer om irtihuumeista.fi (på finska) (opens in a new window, goes to a different website)
- Läs mer om kamratstödgrupper för både missbrukare och närstående (paihdelinkki… (opens in a new window, goes to a different website)
Läs mer på Psykportens sidor
- Information om missbruksproblem
- Hur kan jag hjälpa någon som använder rusmedel?
- Information om alkoholens skadeverkningar
- Information om narkotikans skadeverkningar
- Information om missbruk av läkemedel
- Information om sniffandets skadeverkningar
- Användning av rusmedel bland unga
- Åldrande och alkohol
- Information till en förälder med missbruksproblem
- Mieli ry:s krisjour är tillgänglig dygnet runt på 09 2525 0111 (på finska)
- Kriscenter runt om i Finland erbjuder personlig rådgivning och distansrådgivning
- Stöd i en svår situation kan fås till exempel av församlingens diakonissor eller präster
- Kristelefon (opens in a new window, goes to a different website)
- Kriscenter (opens in a new window, goes to a different website)
- Kyrkans samtalstjänst (opens in a new window, goes to a different website)
Professionell hjälp
Om påfrestningarna under krisen är så intensiva att du känner att du inte har tillräckligt med resurser för att klara av situationen, tveka inte att söka hjälp!
Professionell hjälp behövs särskilt om vardagen känns överväldigande, om du inte kan sova eller äta, om symtomen stör ditt liv eller om dina resurser inte alls verkar återställas.
Du kan söka hjälp till exempel
- vid företagshälsovården
- vid hälsocentralen
- från en krisjour eller kriscenter
- genom att ringa en krislinje
- organisationer för kamratstöd
Läs mera
- Sorgen efter en nära anhörigs död (tillsvidare på finska)
- Reaktioner och känslor i samband med sorg (tillsvidare på finska)
- Partners död (tillsvidare på finska)
- Vad är en traumatisk kris? (praktiska råd)
- Information om kris och trauma
- Hur hanterar man en kris?
- En sörjande i arbetsgemenskapen (tillsvidare på finska)
- Sorg hos barn och ungdomar efter en nära anhörigs död (tillsvidare på finska)
- Krisens olika faser och återhämtning efter en kris
- Har du förlorat en närstående genom självmord?
Hur kan Psykporten.fi hjälpa?
Symtomtest
Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.
Egenvårdsprogram
Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.
Nätterapi
Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.