Hur hjälper man en sörjande person i arbetsgemenskapen?
Det är vanligt att man tillbringar en stor del av sin tid på arbetsplatsen och att arbetsrelaterade sociala relationer utgör en stor del av livet. Det att en medarbetares närstående eller en medlem i arbetsgemenskapen dör är en kris som kan påverka funktionsförmågan och vardagen.
Arbetsplatsen ska ta medarbetarens sorg i beaktande samt informera om det stöd som finns att tillgå.
Hur kan arbetsgemenskapen stödja den sörjande?
För en person som förlorat sin närstående är det viktigt hur hen blir bemött i arbetsgemenskapen efter händelsen.
Det viktiga är
- hur arbetsgivaren hanterar en eventuell frånvaro från arbetet samt återgången till arbetet
- hur arbetsgivaren och arbetsgemenskapen stöder orken i arbetet hos den sörjande.
Att förbereda sig för personliga kriser i arbetsgemenskapen
Arbetsgemenskaperna kan förbereda sig på förhand för krissituationer som berör personalen, såsom att arbetstagarnas närstående eller medarbetare avlider.
Planen för dödsfall kan innehålla exempelvis:
- Vem är ansvarig för att framföra kondoleanser?
- Vad ska man komma överens om angående eventuell frånvaro från arbetet och återgång till arbetet?
- Hurdant stöd kan den sörjande få?
Att möta någon som sörjer
Det är viktigt att fråga den sörjande hur hen vill att man ska agera samt försöka respektera dessa önskemål.
Personen ska t.ex. få bestämma vem i arbetsgemenskapen som informeras om saken och vad som i så fall berättas. Den sörjandes önskemål om hur hen vill att frågan tas upp ska respekteras.
Chefens ansvar
Chefens uppgift är att hålla kontakt med arbetstagaren och framföra hens önskemål till arbetsgemenskapen. Chefen ansvarar även för eventuella arbetsarrangemang och informerar om det stöd som är tillgängligt.
Chefen ska även stödja arbetsgemenskapen så att arbetstagarna i sin tur kan stödja den sörjande.
Hur kan man stödja den sörjandes arbetsförmåga?
Att ta hänsyn till arbetstagarnas kriser och erbjuda stöd i svåra situationer förbättrar arbetshälsan.
Att vidtaga åtgärder i rätt tid har en positiv inverkan på den sörjandes arbetsförmåga och ork i arbetet. Arbetsgivaren spelar en viktig roll när den sörjande ska återgå till arbetet.
Inställningen i arbetsgemenskapen
En förstående och stöttande arbetsgemenskap stärker den sörjande personens ork i arbetet och kan ge hen krafter och förmåga att klara av arbetet.
En undvikande eller oförstående inställning kan å sin sida stärka den påfrestning som den sörjande upplever.
Behovet av sjukledighet är individuellt
Sorgen är inte en sjukdom, men en person vars närstående har dött kan behöva en bedömning av arbetsförmågan och sjukledighet. Behovet av sjukledighet är individuellt och beror även på typen av arbete.
Den sörjande kan behöva sjukledighet även när det har gått en längre tid efter dödsfallet. Sorgen kan återkomma vid vissa tidpunkter och i olika skeden av livet.
En del vill snabbt återgå till arbetet eftersom det kan fungera som ett andningshål mitt i sorgen. Andra behöver sjukledighet för att kunna återfå sin arbetsförmåga.
Det är även möjligt att den sörjande återvänder till arbetet men märker att arbetsförmågan inte ännu är tillräcklig för att hen ska klara av att arbeta.
Hur kan man främja den sörjandes återgång till arbetet?
Den sörjandes återgång till arbetet kan underlättas genom att hålla kontakt under sjukledigheten. Arbetsgivaren eller chefen kan förbereda sig för återgången genom att diskutera saken med den sörjande.
Arrangemang gällande arbetstid och arbetsuppgifter
Man kan exempelvis diskutera ifall det behövs specialarrangemang gällande arbetstider eller arbetsuppgifter för att möjliggöra återgången till arbetet. Arbetstidsarrangemang kan behövas inte bara för att stödja orken i arbetet, utan också av praktiska skäl. Man kan till exempel fundera på möjligheten att arbeta deltid.
Tillgängligt stöd
Det är bra att diskutera hurdant stöd för arbetet som finns att tillgå, framför allt via företagshälsovården.
Företagshälsovården kan vid behov även delta i diskussionen om återgången till arbetet. Det är bra att lyfta fram det stöd som företagshälsovården erbjuder.
Uppföljning av den sörjandes tillstånd
Chefen kan genom regelbundna diskussioner följa upp hur återgången till arbetet går och hur den sörjande orkar i arbetet. Man kan samtidigt bedöma ifall stödåtgärderna är lämpliga och tillräckliga samt om det eventuellt krävs förändringar.
Chefen ska regelbundet fråga den sörjande hurdana önskemål hen har angående stödåtgärderna. Det lönar sig att fråga trots att den sörjande kanske i början upplever att hen inte behöver dem.
Det rekommenderas att de överenskomna stödåtgärderna och stödarrangemangen dokumenteras så att man kan återkomma till dem.
Instruktioner för den sörjande
Berätta för arbetsgemenskapen hurdant stöd du önskar eller hur du vill att ärendet diskuteras.
Det lönar sig att med chefen diskutera arbetsrelaterade frågor och eventuella stödbehov. Utnyttja också det stöd som företagshälsovården erbjuder, såsom samtalsstöd.
Ta Psykporten till hjälp
Ta hjälp av Psykportens egenvårdsprogram. De kan genomföras på egen hand eller tillsammans med en närstående eller en yrkesperson.
När och var kan man få hjälp?
Professionell hjälp
Det lönar sig att söka professionell hjälp ifall du är orolig för hur du ska orka.
Du behöver professionell hjälp framför allt då när vardagen känns överväldigande, du inte kan sova eller äta, när olika symtom stör ditt liv eller dina inre resurser inte återställs.
Man kan söka hjälp exempelvis via
- företagshälsovården
- hälsocentralen
- krisjouren eller kriscentralen
- kristelefonen
- organisationer för kamratstöd
Hur kan Psykporten.fi hjälpa?
Symtomtest
Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.
Nätterapi
Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.