Skip to main content

Reaktioner och känslor i samband med sorg

Det går inte att göra en uttömmande lista över alla de reaktioner och känslor som kan uppkomma vid sorg. Sorgen är alltid individuell. Många typer av reaktioner är normala i samband med sorg.

Till sorgen hör förtvivlan, panikbeteende, beskyllningar och ilska. Det är också vanligt med känslor av rotlöshet och splittring.

Genast efter att man fått besked om att en närstående dött kan man känna sig tom eller chockad. Man kan vara handlingsförlamad och passiv. Det kan kännas väldigt ansträngande att försöka klara av vardagen.

Den sörjande kan även uppleva skam och orättvisa samt känna sig misslyckad och utanför.

Det är normalt att uppleva olika sorts känslor. Det är dock bra att prata om dem med närstående eller professionella.

Känsla av förtvivlan

Förtvivlan beskriver den smärta och saknad som åtföljer en förlust. Den sörjande kan även känna att hens liv håller på att slås i spillror.

Exempel på typiska förnimmelser:

  • chock 
  • misstro
  • förskräckelse
  • ångest
  • rastlöshet
  • hopplöshet
  • känslolöshet
  • skuld
  • längtan
  • kraftlöshet
  • saknad efter och sökande efter den avlidna personen
  • ilska

De sörjande kan även få självdestruktiva tankar. Det är också vanligt med rusmedels- och läkemedelsmissbruk.

Rädsla

Under sorgeprocessen kan man även uppleva rädsla och panik.

De sörjande kan till exempel vara rädda för att de själva eller de efterlevande närstående snart kommer att dö. De kan också vara rädda för att tappa kontrollen eller för att de inte kommer att klara sig.

Ibland kan de även ha mardrömmar.

Fysiska och psykosomatiska symtom

Sorgen kan även orsaka kroppsliga känningar och besvär.

Exempel på typiska symtom:

  • illamående
  • trötthet
  • yrsel
  • okontrollerbara skakningar
  • värk
  • sömnproblem
  • migrän
  • bröstsmärtor
  • magsmärtor
  • aptitlöshet
  • stegring
  • förhöjt blodtryck

Beskyllningar och hat

En del sörjande kan känna bitterhet, ilska och hämndlystnad.

Man kan exempelvis vara arg på Gud eller en annan högre makt.

Ilskan kan också riktas mot den avlidne. Ibland får den avlidne skulden för döden och de saker som döden lett till.

Man kan även vara arg och skylla på sina närstående. Det är även möjligt att vara arg på vårdpersonalen och uppfatta dem som inkompetenta eller ovänliga.

Att hantera ilska och skuldbeläggning

Det är normalt att uppleva ilska i samband med sorg och att vilja skylla på andra. Det vore bra att diskutera känslorna med de personer som känslorna riktar sig mot.

Om detta inte är möjligt är det skäl att prata med en yrkesperson. Detta kan minska bitterheten.

Man ska söka hjälp för att hantera känslor som är oöverkomligt starka och om man t.ex. har för avsikt att hämnas på den person man anser är skyldig till det som hänt.

Dödligt våld

Vid dödsfall på grund av dödligt våld kan närstående kontakta Brottsofferjouren.

Känsla av rotlöshet

En känsla av rotlöshet kan innebära att man undviker tillgivenhet, isolerar sig från andra och att identiteten ändras.

Med förlusten omvärderar den sörjande sina egna prioriteringar och sitt eget liv som helhet.

Med tiden utvecklar den sörjande en ny sorts självkänsla och identitet. Förlusten av en närstående förändrar utöver individen även familjens identitet, struktur och funktion.

Att dra sig undan andra samt att bli lämnad utanför

Det är vanligt att sörjande drar sig undan sina sociala nätverk. De kan även helt tappa kontakten till vissa personer.

De sörjande kan undvika situationer som påminner dem om förlusten. Rädslan för sårande kommentarer och okänsliga yttranden kan resultera i att den sörjande undviker människor.

Om en närståendes död har orsakats av dödligt våld eller rusmedel, kan detta ge upphov till skam som leder till att den sörjande isolerar sig.

Det är också vanligt att andra undviker den sörjande och att hen blir lämnad utanför eller utfryst. Detta beror ofta på att de andra inte vågar eller vet hur man ska bemöta en sörjande person.

Känsla av splittring

Sorgen gör det svårare att komma ihåg saker och koncentrera sig. Det kan vara svårt att komma ihåg händelser. Den sörjandes tankar och tal kan vara oredigt och osammanhängande.

En känsla av splittring innebär

  • koncentrationssvårigheter
  • inlärningssvårigheter
  • minnessvårigheter

Försämrad funktionsförmåga

De sörjande kan vara handlingsförlamade. Det kan vara svårt att klara av vardagssysslor.

De sörjande kan spendera flera dagar liggandes i sängen. Det kan i synnerhet vara svårt att ta hand om sig själv.

Det kan även vara svårt att utföra hushållsuppgifter. Det kan även vara svårt att hitta motivation för att ta itu med vardagliga uppgifter.

Det lönar sig att modigt be sitt stödnätverk om hjälp med praktiska saker. Man kan be kommunens familjearbete och hemvård om hjälp med att klara av vardagen.

Om funktionsförmågan kontinuerligt och långvarigt är försämrad ska man söka professionell hjälp.

Arbetsförmåga

Att vara fysiskt och psykiskt utmattad kan göra det svårt att orka i arbetet. Det kan vara omöjligt att arbeta.

Det är bra att diskutera ens välbefinnande och arbetsförmåga i företagshälsovården.

Personlig utveckling

Man kan uppleva en personliga utveckling, exempelvis relaterat till psykiska, andliga eller existentiella frågor.

Man kan även uppleva att man har mer omtanke, känner mer medkänsla, har lättare att förlåta, är mer hoppfull samt tolerant. Dessa kan gälla både hur man förhåller sig till sig själv samt till andra.

Man kan exempelvis uppleva

  • att man blivit en bättre människa
  • att man blivit starkare utav sorgen
  • att man förstår livet bättre än tidigare
  • att man har en ökad medkänsla för andra
  • att man har bättre tålamod och förlåter både sig själv och andra.

Förändring i livet och identiteten

Efter förlusten kan man uppleva att livet är meningslöst, att det inte finns hopp om framtiden och det känns omöjligt att fortsätta leva.

De sörjande kan dock se en ny möjlighet i livet, då man får krafter att genomföra samt hålla fast vid positiva förändringar. Vissa känner sig mindre materialistiska, de sörjande tar inte längre livet eller det man har för givet. 

Sörjande kan få en stark vilja att hjälpa andra och börjar ofta med frivilligarbete eller att aktivt hjälpa andra.

Var kan jag få hjälp för att bearbeta sorgen?

Det är bra att prata om sina känslor och tankar med andra.

Kamratstöd är ofta nyttigt, och innebär att man utbyter tankar och erfarenheter med personer som varit med om liknande.

Man kan hitta kamratstöd där närstående har haft liknande dödsorsak.

Det finns en lista över kamratstödsföreningar på webbplatsen Surevan kohtaaminen (Att bemöta en sörjande):

Tveka inte att söka professionell hjälp om sorgen och känslorna känns överväldigande.

Det finns en sammanställning av olika aktörer som ger stöd och mer information om olika kanaler på webbplatsen Surevan kohtaaminen:

Vad kan jag göra själv?

  • Ge sorgen och alla känslor utrymme och tid. Försök att leva en stund i taget och andas lugnt.
  • Prata med dina närstående och andra människor om din upplevelse och om de känslor och tankar som är förknippade med den.
  • Ta kontakt med en kamratstödsförening. Sök vid behov professionell hjälp.
  • Rör på dig utomhus samt kom ihåg att äta och dricka något varje dag.

Hur kan Psykporten.fi hjälpa?

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Egenvårdsprogram

Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. 

Nätterapier

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Du kanske också är intresserad av: