Skip to main content

Information om kriser och trauma

Olika kriser är en del av livet. Kriser kan till exempel uppstå i samband med förändringar i relationer, arbetet eller bostadsorten.

Exempel på kriser:  

  • att man blir allvarligt sjuk eller skadad
  • att en närstående plötsligt dör
  • att bli utsatt för sexuellt eller fysiskt våld
  • att en relation bryts eller en ny bildas
  • att gå igenom en skilsmässa
  • att byta arbetsplats
  • att bli uppsagd
  • att byta bostadsort
  • att flytta till eller från utlandet.

Livskriser

Så kallade livskriser hör ihop med olika åldersstadier. Exempel på övergångsstadier under livets gång:

  • när man genomgår puberteten
  • när man inleder studier
  • när man flyttar hemifrån
  • när man ingår ett äktenskap
  • när man får barn
  • när man går i pension.

Plötsliga eller akuta kriser

En plötslig eller akut kris är en oväntad och ovanligt intensiv händelse som orsakar stort lidande. Man kan inte förbereda sig på dessa kriser.

Exempel på plötsliga eller akuta kriser: 

  • olyckor och naturkatastrofer
  • bränder
  • krigssituationer
  • nära ögat-situationer
  • att en närstående begår självmord eller oväntat avlider
  • att man får ett missfall
  • att man blir utsatt för eller bevittnar våld
  • att ens vård och omsorg försummas
  • att man plötsligt skiljer sig eller flyttar isär
  • att man blir allvarligt sjuk eller skadad
  • att man blir oförutsett uppsagd.

I videon nedan (7:20) berättar en erfarenhetsexpert om kriser och olika sätt att hantera en kris:

Hur påverkar en krissituation?

En kris kan leda till exempelvis

  • ångestfyllda tankar, föreställningar eller observationer
  • drömmar eller mardrömmar relaterade till händelsen
  • irritabilitet och vredesutbrott
  • koncentrationssvårigheter
  • rädsla och ängslan
  • insomningssvårigheter
  • magont eller övriga kroppsliga symtom.

Det är också naturligt att man försöker undvika saker, händelser eller tankar som påminner om händelsen. Det är däremot ofta inte någon bra metod i längden, eftersom det kan begränsa livet på många sätt.

Symtomen som en akut kris orsakar går ofta över inom några timmar eller dagar.

Ifall symtomen varar längre så kan det vara fråga om posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Dessa symtom kan börja inom några dagar efter händelsen, vanligtvis inom tre månader. Ibland kan det dock ta längre tid innan symtomen bryter ut.

Hur reagerar barn på kriser? 

Akuta kriser påverkar ofta barn på samma sätt som vuxna.

Barn kan uppleva stark rädsla, ångest och hjälplöshet.

När den posttraumatiska stressen blir långvarig så blir barnet ofrivilligt påmint om och upplever traumat om och om igen, och överväldigas så upprepade gånger av skräck och ångest.

Barn som har upplevt en traumatisk kris kan klamra sig starkt fast vid en vuxen. De kan också spela upp den traumatiska händelsen i sina lekar.

Hur kan jag hjälpa barnet?

I krissituationer behöver barn hjälp och stöd av närstående vuxna.

  • Berätta öppet och ärligt för barnet vad som har hänt. Använd ord som barnet förstår.
  • Ta hand om den normala vardagen och de vanliga rutinerna: måltider, tillräckligt med sömn, utomhusaktiviteter och lek.
  • Att följa en välbekant dygnsrytm är viktigt. Barnet ska helst återvända till daghemmet eller skolan så snart som möjligt.
  • Om dina metoder inte räcker till kan du söka hjälp till exempel via rådgivningsbyrån, skolhälsovården, familjerådgivningen eller socialjouren.

Vad kan jag själv göra?

Ett egenvårdsprogram för arbete på egen hand

Psykportens egenvårdsprogram kan hjälpa dig att hantera en kris. Du kan gå igenom egenvårdsprogrammet på egen hand, tillsammans med en närstående eller med stöd av en yrkesperson (assisterad egenvård).

Egenvårdsprogrammet för ungas kriser erbjuder hjälp särskilt för unga i små och även större krissituationer i livet.

Du kan använda egenvårdsprogrammet

  • på egen hand  
  • medan du väntar på övrig vård  
  • som tillägg till övrig vård  
  • efter att övrig vård avslutats. 

Berätta hur du mår

Många upplever att de känner sig lättade när de har berättat om sina symtom för sina närstående. Även om det känns svårt och meningslöst lönar det sig att berätta för en trygg vuxen eller en god vän att man mår dåligt. Då är man inte längre ensam i den svåra situationen, och de egna känslorna och tankarna klarnar även ofta.

Dina närstående har kanske också märkt av dina symtom. Du kan få förvånansvärt mycket stöd och förståelse när du samtalar med andra.  

Stöd av andra 

Om det inte är möjligt att prata med närstående kan du söka dig till olika former av kamratstöd, dvs. diskutera med andra som upplever liknande problem som du. Kamratstöd förekommer både i gruppform och på tumanhand, och träffarna kan ske både ansikte mot ansikte och på distans eller så kan man diskutera på nätet. Det finns också kamratstödsverksamhet som handleds av social- och hälsovårdspersonal.  

Ta hand om dig själv

Hur välfungerande vardagen är har en stark inverkan på det psykiska välbefinnandet. 

När du känner att du mår bra löper vardagen ofta smidigt utan större ansträngning. Dessutom främjar vardagliga rutiner och en regelbunden dygnsrytm även hälsan överlag. 

Du kan påverka ditt välbefinnande med hjälp av väldigt enkla saker varje dag. Motion, sömn och att uppleva välbehag utgör viktiga byggstenar i vardagen. Andra människors närvaro och att ha sociala kontakter är viktigt. Kvaliteten på det dagliga intaget av näring har också en stor inverkan på sinnesstämningen. 

Fler tips på vad du själv kan göra hittar du här:

När och var kan man få hjälp?

Tveka inte att söka hjälp ifall du upplever att du inte själv klarar av att hantera de påfrestningarna som krisen orsakar!

Vid en traumatisk kris behöver man vanligtvis alltid stöd av närstående eller en yrkesperson.

Det är alltid bra att söka hjälp, framför allt ifall du märker att du har posttraumatiska stressymtom, såsom:

  • att man får upprepade, ofrivilliga minnesbilder (flashbacks) som dyker upp i tankarna eller mardrömmar om händelsen
  • att man har en känsla av att händelsen fortfarande pågår, trots att den inte gör det
  • att man uppvisar onormala och klart avvikande känsloreaktioner på saker som påminner om den traumatiska händelsen
  • att man i väldigt hög mån undviker saker som påminner om den traumatiska händelsen
  • att man ständigt är på sin vakt, känner sig hotad eller blir skrämd.

Professionell hjälp

En yrkespersons hjälp behövs framför allt ifall de egna resurserna, egenvårdsanvisningarna och stödet från närstående inte räcker till. Yrkespersonen lyssnar och stöder. Man försöker tillsammans vanligtvis även finna nya perspektiv och sätt att hantera den svåra situationen.

Du kan söka hjälp till exempel via

  • hälsostationen
  • skol- eller studerandehälsovården
  • företagshälsovården.

Hur kan Psykporten.fi hjälpa?

Chillaa-appen för unga (på finska)

Chillaa-appen hjälper till vid ångest, nervositet och stress och hjälper dig att bygga upp ditt självförtroende.

  • alltid i fickan som stöd
  • ingen inloggning
  • avslappnings- och mindfulnessövningar
  • tips för svåra situationer
  • peptalk från andra unga

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Egenvårdsprogram

Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom så kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:

Nätterapier för unga

Huvudsakligen för personer över 16 år. Du behöver en remiss och bankkoder.

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Nätterapin för unga med social ångest är avsedd för 13–17-åringar. De övriga nätterapierna är avsedda för personer över 16 år.

Du kanske också är intresserad av