Information om drogers skadeverkningar

Rusmedel

Drogbruk börjar ofta med ett experimenterande som anses vara ofarligt. Detta kan dock mycket snabbt förvandlas till ett allvarligt beroende.

Ett drogmissbruk ökar klart risken för olika psykiska och fysiska sjukdom. Att vara beroende av droger, dvs. ha ett substansmissbrukssyndrom, är i sig en diagnostiserbar sjukdom.

Drogbruk leder ofta till ett växande behov av pengar. När bruket fortgår under en längre tid ökar storleken och därmed priset på varje enskild dos.

Narkotika är olagliga ämnen i Finland. Enligt lagen är produktion, tillverkning, import till och export från Finlands territorium, transport, transitering, distribution, hantering, innehav och användning av samt handel med narkotika förbjudet.

Olika faser av drogbruk

Den som experimenterar använder droger färre än tio gånger. Hen använder droger för att tillfredsställa sin lust att experimentera och sin nyfikenhet. Experimenterandet erbjuder ett tillfälligt välbefinnande och en paus från vardagen.
Den som använder droger sporadiskt har förälskat sig i ämnet, men tror att hen kan sluta med det när som helst. Hen använder droger i speciella situationer och mestadels på fritiden.
Den som missbrukar droger kan inte längre kontrollera sitt bruk. Beteendet har blivit tvångsmässigt, och man kan tala om ett beroende. De fysiska, psykiska, ekonomiska och sociala skadeverkningarna är tydliga och vardagen fungerar inte längre normalt.

Cannabis är den allmänna benämningen på olika preparat som härrör från hampväxten (Cannabis sativa).

Marijuana framställs av torkade blommor, löv och stamdelar av cannabisväxten.
Hasch framställs av hartset från cannabisväxten.
Växten kan också destilleras till cannabisolja.

Cannabis klassificeras som narkotika. Det är olagligt att använda i Finland utom då det sker på grunder som strikt fastställts av en läkare, och då krävs ett recept.

Det finns många risker förknippade med cannabisanvändning, och redan experimentell användning kan vara farlig för hälsan. Cannabis stannar kvar i kroppen under en lång tid, upp till flera veckor.

Cannabis är rik på aktiva ingredienser, cannabinoler, varav delta-9-tetrahydrocannabinol (THC) är den vanligaste och den som mest påverkar medvetandet. Det påverkar hjärnan genom att binda till cannabisreceptorer som främst finns i centrala nervsystemet och immunsystemet.

När man röker cannabis börjar berusningen redan inom några sekunder och varar i några timmar. När man tar det via munnen börjar effekterna av cannabis långsammare än när man röker det, men effekten varar ungefär dubbelt så länge.

Cannabis har både uppiggande och dämpande effekter. Det orsakar också milda hallucinationer. Cannabis kan ge avslappning, förhöjt humör, ökad sällskaplighet, starkare sinnesupplevelser och en känsla av att tänka snabbare och koppla ihop saker och ting bättre.

Cannabisanvändare är till en början ofta utåtriktade, aktiva, pratsammare än vanligt och på gott humör. En del blir mer inåtriktade, självfokuserade och lugna. Andra får ångest, blir misstänksamma, får panikattacker, blir förvirrade, får vanföreställningar och blir nedstämda, dvs. deprimerade.

Effekterna av cannabisberusning går vanligtvis över när berusningen slutar. Vid stora doser kan cannabis orsaka en psykotisk störning, som vanligtvis är övergående. Cannabisanvändning ökar risken för depression. Hos en del kan det utlösa en psykos.

Amfetamin är kemiskt tillverkad narkotika som stimulerar det centrala nervsystemet. Det tillverkas inom läkemedelsindustrin och i olagliga laboratorier.

Amfetamin kan tas via munnen, sniffas eller tas intravenöst. Det finns många derivat av amfetamin, såsom starkt metamfetamin och ett syntetiskt amfetaminderivat som kallas ecstasy. Amfetamin och derivat därav klassificeras som mycket farlig narkotika.

Amfetamin och dess derivat stimulerar funktionerna i det centrala nervsystemet, särskilt genom signalsubstansen dopamin.

Små doser orsakar minskad aptit, förhöjt humör, ökade energinivåer, ökad sexualitet och självsäkerhet. När doserna ökar ökar även euforin och självsäkerheten. Effekten av en dos varar i flera timmar.

Hos många orsakar amfetamin och dess derivat sömnlöshet, förvirring, hallucinationer, paranoia, fientlighet, rastlöshet, depression, skakningar, muntorrhet och snabbare puls och andning.

Amfetaminanvändning ökar risken för psykiatriska sjukdomar, såsom psykotiska störningar och schizofreni.

Ecstasy, eller 3,4-metylendioximetamfetamin MDMA, är ett syntetiskt amfetaminderivat. Det kan tas via munnen, sniffas eller tas intravenöst. Ecstasy klassificeras som mycket farlig narkotika.

Ecstasy används främst i sociala sammanhang och på olika fester. Det mesta av användningen är så kallad rekreationsanvändning, men regelbunden och intensiv användning och problemanvändning förekommer också.

Ecstasyanvändning orsakar vanligtvis intensiva känslor av välbehag, ökad fysisk prestationsförmåga, ökad sällskaplighet, en oäkta upplevelse av närhet och ökad sexualitet. Hallucinationer kan förekomma.

Användningen kan också leda till rörelsestörningar, muskelkramper, aptitlöshet och störningar i temperaturregleringen. Det kan även förekomma förhöjt blodtryck och ökad puls samt att man gnisslar tänder. Det kan uppstå psykiska symtom såsom aggressivitet, ångest och depression.

Dagarna efter användningen kan det förekomma trötthet samt sömnsvårigheter, sänkt sinnesstämning och koncentrationssvårigheter.

Man kan inte vara säker på det verkliga innehållet i ämnet som man fått som ecstasy, eftersom även många andra ämnen säljs som ecstasy.

Heroin och andra opiater är narkotika som härrör från opiumvallmo och som har en dämpande effekt på det centrala nervsystemet. Utöver dessa finns det också en del syntetiska opioider.

Heroin kan tas via munnen, rökas, sniffas eller tas intravenöst. Heroin och andra opiater klassificeras som mycket farlig narkotika.

Heroin och opiater omvandlas till morfin i det centrala nervsystemet och verkar genom opiatreceptorer. De verkar snabbt och ökar känslan av välbehag och lindrar smärta vid låga doser.

En person som är beroende av heroin eller andra opiater söker eller upplever inte nödvändigtvis berusning. Hen behöver ämnet för att lindra kronisk smärta, må så att säga normalt och slippa abstinenssymptom. Hela livet kretsar kring att skaffa och använda ämnet.

Dessa ämnen orsakar snabbt ett mycket starkt beroende och tvång att få allt mer av ämnet. Många dör i överdoser.

Kokain är en alkaloid som isolerats från bladen på kokabusken och som stimulerar det centrala nervsystemet. Det klassificeras som mycket farlig narkotika.

Kokain är ett vitt pulver som kan intas genom sniffning, intravenöst eller genom rökning. Det tas också upp i blodcirkulationen från alla slemhinnor.

Kokainderivat inkluderar crack, fribas (freebasing) och kokabas, som intas genom rökning.

Effekterna av kokain börjar snabbt, men varar endast en kort stund oberoende av användningssätt. När det tas via munnen varar effekten i några timmar, mindre än en timme när det tas intravenöst, 20–45 minuter när det sniffas och endast 5–10 minuter när det röks.

Kokain leder till en känsla av välbehag, förhöjd sinnesstämning, skärpt uppmärksamhet, ökad självsäkerhet, högre energinivåer, fupprymdhet, ökad sällskaplighet och pratsamhet, förhöjd känsla av egenvärde och överskattning av ens förmågor. Behovet av sömn minskar och aptiten minskar.

Vid högre doser orsakar kokain ett okontrollerat beteende, yrsel, skakningar, muskelkramper, paranoia och rädslor.

Efter berusningen uppstår vanligtvis nedstämdhet, irritabilitet, rastlöshet, aggression, ångest och hallucinationer.

Kokain är mycket beroendeframkallande, ofta även vid sporadisk användning. När toleransen ökar måste man höja dosen signifikant för att uppnå samma effekter. Samtidigt ökar risken för de oönskade effekterna av ämnet, såsom ångest och hallucinationer.

Ett starkt psykiskt beroende tar sig uttryck i en oförmåga att kontrollera bruket och begäret efter ämnet, vilket ofta orsakar återfall även hos en avgiftad brukare.

LSD, eller d-lysergsyradietylamid, är ett syntetiskt preparat och den mest potenta kända hallucinogena drogen.

LSD är färglös, luktfri, smaklös och vattenlöslig. Det finns som tabletter, kapslar, pulver, lösning samt absorberat i sockerbitar eller papper. LSD klassificeras som mycket farlig narkotika.

LSD verkar kraftigt genom att binda till de centra i hjärnan som reglerar känslor och känslotillstånd samt till de delar av det centrala nervsystemet som samordnar sinnen, rörelser, observationer och andra kognitiva funktioner. De hallucinogena egenskaperna anses bero på ämnets påverkan på serotonin- och dopaminsystemen.

Effekten av LSD börjar 30–90 minuter efter intag och kan pågå i upp till 6–12 timmar.

LSD orsakar intensiva hallucinationer såsom att föremål verkar röra på sig, former ändrar sig samt att färgerna blir intensivare och förändras. I de flesta fall förstår personen att dessa beror på effekterna av rusmedlet.

LSD påverkar också tänkandet och ökar kopplingarna mellan saker och ting. LSD får överlag olika delar av hjärnan att kommunicera med varandra på ett ovanligt sätt.

LSD kan orsaka kraftiga förändringar i kroppen såsom förhöjt blodtryck och ökad puls, snabbare andning, svettning och darrningar, illamående, kräkning och aptitlöshet. De psykiska effekterna kan inkludera förvirring, paranoia, rädsla och psykotiska upplevelser.

LSD och liknande hallucinogener orsakar inte fysiskt beroende och därför inte heller några fysiska abstinenssymptom. Risken för psykiskt beroende är också ganska liten.

Många får ändå psykiska följder såsom paranoia, rädsla, sänkt sinnesstämning och så kallade flashbacks, som förekommer hos upp till en fjärdedel av brukarna.

LSD-bruk ökar risken för allvarliga psykiska störningar och psykoser.

Rusmedel

Hur kan Psykporten.fi hjälpa?

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Alla symtomtest

Egenvårdsprogram

Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom så kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.

Alla egenvårdsprogram

Nätterapier

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Alla nätterapier