Stöd till en elev med utagerande beteende

Att kunna bete sig är en färdighet som utvecklas genom övning. Alla elever har dessutom nytta av tydliga regler och vetskap om vad som förväntas av dem.

Vad är utagerande beteende?

Utagerande beteende innebär olika former av utmanande beteende, som kan delas in enligt styrka, förekomst och långvarighet i

1. Kortvariga och övergående beteendesymtom som hör till den normala utvecklingen
2. Beteendeproblem
3. Trotssyndrom och beteendestörningar.

Utagerande beteende kan innebära att eleven beter sig trotsigt, olydigt eller aggressivt och ilsket.

Elevens förmåga att reglera sitt beteende i svåra situationer påverkas av hens temperament, uppväxtmiljö, utvecklingsnivå samt tidigare erfarenheter.

Hur tar sig utagerande beteende uttryck i skolan?

Elevens förmåga att reglera sitt beteende och sina känslor märks i skolan särskilt genom vilket sätt hen

• agerar då hen är frustrerad och besviken
• tar emot anvisningar och order från de vuxna.

Exempel på utagerande beteende i skolan:

• att utmana eller säga emot läraren eller andra vuxna
• att motstå eller inte lyda regler
• att störa och irritera andra elever
• att mobba andra
• att hamna i gräl och bråk
• att vara fysiskt eller verbalt aggressiv.

Aggressivt beteende

Ifall eleven upplever att hen inte kan hantera situationen kan det leda till aggressiva reaktioner. Eleven kan exempelvis lätt uppleva det som att de andra vill hen något ont, och därmed börja försvara sig. Det aggressiva beteendet kan vara en form av försvarsmekanism som eleven tidigare lärt sig.

Det utmanande beteendet leder till störningar i skolan. Det är därför viktigt att reagera i de situationer de uppstår och försöka ändra på elevens beteende.

Forskning visar att ett reaktivt sätt att ta tag i beteendeproblem inte är hållbart i längden. I stället behövs systematiska och förebyggande åtgärder.

De fungerande sätten förändrar på verksamhetskulturen i skolan så att

• eleverna har tydliga regler och vet vad som förväntas av dem
• de vuxna i skolan har tillgång till både förebyggande och korrigerande åtgärder.

Centrala åtgärder

Det är viktigt att först och främst fästa uppmärksamhet vid åtgärder som kan minska påfrestningen i skolan, såsom

• att ha klara regler och överenskommelser
• att styra och handleda på ett tydligt sätt
• att ha rutiner och förutsägbara aktiviteter
• att ha lämplig kravnivå
• att utnyttja medel som stöder inlärningen
• att minimera mängden störande faktorer.

Utagerande beteende kan påverkas genom att förstärka positivt beteende samt försöka begränsa problematiska beteenden.

Då man förstärker positivt beteende är det viktigt

• att uppmärksamma och berömma gott beteende
• att förstärka positivt samspel
• att vara varm och uppmuntrande
• att visa att man bryr sig om, lyssnar på och uppskattar eleven
• att lära ut emotionella och sociala färdigheter.

Att begränsa problematiskt beteende utan att förstärka positivt beteende är inte effektivt. Det leder till att eleverna inte lär sig hur de ska bete sig eller önskat beteende. När man redan använder sig av sätten ovan för att förstärka positivt beteende kan man medvetet och avvägt begränsa problematiska beteenden.

Då man begränsar problematiskt beteende är det viktigt

• att handleda, uppmuntra och förbjuda på ett klart och tydligt sätt
• att inte uppmärksamma problematiskt beteende men berömma gott beteende
• att som en sista åtgärd använda sig av på förhand planerade konsekvenser.

Vad kan läraren göra?

Metoderna som används för att minska mängden oönskat individuellt beteende i klassen beror både på läraren och på hens möjligheter att be elevvården och andra vuxna i skolan att delta i arbetet.

Hur ska man handla i en akut situation?

När man bemöter en upprörd eller arg elev är det viktigt att man som vuxen själv behåller lugnet.

Att ta en andningspaus innan man börjar reda ut problemet kan vara lika viktigt för barnet eller ungdomen som för läraren. Det kan göra det möjligt att återfå samtalskontakten och kunna reda ut frågan.

Sammanfattning av instruktioner

1. Ge utrymme. Var medveten om ditt kroppsspråk och visa respekt.
2. Lyssna.
3. Ge tydliga och enkla instruktioner eller alternativ.
4. Återgå till frågan när situationen har lugnat ner sig.

Att visa förståelse

I en svår situation är det viktigt att visa att man som vuxen förstår känslan av aggression som väcks i eleven. Att visa förståelse innebär inte att man accepterar ett våldsamt beteende.

Att behålla sig lugn

Man ska inte besvara en arg eller upprörd elevs reaktioner genom att själv bli upprörd eller arg. Att korrigera vad hen säger eller säga emot leder sällan till ett bra slutresultat.

Dialogen kan återupptas genom att lyssna och erbjuda eleven en möjlighet att bli hörd.

Det är viktigt att komma ihåg att interaktionen har en ömsesidig inverkan. Hur den vuxna själv förhåller sig till situationen och beter sig påverkar även elevens beteende. I interaktionen är det viktigt att tänka på sitt kroppsspråk, sitt tonfall och sin röststyrka.

Att diskutera det som hänt

Det kan ta tid att få tillbaka samarbetsrelationen. Det kan till exempel ta en dag innan man är där. Man kan komma överens om att den vuxna lyssnar, och att man fortsätter att prata senare.

Att under samtalet rita ut situationerna och händelserna kan hjälpa eleven att uttrycka hur hen ser på saken och vad hen känner och tänker.

Hur ska man handla efter den akuta situationen?

Utagerande elever ges ofta handledning i form av fostrande samtal, men dessa kan dock vara otillräckliga för att komma ur den negativa onda cirkeln.

Fostrande samtal kan även leda till att eleven utvecklar en negativ jagbild och får ett negativt rykte. Detta i sin tur kan ha en inverkan på hur hens ärenden sköts samt hur andra bemöter och förhåller sig till eleven i skolan.

Även individuella terapeutiska interventioner och behandlingar är ofta otillräckliga. Elevens beteende ska styras och behandlas i utvecklingsmiljöerna, alltså hemma och i skolan.

Skolan ska ha diskuterat och skapat handlingsmodeller för vilka metoder för fostran skolans vuxna använder för att styra och begränsa elevers beteende i exempelvis situationer där eleverna upplever besvikelse eller motsätter sig skolans anvisningar.

Det är viktigt att i alla situationer stärka stödet från omgivningen och utveckla elevens förmågor.

Övningar för att stärka positivt beteende i skolan

I Psykportens egenvårdsprogram för barn och unga finns övningar som man kan använda för att minska reaktivt beteende i klassen och skolan.

Övningarna kan användas

• i förebyggande syfte i grupp
• vid individuell vård inom t.ex. elevvården.

Att förstärka positivt samspel

En utagerande elev har speciellt nytta av att få uppleva att man är genuint intresserad av hen, lyssnar på hen samt att få känna sig uppskattad. Det positiva samspelet mellan läraren och eleven kan förstärkas med hjälp av exempelvis följande övning.

Att förstärka positivt beteende

Att de vuxna i skolan förstärker elevens önskade beteende ändamålsenligt och regelbundet är det bästa sättet att påverka beteendet. En del av övningarna är riktade till föräldrar, men de kan tillämpas även i skolan.

Att förstärka beteendereglering

Syftet med följande övning är att lära eleven att reglera och kontrollera sitt beteende i olika situationer. Övningen går ut på att tillsammans med gruppen eller individuellt med eleven planera en s.k. beteendefjärrkontroll.

Att göra upp en nedvarvningsplan

I bästa fall har eleven lämpliga platser att varva ner på både hemma och i skolan. Syftet med övningen är att planera ett säkert ställe för eleven att lugna ner sig på enligt hens behov. Man kan skissa, planera och bygga prototyper före omsättning i praktiken både individuellt och i grupp.

Att anpassa omgivningen

Att anpassa omgivningen enligt elevens individuella behov kan minska på påfrestningen, vilket gör att hen orkar bättre.

Att dela upp arbetet och ta pauser

Beteendereglering handlar även om att kunna reglera sina inre resurser och krafter. Hur länge kan man jobba innan man tappar tålamodet? Hur ser en bra paus ut? Dessa teman kan diskuteras i grupp eller med en enskild elev.

Man kan till vissa delar använda övningarna från egenvårdsprogrammet för unga med koncentrationssvårigheter både för högstadiegrupper och för att stödja en enskild elev.

Att förbättra förhandlings- och problemlösningsförmåga

Det går att lära sig att förhandla och lösa problem. Att tillsammans komma överens om gemensamma regler och sätt att agera i svåra situationer gör det lättare för eleverna att förbinda sig till dem.

Att begränsa

Övningen om att som vuxen uppmana, dra gränser och förbjuda på ett effektivt sätt är avsedd för hemmet, men kan även tillämpas inom småbarnspedagogiken och i skolan.

Att fastställa konsekvenser

Det är bra att tillsammans med gruppen gå igenom skillnaden mellan konsekvenser och straff.

En konsekvens kan anses vara liten och harmlös. Tanken med konsekvenser är inte att straffa någon, utan att lära ut att negativa handlingar har konsekvenser. Ifall konsekvensen är oproportionerligt stor rör det sig om ett straff. En uppfostran som baserar sig på straff leder till att barnet inte lär sig respektera regler.

Att lösa konflikter

Syftet med följande övning är att lära eleverna att hantera konfliktsituationer samt bli ense efter gräl.

Att bli en bättre lyssnare

Om man har svårt att lyssna kan man gå miste om viktig information. Att öva på att lyssna ordentligt kan leda till att utagerandet minskar. Syftet med övningen är att diskutera sätt att bli en bättre lyssnare i grupp eller med en enskild elev.

Att förbättra emotionella färdigheter

Känslor är inte skadliga i sig, men det beteende som känslor leder till kan vara det. Utagerande beteende kan bero på att eleven externaliserar eller projicerar sina svåra känslor på någon annan eller andra.

Syftet med övningarna nedan är att förbättra elevens känsloregleringsförmåga samt förmåga att identifiera sina känslor.

Att förstärka självkänslan

Elever kan ibland känna att de inte kan något eller att de inte har några goda sidor. Syftet med övningen är att öva på att identifiera sina goda sidor, och den kan utföras tillsammans med en elev inom elevården.

Säg nej till allt våld-webbsida

Utbildningsstyrelsen upprätthåller en webbsida med temat Säg nej till allt våld. På sidan finns information och anvisningar om hur man förebygger mobbning, trakasserier, diskriminering och våld.

Krävande konsultation

Ifall man inom skolan och kommunen inte längre klarar av att hantera situationen kan man ansöka om stöd via VIP-nätverket. Nätverket kan erbjuda förebyggande åtgärder och stöd i ett tidigt skede samt specialiserat, mångprofessionellt stöd för att finna lösningar.