Skip to main content

Våldsamt beteende hos barn

Ett barn kan bete sig våldsamt när hen känner sig hotad av något. Ett våldsamt beteende kan också vara ett sätt för barnet att försöka uppnå sitt mål när de övriga sätten hen har till sitt förfogande inte räcker till.

Ilska och aggression är en känsla som förekommer hos alla. Syftet med känslan är att till exempel kunna försvara sig själv.

  • Ett aggressivt beteende är en handling som triggas av känslan av aggression. Beteendet kan vara impulsivt och oavsiktligt.
  • Våld innebär att man medvetet använder maktmedel mot sig själv eller någon annan.

Att ett barn beter sig våldsamt är ofta en form av aggressivt beteende. Barn använder dock också våld avsiktligen.

Våldet som barnet använder kan vara: 

  • fysiskt, såsom att slå, sparka eller bita
  • psykiskt, såsom att förminska, förtrycka eller ignorera en annan person.

Aggressivitet är en del av barnets utveckling

Aggressiva reaktioner är vanliga hos små barn. Barnet kan till exempel slå någon annan om hen tar barnets leksak. Barnet kan dock ta till sig bättre sätt att agera exempelvis genom att lära sig sociala regler samt i och med att beteenderegleringsförmågan utvecklas.

Aggressivitet i trotsåldern

Den normala utvecklingen innefattar faser där barnet kan agera väldigt trotsigt och ilsket.

En typisk sådan fas är trotsåldern, då barnet lär sig att uttrycka och kontrollera sin vilja. Det är fortfarande svårt för ett ursinnigt barn att reglera sig själv, så barnet uttrycker istället sin ilska genom att bete sig aggressivt.

Barn riktar vanligtvis sitt trotsiga beteende och sina aggressioner mer mot sina föräldrar och syskon än mot personer utanför familjen. Det aggressiva beteendet minskar vanligtvis när barnet når skolåldern.

Hur ska man förhålla sig till aggressivitet hos barn?

Den vuxnas uppgift är att hjälpa barnet att ta kontroll över aggressiviteten genom att sätta tydliga gränser för barnet och visa att man kan övervinna ilskan tillsammans. Ett raseriutbrott är en okontrollerbar och förvirrande upplevelse för barnet. Därför behöver barnet ett tryggt stöd av en vuxen även efter raseriutbrottet.

Ifall barnet uttrycker sin aggressivitet väldigt stark och långvarigt är det viktigt att stanna upp och fundera på vad som ligger bakom beteendet.

Vad orsakar ett våldsamt beteende hos ett barn?

Hur väl man lär sig att hantera aggressivitet påverkas av såväl genetiska som miljörelaterade faktorer.

Ett barn som beter sig våldsamt har ofta utvecklingsrelaterade svårigheter eller andra problem, såsom

  • impulsivitet
  • ett starkt behov av att tillfredsställa sina behov med en gång
  • att snabbt uppmärksamma hotbilder i omgivningen
  • en svårighet att uppfatta sociala signaler
  • en outvecklad social kompetens
  • svaga färdigheter i att uthärda och reglera negativa känslor såsom ilska och skam
  • en självcentrerad och konkret moraluppfattning och värdegrund
  • en psykisk störning, såsom en beteendestörning, eller en neuropsykiatrisk störning.

Ett barn som varit med om traumatiska upplevelser kan i vissa fall bete sig våldsamt.

Effekterna av modellinlärning

Barnet lär sig sätt att uttrycka och reglera aggressivitet när hen interagerar med andra. Genom modellinlärning från sin omgivning lär sig barnet även skadliga beteendemönster. Därför har sätten som de vuxna i barnets närhet reglerar sina känslor stor betydelse.

Grymhet mot djur

Små barn kan behandla djur hårdhänt eftersom de har svårt att reglera sitt beteende och förstå hur djuret känner. Nyfikenhet kan få även äldre barn att se hur djuret reagerar.

En vuxen måste lära barnet att även djur känner rädsla och smärta, och att man därför måste behandla djur väl och med respekt.

Om ett barn medvetet försöker skada ett djur måste man alltid stanna upp och försöka utreda orsaken.

Hur kan man stöda barnet?

Det är viktigt att signalera till barnet att hen får känna och uttrycka alla känslor. De vuxnas uppgift är att lära barnet accepterade sätt att uttrycka aggressivitet.

Att de vuxna agerar rätt framför barnet

Att de vuxna som är involverade i barnets vardag agerar konsekvent hjälper barnet. Den vuxna ansvarar för tryggheten och för att sätta tillräckligt med gränser. Det är viktigt att barnet känner till reglerna för hur man beter sig, dvs. vad som förväntas av hen och vad konsekvenserna blir om hen bryter mot reglerna.

Sättet som föräldrarna uttrycker ilska och vrede är viktigt. Föräldrarna bör vara uppmärksamma på hur de uttrycker sina känslor och reglerar sitt beteende i svåra situationer.

Att minska den belastning som barnet upplever

Stanna upp och fundera på hur stor belastning barnet utsätts för i vardagen. Ibland kan en minskad belastning underlätta barnets situation och minska hens våldsamma beteende.

Att lära barnet färdigheter

Det är viktigt att diskutera olika känslor med barnet och öva på emotionell kompetens. Man kan tillsammans med barnet fundera ut sätt att uttrycka ilska och aggressivitet. Man kan lära barnet sätt att hantera besvikelser samt att lugna ner sig, såsom att andas djupt tillsammans.

Färdigheterna övas in gradvis. Först lär man sig att hantera ett våldsamt och destruktivt beteende. Därefter övar man på språkbruket.

Att skapa trygghet och uppmuntra

Om barnet beter sig våldsamt måste man ingripa med en gång. Man ska hindra barnet från att skada sig själv, andra eller ha sönder saker. Det är viktigt att den vuxna förblir lugn och försöker trygga situationen.

Ett barn som beter sig aggressivt behöver mycket positiv respons och uppmuntran när hen beter sig bra. Det är viktigt att kommunicera till barnet att hen är bra, även om hen ännu inte lärt sig att uttrycka sin ilska. Belöna och beröm alltid barnet när hen beter sig som önskat.

Övning: Att förstärka emotionella färdigheter

Mål

Du lär ditt barn att lägga märke till sina egna känslor och beteenden kopplade till dem. Du lär också barnet att känslor tar sig uttryck i kroppen, att känslor varierar i intensitet och att de också avtar med tiden.

Anvisning

Titta i en bilderbok eller tidning på människors ansiktsuttryck och de känslor de ger uttryck för. Fokusera på en känsla i taget.

Ställ följande frågor till barnet om känslan efter att ha namngett den
  • När kände du senast så?
  • Vad hände då? Diskutera på vilka andra sätt man hade kunnat agera i situationen. Ni kan rita en serie om situationen eller spela upp den med dockor, leksaker eller kramdjur.
  • Vad hade du lust att göra då?
  • Var och på vilka sätt kändes känslan i kroppen?
  • Hur stark var känslan? Betygsätt känslan på en skala från 0 till 10.
  • Vad hade du behövt då?

När och var ska man söka hjälp?

Det lönar sig att söka hjälp ifall det våldsamma beteendet har en negativ inverkan på barnets vänskapsrelationer, skolgång eller fritidssysselsättningar. Man ska också söka hjälp om barnet beter sig våldsamt upprepade gånger.

Man kan få hjälp till exempel via

  • familjerådgivningen i sitt område
  • skolhälsovården
  • hälsocentralen.

Det behövs specialiserad sjukvård ifall stödet inom primärvården är otillräckligt eller ifall beteendet beror på psykiska problem eller utvecklingsstörningar.

Om barnet skadar sig själv eller andra eller har sönder saker och man inte kan få bukt på situationen med de medel som finns tillgängliga hemma bör man uppsöka jouren.

Hur kan Psykporten.fi hjälpa?

Egenvårdsprogram

Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra familjens välbefinnande när du oroar dig för ditt barns symtom eller ditt eget välbefinnande. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:

Symtomtest

Det finns symtomtest för att bedöma psykiska problem hos unga och vuxna. Om du är orolig för ditt välbefinnande kan du med hjälp av symtomtesten bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från svaren får du tips på vad du kan göra för att underlätta situationen.
 

Nätterapier

För personer som är 16 år eller äldre finns terapi tillgänglig via smartapparat för flera olika tillstånd. Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Du kanske också är intresserad av