Egenvårdsprogram
1. Att ta ansvar
Människan bedömer en irriterande situation med blixtens hastighet. Hen överväger vad hen kan eller bör göra och agerar därefter. Dessa reaktioner och tankar är ändå så snabba och automatiska att man inte nödvändigtvis hinner känna igen eller bli medveten om dem.
Utagerande involverar ett beslut
Innan man skäller på någon annan, visar långfingret, går bärsärkagång, slår eller skriker så fattar man ofta ett snabbt beslut om att ge utlopp för sina känslor och agera på ett visst sätt. Det egna beteendet motiveras och rättfärdigas med tankegångar i stil med ”jag har rätt att ge tillbaka med samma mynt”.
Den bakomliggande orsaken för utagerandet kan till exempel vara hjälplöshet eller ilska, som man snabbt vill ge utlopp för. Man kan känna sig lättad när känslan övergår i handling. Utagerandet sker ofta på ett tidigare inlärt, bekant sätt. Efter ett tag inser man ändå att man har gjort något dumt som man får ångra.
Man kan välja sitt agerande
Det lönar sig att stanna upp och utforska de tankar som uppstår i de situationer som väcker ilska. Det stämmer sällan att det ”plötsligt slår slint i huvudet” eller att ”allt bara blir helt svart” – oftast tänker man före man agerar medvetet.
Om det vore en jätte eller en hel armé som irriterade en så är det få som skulle reagera i den mån att de ensamma gick till anfall mot något så överlägset. Man granskar först vilka eventuella följder ens handlingar kan ha för en själv. Först därefter fattar man ett beslut om att slåss, fly eller underkasta sig.
Identifiera din tankekedja som leder till våld
För att kunna agera ansvarsfullt måste man identifiera och förstå sin tankekedja.
Fråga dig själv:
- Vad tänkte jag precis innan jag skällde, skrek, började härja eller slog?
- Vilken var slutsatsen som ledde till att jag valde att utagera våldsamt eller starta ett gräl?
- Varför gick jag inte därifrån eller räknade till hundra?
Om du har begått våld kan det vara ångestfyllt att tänka tillbaka på den stunden då du valde att agera destruktivt istället för konstruktivt. När man tänker på sådant skäms man ofta eller känner skuld.
Trots att det känns svårt, lönar det sig ändå att tänka på hur man agerat våldsamt tidigare. Det är det enda sättet som möjliggör att man kan förstå hur känslor, tankar och beteenden hänger ihop. Då man förstår händelsekedjan, har man även en bättre möjlighet att påverka det som händer i framtiden.
Det lönar sig att medvetet välja hur man beter sig. Genom eftertanke kan man välja rätt agerande i varje situation.
Våld är alltid ens eget ansvar
En del accepterar våld. Kompisarnas eller hobbygruppens åsikt kan göra det svårt att tycka annorlunda, vilket gör att pressen att använda våld kan öka.
Om människorna runt omkring en ser positivt på och kanske till och med använder våld så kan det kännas berättigat med våld.
Våld är ändå väldigt sällan rätt val. De effekter våld leder till är alltid allvarliga. Man är alltid ansvarig för ett våldsamt beteende, oavsett vad andra säger.
Det finns alternativ
Man kan alltid tänka ut ett alternativ till våld. Man kan ge utlopp för sina känslor på ett konstruktivt och icke-skadligt sätt. I svåra situationer kan man agera på ett sätt som man tänkt ut förväg.
Även om känslan försöker ta över, kompisarna pressar en att ta till våld eller ens tidigare handlingar har varit destruktiva, så kan man använda sitt förnuft och välja ett sätt att ge utlopp för aggressionen på ett sätt som inte orsakar svårigheter efteråt.
Lär dig att undvika utmanande situationer
Det är lätt att lägga ansvaret för sina egna handlingar på andra. Att vara irriterad, ha en dålig dag, hormoner eller att någon annan ser dum ut rättfärdigar inte våld, och de är inte heller förmildrande omständigheter i en domstol. Självförsvar är tillåtet, men även det endast inom de gränser som är lämpliga för situationen.
Bedöm om det är värt att gräla om saken. Gör ett medvetet beslut att inte dras med i situationen. Det finns gott om irriterande människor i världen, men det är inte alltid lönt att bli irriterad.
Om man dras med gör man faktiskt precis vad den irriterande personen vill. Det är möjligt att bara ignorera det hela.
Ett exempel på att tappa kontrollen över aggressionen
Den franska fotbollsspelaren Zinédine Zidane utvisades från VM-finalen 2006. Zidane blev irriterad och tappade besinningen när den italienska försvararen Marco Materazzi förolämpade hans familj, mamma och syster. Zidane skallade Materazzi hårt i bröstet.
Zidane fick rött kort och hans fina spelarkarriär slutade med att han blev utvisad och avstängd. Konsekvenserna var stora även för det franska laget, eftersom Zidane hade spelat en viktig roll som straffläggare för Frankrike. Matchen slutade med oavgjort och gick vidare till straffar, och Italien vann VM.
Zidane förklarade senare att han var tvungen att reagera på vad Materazzi sa, för annars skulle det ha inneburit att det han sa var sant. Håller du med om det?
Slagsmål och grupptryck
Att slåss leder sällan till att man får respekt av de andra i en grupp. Däremot uppskattas oftast den personen som behåller lugnet och beter sig sakligt även i svåra situationer.
Man bör fundera i förväg på vilken grupp man vill tillhöra: den våldsamma eller den som har alternativ. Genom att använda våld visar man att man är likgiltig inför samhällets gränser för vad som är rätt och fel.
Ett våldsamt beteende leder till mer våld. Alla kan välja att undvika grupper som accepterar och rättfärdigar våld.
Att bruka våld kan också handla om att man saknar sätt att agera. Därför bör man öva på en mängd olika sätt att hantera sina känslor.
Alkohol
Alkohol kan sänka tröskeln för våld. Alkohol passar inte alla. En del måste avstå helt för att undvika våld.
Om du vill veta mera och bedöma din alkoholkonsumtion ska du fylla i AUDIT-testet eller läsa mer i egenvårdsprogrammet för mindre alkoholkonsumtion.
Kom ihåg
Att granska de tankar som uppstår då man är arg är viktigt. Det är det enda sättet att bli medveten om sitt sätt att tänka och agera i svåra situationer.