Stöd till en elev med ångest

Känslan av ångest ställer in kroppen och psyket på att klara av eller undvika den situation som orsakar ångest. Det kan hjälpa för en stund. Men om stressen och ångesten ligger på under en längre tid börjar man må sämre i både kroppen och psyket. Då kan det handla om ångestsyndrom. 

Hur märks ångest i skolan? 

Ångest och rädslor är kopplade till den normala utvecklingen hos barn och unga. Att växa, bli självständig och få mer ansvar kan väcka många typer av känslor. Ångestkänslor är ganska typiska i det sammanhanget.  

Det kan vara utmanande att bedöma intensiteten på symtomen och identifiera ett eventuellt hjälpbehov.  

Kontinuerlig och kraftig ångest försämrar funktionsförmågan, inlärningsförmågan och möjligheten att interagera med andra. Ångesten kan leda till att en elev börjar undvika saker som orsakar ångest. En ångestfylld elev kan uppvisa frånvaro från skolan.  

Barn och unga med ångest kan först ha hänvisats till skolhälsovårdaren, eftersom ångesten ofta även tar sig fysiska uttryck. 

Ångest kan märkas i kroppen i form av  

• upprepad huvudvärk eller magont och ledvärk 
• trötthet trots tillräcklig sömn 
• en känsla av tryck över bröstet och andningssvårigheter  
• darrningar eller domningar i händerna 
• rodnad 
• svårigheter att svälja, äta eller dricka. 

Ångest kan märkas i känslor i form av 

• en ospecifik oro eller rädsla  
• upprepad skolrelaterad oro 
• gråt 
• att man upplever det omöjligt att komma över misslyckanden och fel  
• en ökad rädsla för att göra fel. 

Ångest kan visa sig i agerande och exekutiva funktioner i form av 

• att man drar sig undan, tackar nej till saker eller motsätter sig att göra saker 
• en copingstrategi i form av undvikande beteende 
• förändrade reaktioner kopplade till nya situationer och förändringar 
• att man vandrar iväg i tankarna och avbryter det man håller på med 
• koncentrationssvårigheter  
• svårigheter att komma ihåg anvisningar 
• att man upprepade gånger kontrollerar de anvisningar man har fått i klassen 
• att man undviker specialprogram 
• svårigheter att känna igen och reglera sin vakenhetsnivå 
• en kraftig belastning 
• att man skadar sig själv. 

Ångest kan visa sig i relation till jämnåriga och kompisar i form av 

• att man har få vänskapsrelationer och blir ensam i en grupp  
• isolering och att man drar sig undan 
• osäkerhet  
• en rädsla och nervositet inför sociala situationer 
• svårigheter att hålla kontakt med kompisar och bekanta. 

Vad kan läraren göra? 

Vad kan man göra i gruppen? 

Det är viktigt att redan i förväg öva med eleverna på känslofärdigheter som får kroppen och psyket att varva ner. Det är bra att göra övningarna i stunder där känslorna inte är så intensiva.  

Det krävs mycket repetition för att lära sig nya färdigheter. Regelbundna, upprepade övningar rotar sig som färdigheter i vardagen som man kan använda vid till exempel prov och när man ska tala inför en grupp. Man kan repetera övningarna till exempel alltid under en specifik veckodag.  

Man kan prata om ångestkänslor och upplevelser i skolan till exempel under omgivningsläran eller hälsokunskapen. Att acceptera att ångestkänslor är en del av uppväxten och att bli självständig hjälper alla i gruppen.  

Det hjälper med tydliga anvisningar och ett lugnt bemötande 

Det är viktigt att en ångestfylld elev får veta vad som förväntas av hen. Den ångestfyllda eleven kan ha svårt att komma ihåg långa anvisningar eller uppgiftsbeskrivningar. 

Tydliga och eventuellt nedskrivna eller illustrerade anvisningar kan hjälpa en elev med ångest. På så sätt behöver hen inte bli nervös i förväg för om hen gör rätt.  

Det är till hjälp för en elev med ångest att en vuxen känner till hur hen känner och mår. 

När ett barn berättar om sin oro och belastande känslor kan känslan av ångest sprida sig till andra elever eller till och med till vuxna på skolan. Det är viktigt att den vuxna själv har förmåga att reglera sig själv och sina känslor så att hen kan ge stöd och hjälp.  

Hur ska man ta upp det? 

Bemöt den som har ångest på ett medkännande och lugnt sätt. Ge möjlighet att prata i enrum och berätta om din oro. Berätta för eleven att du inte är arg och att du inte vill orsaka mer ångest. Fråga om du kan hjälpa till på något sätt.  

Gemensamt överenskomna och tidsbestämda stödåtgärder 

Tillsammans med eleven och vårdnadshavaren reflekterar man kring olika tidsbestämda stödmetoder under skolgången. Det kan till exempel vara att hoppa över test eller läxor, att göra skoluppgifter muntligt eller att arbeta i en annat utrymme eller grupp.  

Det är viktigt att samarbeta så att man hittar de hjälpmetoder som passar. Ändringar i lärorelaterade mål görs alltid tillsammans. 

Ett mål för en elev med ångest kan vara att komma till skolan och vara i klassrummet. Man lägger märke till när eleven lyckas och diskuterar det tillsammans med eleven. 

En elev med ångest kan erbjudas olika typer av hjälpmetoder under lektionen och skoldagen. I skolans vardag kan man fundera på om det är möjligt för eleven att exempelvis rita under undervisningen.  

I klassen bör man också prata generellt om att samma stödmetoder inte passar för alla. Det kan hjälpa när man motiverar varför en del får göra saker på ett annat sätt än andra. Det är rättvist att alla klarar av att göra uppgifter och gå i skolan på sitt sätt.  

Om en elevs ångest tilltar hjälper det att 

• titta ut genom fönstret 
• göra något annat, som att läsa, rita eller virka 
• andas och göra olika mindfulnessövningar 
• hålla i olika föremål eller material 
• pilla på ett gummiband man har runt handleden  
• tugga på en stark sugtablett eller tuggummi  
• skölja händerna eller ansiktet i kallt vatten  
• gå till ett annat rum 
• använda olika tyngdtäcken och -föremål. 

Övningar för att stötta en elev med ångest i skolan  

Här finns övningar från olika egenvårdsprogram. Övningarna kan användas 

• i förebyggande syfte i grupp 
• som ett stöd för individen i till exempel elevvården. 

Olika sätt att förbättra vardagen på
Genom att se till att vardagen fungerar kan det bli lättare att hitta nya perspektiv och lösningar. Dessutom påverkar en fungerande vardag redan i sig ofta sinnesstämningen. 

Andningen är alltid med
Syftet med andningsövningar är att få kroppen och psyket att varva ner. Det finns många lekfulla sätt man kan använda för att träna på andningsövningar tillsammans med ett barn. 

Vid ångest är kroppen ofta spänd och går på högvarv. Övningar för att få kroppen att varva ner är särskilt användbara för elever som reagerar starkt på saker med känslor eller kroppsligt. 

Välbefinnande
I gruppen kan man fundera på vad som får en att må bra eller känna att man lyckas. Gemensamma källor till välbefinnande förenar personer. Man kan också dela med sig av sina idéer.  

Förmågan att vara medvetet närvarande – mindfulness
Förmågan att vara medvetet närvarande varierar. Den kan också påverkas av ens livssituation och belastning. När du går på högvarv studsar tankarna omkring som en pingisboll. Då kan det vara som allra svårast att göra mindfulnessövningar, även om det är det som psyket behöver mest.  

Det kanske inte känns som att man hittar en bra stund för att öva på det i skolvardagen. Men behovet av dessa färdigheter försvinner ändå inte. Därför är det bra att hitta utrymme i vardagen för dessa uppgifter. Du kan även ta en paus själv.  

Vissa övningar i egenvårdsprogrammet för ångest kan också användas i en grupp. Det centrala här är färdigheter där man stärker ett önskat beteende.  

Medveten övning i vänskapsfärdigheter
För en elev med ångest kan det komma i andra hand att upprätthålla sina vänskapsrelationer. När man har ångest kan energin för att upprätthålla sina vänskapsrelationer minska. 

En konsekvens av frånvaro kan vara att bandet till gruppen försvagas. Då blir det svårare att komma tillbaka. 

Därför hjälper det även en person med ångest att öva på medvetna vänskapsfärdigheter. Övningarna kan tillämpas för att användas i hela klassen.

Tänk om ångesten övergår i panik?
När situationerna dras till sin spets hjälper det att man har övat på att klara av intensiv ångest. Då är det möjligt att mildra känslorna så att man kommer tillbaka till ett tillstånd där man kan agera igen: 

Orosbedömning 

Dessa bedömningar med låg tröskel är tänkta att användas som hjälpmedel i situationer där man är orolig för en elevs skolgång eller kartlägger behovet av stöd.