Skip to main content

Ångest hos unga

Ångest är en känsla vars syfte är att varna en för hotfulla situationer. Man kan även uppleva ångest trots att det inte förekommer något verkligt hot. Ångesten kan bli problematisk ifall den upprepat stör livet.

Hur känns ångest?

I denna text hänvisar ångest till upplevelsen av hot, rädsla, oro och nervositet.

Det är dock vanligt att man beskriver olika sorters negativa känslor som ångest. Det är bra att fundera på vilken typ av känslor och tankar som är förknippade med den egna ångestkänslan.

Speciellt i tonåren är känslorna ofta intensiva och kan också ändra plötsligt. Man kan i ena stunden känna sig helt utan hopp och i andra stunden må bra igen.

Ångest kan ta sig uttryck exempelvis som

  • en obestämd eller vag känsla av spändhet eller nervositet
  • olika rädslor inför framtiden
  • andningssvårigheter
  • koncentrationssvårigheter och rastlöshet
  • sömnproblem
  • hjärtklappning, darrningar, svettningar eller yrsel
  • bröstsmärta, ont i magen eller muskelspänning.

Vilken typ av ångest är en del av det normala livet?

Alla upplever ibland bekymmer, rädslor och ångestfyllda situationer. Ångest kan till exempel orsakas av

  • att besöka läkaren
  • att delta i skolmåltiderna
  • att vara orolig inför framtiden
  • att vara åtskild från närstående
  • att vara nervös inför ett uppträdande
  • att parförhållandet tar slut
  • att inleda nya studier
  • att flytta till ett nytt hem.

Speciellt när man är ung kan det kännas som att man på något sätt är annorlunda eller sämre än andra. Man kan uppleva mycket socialt tryck i vänkretsen eller bland andra ungdomar och börjar då lätt granska sig själv.

Att man blir alltmer självständig och frigör sig från föräldrarna kan också orsaka ångest samt en stark oro för hur man kommer att klara sig i framtiden.

Dessa tillfälliga känslor av ångest eller rädsla är en del av det normala livet i ung ålder. Det är alltid viktigt att prata om dem med en närstående vuxen person eftersom den gemensamma diskussionen i sig redan kan få dig att börja må bättre.

När är ångest ett problem?

Ångest kan bli ett problem när den har en störande inverkan på livet en stor del av tiden. Problematisk ångest leder också vanligtvis till att man undviker vissa situationer, platser eller människor. I detta fall är ångesten ofta intensiv och ospecifik. Den kan också börja oväntat utan någon uppenbar orsak.

Ångesten kan vara kortvarig och symtomen uppkomma plötsligt (panik- eller ångestattack). Den kan också vara långvarig, och man kan konstant känna sig orolig och nervös, irriterad, rastlös eller rädd. Man grubblar då hela tiden över olika bekymmer.

Övning: Ångestsurfa

Varför?

När ångesten är väldigt stark är det naturligt att man försöker bli av med den ångestfyllda känslan på alla tänkbara sätt.

Ett ångestfyllt psyke kan i svåra stunder ta till metoder som ger tillfällig lindring, men som på lång sikt inte gör det lättare att hantera ångesten. Exempel på dessa copingmetoder är att

  • fly eller undvika situationen
  • skälla ilsket på andra
  • skada sig själv
  • använda rusmedel.

Denna övning hjälper dig att lära dig att stanna kvar och agera i situationer trots att du upplever starka känslor. På så sätt kommer känslan av ångest gradvis att avta.

Tanken är att lära sig ett nytt sätt att förhålla sig till ångest: Ångesten är som en våg som kommer in och växer sig stor, men som alltid till slut avtar. Termen ångestsurfa kommer från det faktum att även om du inte kan hindra att vågor (=ångest) uppstår så kan du lära dig att surfa på dem.

Hur?

När du märker att din ångest i vissa situationer ökar så ska du prova på att ångestsurfa:

  • Lägg märke till din ångest. Påminn dig själv om att det inte är farligt - det är bara en övergående känsla.
  • Tänk på vad du håller på med. Börja ångestsurfa genom att fokusera på detaljerna i det som pågår just nu. Börja inte göra något annat för att bli fri från ångesten, utan fortsätt med det som du hade för avsikt att göra.
  • Iaktta, lyssna på och känn efter vad som händer i omgivningen. Tala till dig själv om sakerna som du gör. Lämna ängslan åt sitt öde.

Fortsätt tills ångesten och orostankarna inte längre stör dig.

Kom ihåg att i efterhand belöna dig själv för att ha stannat kvar i situationen.

Var och när kan jag söka hjälp?

Det är bra att söka hjälp med låg tröskel. Du kan söka hjälp fastän dina symtom är lindriga.

Berätta hur du mår

Även om det verkar svårt och meningslöst att ta upp frågan är det värt att berätta att man mår dåligt för en trygg vuxen eller en god vän. När man berättar om sin situation är man inte längre ensam i den svåra situationen. Då blir också ofta de egna känslorna och tankarna klarare.

Ta Psykporten till hjälp

Man kan även få hjälp utav Psykportens egenvårdsprogram som kan genomföras antingen ensam eller tillsammans med en närstående eller en yrkesperson. I slutet av sidan hittar du innehåll som rekommenderas för ångest.

Det finns nätterapi för generaliserat ångestsyndrom. Den kräver en remiss från läkare. Nätterapi för personer över 16 år erbjuds också för andra problem.

Professionell hjälp

En yrkespersons hjälp behövs framför allt ifall de egna resurserna, egenvårdsanvisningarna och stödet från närstående inte räcker till. Yrkespersonen lyssnar och stöder. Man försöker tillsammans vanligtvis även finna nya perspektiv och sätt att hantera den svåra situationen.

Du kan söka hjälp till exempel via

  • hälsovårdaren
  • skolkuratorn
  • skolpsykologen
  • ungdomsstationen.

Hur kan Psykporten.fi hjälpa?

Chillaa-appen för unga (på finska)

Chillaa-appen hjälper till med ångest, spänning och stress och hjälper dig att bygga upp ditt självförtroende.

  • alltid i fickan som stöd
  • ingen inloggning
  • avslappnings- och mindfulnessövningar
  • tips för knepiga situationer
  • peptalk från andra unga

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Egenvårdsprogram

Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:

Nätterapier

Huvudsakligen för personer över 16 år. Du behöver en remiss och bankkoder.

Nätterapi bygger på ett självständigt arbetssätt på nätet. En nätterapeut som är specialiserad på dina symtom ger dig respons på dina övningar och svarar på frågor som dyker upp. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Nätterapin för unga med social fobi är avsedd för 13–17-åringar. De övriga nätterapierna är avsedda för personer över 16 år.

Du kanske också är intresserad av