Egenvårdsprogram
6. Få ordning på din måltidsrytm
Måltider ska inte orsaka stress. Med ett flexibelt förhållande till mat kan man skapa matvanor som främjar studieförmågan och det allmänna välbefinnandet.
Flexibelt matförhållande
Ett flexibelt matförhållande innebär att du istället för att följa en strikt diet eller korrekta näringsanvisningar lyssnar på känningarna i din egen kropp. För vissa är det till exempel lämpligt med tre måltider om dagen, medan det för andra är bättre att äta fem måltider om dagen.
Ett flexibelt matförhållande innebär även flexibla matval. Detta betyder att livsmedel inte delas upp i förbjudna och tillåtna livsmedel.
Flexibilitet innebär också att man förstår att ätandet är ett grundläggande behov som man inte behöver förtjäna skilt. Man ska inte känna skam eller skuld av att äta.
Näringen har en positiv effekt på:
- minnet och inlärningen
- stresstoleransen
- idrottsprestationerna
- kroppens och psykets välbefinnande
- hälsan och den allmänna orken
- motståndskraften
Att känna igen hunger
Det är inte alltid lätt att känna igen hunger och mättnad. Kroppsmedvetandet hjälper till att ta hänsyn till kroppens behov.
De matvanor som du lärt dig redan i barndomen kan påverka hur du äter idag. Hade ni gemensamma måltider i ditt barndomshem och lagade ni mat tillsammans?
En hektisk vardag kan dessutom leda till olika vanor och benägenheter i vardagen. Du kanske missar frukosten när det är bråttom, du glömmer att äta lunch och alla måltider kan bli en stressig prestation.
Känsloätande
Förutom hunger styrs ätandet också av känslor och vanor. Känslomässigt drivet ätande kallas känsloätande.
Man kan försöka reglera sina egna känslor och tankar genom att äta eller låta bli att äta. Man bli ofta medveten om sitt känsloätande först när situationen redan är förbi.
Nästan alla äter ibland på grund av känslor t.ex. för att må bättre. Om ätandet och den dagliga måltidsrytmen ständigt och på ett skadligt sätt styrs av ens känslor är det bra att ta i itu med detta. Det lönar sig att hitta andra sätt att hantera känslorna.
Övning: Reflektera över dina matvanor
Mål
Du känner igen dina egna matvanor och de faktorer som påverkar dem.
Anvisning
Fundera på hur olika faktorer, som känslorna, dygnsrytmen eller vanorna, styr dina matvanor.
- Styr vissa känslor ditt ätande? Bestämmer du dig ofta för att äta något när du till exempel upplever tristess, irritabilitet eller trötthet?
- Är du van att belöna dig själv med mat när du lyckas med något?
- Vilka matvanor har du lärt dig i ditt barndomshem?
Mina matvanor:
Övning: Måltidsdagbok
Mål
Du identifierar de matvanor som du är nöjd med och det som du vill förändra. Du tar ett steg mot ett ätande som stöder välbefinnandet.
Anvisning
Skriv ner alla dina måltider under en veckas tid. När du har fyllt i måltidsdagboken ska du skriva ner vad du är nöjd med och vad du vill ändra. Du kan till exempel fundera på mängden och kvaliteten på maten, antalet måltider och matsituationerna.
Vad skulle vara det minsta möjliga steget du kan ta för att förbättra dina matvanor?
Du kan göra upp en lista exempelvis i ett häfte eller i pdf-mallen i slutet av övningen. Du kan också göra anteckningar direkt i rutorna nedan.