Skip to main content

Hur hjälper man en person som varit med om en chockerande händelse?

Uppmuntra din närstående att dela med sig av sina upplevelser endast om hen vill och är redo att göra det. Om din närstående tar upp saken ska du låta hen prata i fred. Berätta att alla hanterar en chockerande händelse i sin egen takt.

Närma dig, fråga och hjälp till i krissituationen

Håll dig lugn och skapa en trygg miljö. Fråga din närstående om du kan hjälpa på något konkret sätt.

Kom ihåg att ditt jobb inte är att ta på dig rollen som en professionell hjälpare, utan att finnas där för din närstående under en svår tid. Det finns många olika sätt att göra detta på.

Lyssna öppet och utan att döma

Tvinga inte din närstående att berätta sin historia. Kom ihåg att du inte är hens terapeut.

Uppmuntra din närstående att dela med sig av sina upplevelser endast om hen vill prata och är redo att göra det. Om din närstående tar upp saken ska du låta hen prata i fred. Börja inte prata om dina känslor, upplevelser eller åsikter.

Ibland kan man behöva prata om det som hänt flera gånger. Du kanske får höra din närståendes berättelse många gånger. Din närstående kan också känna skuld för att hen själv överlevde den chockerande situationen när andra inte gjorde det.

Bagatellisera inte din närståendes upplevelser genom att säga saker som "gråt inte", "lugna ner dig" eller "du ska vara glad att du lever". Gör plats för hens sorg, rädsla och chock.

Försök att inte tala om för din närstående hur hen borde känna sig. Berätta att alla hanterar en chockerande händelse i sin egen takt.

Ge stöd och information

När du pratar med din närstående är det viktigast att vara genuint närvarande och medkännande. För fram att du förstår och bryr dig. Fråga hur du kan hjälpa till.

Att ge stöd är inte nödvändigtvis komplicerat. Det kan vara att umgås, dricka kaffe tillsammans, småprata eller ge den andra en kram.

Tala tydligt till din närstående. Om hen har svårt att koncentrera sig eller förstå ska du upprepa det du vill säga flera gånger.

Undvik ett kliniskt språk. Du behöver inte vara en expert. Det räcker att vara mänsklig.

Din närstående kan vara på dåligt humör, vresig eller tillbakadragen. Detta är ofta reaktioner som framkallats av händelsen, så ta det inte personligt. Försök att vara vänlig, även om din närstående beter sig jobbigt.

Uppmuntra din närstående att ta hand om sig själv

Uppmuntra din närstående att berätta för andra vad hen behöver och vill ha så att hen inte antar att andra vet det automatiskt. Uppmuntra hen att söka stöd från närstående, men respektera också hens behov av att vara ensam.

Uppmuntra din närstående att ta hand om sig själv. Uppmana hen att vila och göra saker som hen tycker om. Din närstående ska helst tillbringa tid på en plats där hen känner sig trygg och bekväm.

Uppmuntra din närstående att också fundera på vilka metoder hen har använt för att hantera saker och ting tidigare och vad som kunde vara till nytta i den här situationen.

Uppmuntra att söka professionell hjälp

Alla behöver inte professionell hjälp för att återhämta sig från en chockerande händelse. En noggrann genomgång av det som hänt (debriefing) kan till och med ha skadliga effekter.

Om din närstående vill ha professionell hjälp ska du stöda hen i att söka hjälp. Ta reda på vilken typ av hjälp som erbjuds på orten.

Om din närstående blir självdestruktiv eller använder för mycket rusmedel måste man söka professionell hjälp. 

De flesta återgår till en normal vardag ungefär en månad efter händelsen. Uppmuntra din närstående att söka hjälp om hen efter en månad fortfarande

  • är chockad och väldigt ängslig
  • inte klarar av att dämpa sina starka ångestkänslor
  • isolerar sig från andra människor och nära relationer
  • är nervös och har mardrömmar
  • tänker oavbrutet på händelsen
  • inte njuter av livet
  • inte klarar att leva ett normalt vardagsliv.

I videon nedan (7:21) får du höra erfarenheter av hur en chockerande händelse kan påverka vänskapsrelationer:

Var och när ska man söka hjälp?

Det lönar sig att söka hjälp med låg tröskel. Du behöver inte veta på förhand om hjälp faktiskt behövs.

Professionell hjälp

En yrkespersons hjälp behövs framför allt ifall den närståendes egna resurser, egenvårdsanvisningarna och stödet från närstående inte räcker till. Yrkespersonen lyssnar och stöder. Man försöker tillsammans vanligtvis även finna nya perspektiv och sätt att hantera den svåra situationen.

Din närstående kan vara i kontakt med till exempel

  • hälsostationen
  • skol- och studerandehälsovården
  • ungdomsstationen.

Du kan få stöd för din egen ork via till exempel Finfami:

Hur kan Psykporten.fi hjälpa?

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Egenvårdsprogram

Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom så kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:

Nätterapier

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Du kanske också är intresserad av