Hur reagerar kroppen på en kris?

Kroppens reaktioner på stress varierar individuellt. Fysiska reaktioner kan dyka upp direkt under en stressig situation, men de kan även fortgå under en längre tid efter att situationen är över.

Kamp eller flykt-reaktionen

Under en kris kan en reaktion sättas i gång i kroppen vars funktion är att förbereda individen för att kämpa eller fly i en farlig situation. Reaktionen kan uppstå trots att det inte finns något direkt hot.

Vid en kamp eller flykt-reaktion aktiveras det sympatiska nervsystemet, vilket innebär att

• pulsen och andningsfrekvensen ökar
• det strömmar ut mera blod i musklerna
• stresshormoner frigörs ut i kroppen.

En panikattack

En kraftig reaktion kan ibland leda till en panikattack. Då upplever man intensiv ångest under kort period. Det är inte farligt, även om det kan kännas obehagligt.

Att bli lamslagen (paralysering)

I en stressig situation kan man även ibland uppleva att man blir lamslagen, dvs. känner sig fysiskt paralyserad. Då kan det till exempel kännas som att man i den stunden inte klarar av att göra någonting.

Kroppen kan minnas hur det kändes

En svår händelse kan även på ett sätt “sparas” i kroppen. Kroppen kan reagera i situationer som påminner om den svåra händelsen, trots att det i stunden inte förekommer något hotfullt.

Långvariga kroppsliga symtom

Ibland kan kroppens reaktioner, såsom olika magsmärtor eller muskelspänningar, pågå under lång tid. Kroppen kan uppvisa olika reaktioner trots att det har gått en tid sedan själva krissituationen.

Hur får jag min kropp att varva ner?

I en stressig situation blir kroppen ofta sensibiliserad. Att få kroppen att lugna sig kan få dig att må bättre och lugnar dig även psykiskt. Följande andningsövningar kan dämpa lindriga eller måttliga kroppsliga stressreaktioner.

Pysandning

Pysandning leder till att det skapas ett motstånd vid utandningen samt att utandningen då blir längre, vilket skapar ett ökat lugn i kroppen. Pysandning får även andningsmusklerna att slappna av.

• Andas in lätt. Tanken är att lungorna inte ska fyllas eller tömmas helt och hållet under övningens lopp.
• Forma en smal öppning med dina läppar, som om du blåste i en vissla eller spelar på en flöjt.
• Andas ut genom att pysa ut luften genom munnen med halvslutna läppar. På detta sätt blir utandningen automatiskt längre. Det kan kännas lockande att bara blåsa ut all luft eftersom läpparna är formade på det sättet. Men gör inte det, utan låt luften pysa ut utan att du blåser.
• Andas in via näsan. Fyll lungorna till hälften, och andas ut genom halvslutna läppar. Låt utandningen ta 2–3 gånger längre än inandningen.

Se videon nedan om pysandning. Videon har producerats av Helsingfors stads Digimieli-projekt.

Cirkelandning

Cirkelandning hjälper dig att lugna ner andningsrytmen. Genom att andas djupare och lugnare så lindras också ofta ångestkänslan och kroppen lugnar ner sig.

• Andas lugnt in och ut. Känn eller föreställ dig hur du andas in uppåt längs ryggraden. 
• Känn eller föreställ dig hur du andas ut nedåt längs framsidan av ryggraden. Andas ut långsamt och lugnt.
• Följ med denna lugna, cirkulära rörelse under ett par andetag.

Se videon nedan om cirkelandning. Videon har producerats av Helsingfors stads Digimieli-projekt och för tillfället är det möjligt att lyssna på övningen endast på finska.