Skip to main content

Stöd till ett barn med skärmberoende

Digitala spel och olika sociala medier är för många ett viktigt redskap för social interaktion. Ifall de används i för stor utsträckning kan de dock orsaka problem.

När är spelande och användning av sociala medier problematiskt?

Att spela eller scrolla på sociala medier kan ge en stark känsla av välbehag. Många appar och spel är avsiktligt utformade på ett sätt som gör dem väldigt lockande och beroendeframkallande.

Detta kan leda till att man ständigt använder en app trots att man inte får någon tillfredsställelse utav det.

Tecken på överdrivet spelande eller överdriven användning av sociala medier är bland annat

  • att man ofta förlorar tidsuppfattningen då man spelar eller använder sociala medier
  • att det är svårt att ta pauser
  • att man känner ett allt större behov av att spela eller använda sociala medier
  • att man inte längre spenderar tid med kompisar som inte spelar eller är på sociala medier
  • att det inte längre finns tid för familj, skola eller hobbyer
  • att spelandet eller användningen av sociala medier leder till skuldkänslor och lögner.

Att bli av med ett skärmberoende kan kräva mycket arbete och att man vänjer sig vid det.

Kom ihåg

Att spela och använda sociala medier är en viktig del utav vardagen för många. De ger upphov till många olika positiva känslor. Men ifall barnet spenderar för mycket tid framför skärmar så kan nackdelarna överväga fördelarna.

Vilka negativa följder kan problematiskt spelande eller problematisk användning av sociala medier orsaka?

  • Trötthet och sömnlöshet. Långvarig sömnbrist kan även öka risken för depression.
  • Problem i skolan eller med studierna. Ett barn med skärmberoende kan vara uppe långt in på natten, vilket gör det svårt att gå till skolan på morgonen.
  • Kroppsliga symtom såsom ögontrötthet och handleds-, armbågs-, rygg- eller nackbesvär.
  • En minskning av den tid som spenderas på saker som är viktiga för barnet, såsom familj, vänner och hobbyer.
  • Känslor av otillräcklighet och missnöje med sig själv och sitt eget liv. Sociala medier tenderar att förvränga bilden av andra och deras liv.
  • Ekonomiska nackdelar såsom att det kan gå åt mycket pengar på spel och på köp som görs inom spelet. Detta kan också fresta barnet till att stjäla pengar.

Internet och spel som tillflykt

Överdriven internetanvändning och överdrivet spelande kan fungera som ett sätt att få utlopp för eller fly sina problem, såsom ensamhet, mobbning eller problem i skolan eller i familjen.

Att spela eller vara online kan ge tröst och erbjuda något annat att tänka på.

Vad kan man göra som förälder?

Risken för skärmberoende minskas av exempelvis

  • familje- och kompisrelationer
  • en trygg omgivning
  • hobbyer och meningsfulla aktiviteter
  • att förstärka barnets sociala förmågor och självkänsla
  • att informera barnet om nackdelarna.

En balanserad vardag är viktig

En av de viktigaste skyddsfaktorerna är en balanserad vardag. Det är föräldrarnas uppgift att sätta tydliga gränser för spelandet och skärmtiden samt att på olika sätt stöda den ungas vardag. Skärmtiden blir ofta mer rimlig när man först prioriterar sömn, motion och samvaro ansikte mot ansikte.

Behöver man begränsa skärmtiden?

Institutet för hälsa och välfärd (THL) rekommenderar att den dagliga skärmtiden för barn i skolåldern inte ska överskrida två timmar. Med skärmtid avses all tid där en digital apparat (t.ex. mobil, tv, surfplatta, dator eller spelkonsol) ingår. Det viktigaste är dock inte att strikt begränsa skärmtiden, utan att se till att det finns tillräckligt med tid för de övriga delområdena i livet.

Att begränsa skärmtiden som en form av bestraffning kan leda till gräl och tvister.

Som förälder har man ansvar för att erbjuda barnet en mångsidig omgivning och varierande aktiviteter. Spelandet kan begränsas genom att erbjuda alternativa saker att göra och själv föregå som gått exempel.

Stöd barnets kompisrelationer

Barnet kan i spelvärlden eller på sociala medier ha ett viktigt och sammansvetsat nätverk av onlinekompisar. Varje person behöver dock verkliga kontakter med andra i den riktiga världen.

Det är bra att stöda och uppmuntra barnet att bygga upp kompisrelationer till exempel med hjälp av Psykportens egenvårdsprogram för utmaningar i kompisrelationer.

Hur kan man begränsa skärmtiden?

Det är på förälderns ansvar att se till att barnets vardag är balanserad genom att vid behov begränsa användningen av digitala enheter och istället erbjuda alternativa aktiviteter. Ju äldre barnet är, desto mer behövs en gemensam diskussion om skärmtiden.

  1. Fundera på hur mycket skärmtid som skulle vara lagom för er familj.
  2. Ta reda på hur mycket tid ni spenderar för tillfället på telefonen eller på att spela.
  3. Planera i förväg vid vilka tillfällen och stunder ni minskar på skärmtiden samt vad ni ska göra då.
  4. Belöna hela familjen för framsteg.

Använd dig av Psykporten

Egenvårdsprogrammen på Psykporten erbjuder information och verktyg ifall barnet utöver ett skärmberoende även har övriga problem.

Stöd för föräldrarna

När och var kan man få hjälp?

Det lönar sig att söka hjälp ifall

  • barnet upprepade gånger lämnar viktiga vardagliga saker ogjorda på grund av spelandet eller tiden online
  • barnet inte får nöje och tillfredsställelse utav spelandet eller scrollandet, utan verkar ångestfyllt eller deprimerat
  • spelandet eller scrollandet blir ett sorts tvångsmässigt presterande
  • det är exceptionellt svårt för barnet att stå ut med besvikelser relaterade till spelandet, och detta tar sig uttryck exempelvis i form av våldsamt beteende, raseriutbrott som pågår länge eller att barnet söndrar saker.

Professionell hjälp

Man kan söka hjälp exempelvis via

  • skolhälsovårdaren
  • skolkuratorn
  • skolpsykologen
  • familjerådgivningen.

Om det överdrivna spelandet eller användningen av sociala medier orsakas av till exempel mobbning, ensamhet eller konflikter i relationer så ska dessa problem uppmärksammas först.

En läkares bedömning är nödvändig ifall

  • vanliga uppfostringsmetoder inte är tillräckligt för att återställa barnets normala dygnsrytm eller vardagsrutiner
  • det inte är möjligt att reda ut orsaken till skärmberoendet genom att observera situationen eller genom att prata med barnet
  • det uppstår misstanke om att barnet använder onlinevärlden för att försöka fly från till exempel ångest eller depression
  • det verkar som om barnets förmåga att stå ut med och hantera besvikelse tydligt ligger efter åldersnivån.

Nyttiga länkar

Hur kan Psykporten.fi hjälpa?

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Egenvårdsprogram

Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:

Nätterapier

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Du kanske också är intresserad av