Skip to main content

Spelfostran i barnfamiljer

Att spela är ett viktigt tidsfördriv för många barn. De digitala spelen är ofta planerade så att man lätt fastnar i dem, och de är därför lockande. Barn behöver stöd från vuxna för att kunna utöva självkontroll och reglera sin användning av medier.

Denna sida är avsedd för föräldrar med barn i lågstadieåldern.

Vuxna är ansvariga för att barnet får en balanserad vardag som främjar välbefinnandet. Här ingår även ett ansvar för barnets användning av digitala apparater.

Stöd barnets välbefinnande

Ett barn i lågstadieåldern klarar ännu inte själv av att hantera sin tidsanvändning. Barnet kan inte själv sluta med den roliga aktiviteten, eftersom spelen är så lockande. Ifall barnet spelar mycket så kan det hända att tiden inte räcker till för sådana aktiviteter som är viktiga med tanke på barnets utveckling och tillväxt, såsom motion, lek och samvaro.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) rekommenderar att den dagliga skärmtiden för barn i skolåldern inte ska överskrida två timmar. Med skärmtid avses all tid där en digital apparat (t.ex. mobil, tv, surfplatta, dator eller spelkonsol) ingår.

Övning: Fundera på följande

  • Spenderar ni i familjen dagligen tid helt utan smartapparater?
  • Finns det varje dag stunder då du endast fokuserar på umgänget med barnet?

En balanserad vardag är viktigast

Vardagen löper smidigare när man kommer överens om skärmtid. Det viktigaste är dock att se till att vardagen är balanserad. Tiden som används på spelande blir ofta mer rimlig när man först prioriterar sömn, motion och samvaro ansikte mot ansikte.

Som förälder har man ansvar för att erbjuda barnet en mångsidig omgivning och varierande aktiviteter. Spelandet kan begränsas genom att erbjuda alternativa saker att göra och själv föregå som gått exempel.

Föräldern ska utöver skärmtiden även ta i beaktande följande:

  • Hurdana spel spelar barnet?
  • Vad finns det mindre tid för på grund av spelandet?

Övning: De goda sidorna med spelandet

Varför?

Spelandet är ett viktigt tidsfördriv i många barnfamiljer. Genom att spela kan man lära sig många olika färdigheter, skapa extra spänning i livet och få upplevelser av att lyckas. Att identifiera de goda sidorna med spelandet underlättar diskussionen.

Ifall man som förälder inte är bekant med spelvärlden eller -kulturen är det viktigt att öppet bekanta sig med vad spelen betyder för barnet. På så sätt är det lättare att diskutera spelandets negativa sidor.

Hur?

Fundera tillsammans med barnet på hurdana positiva upplevelser, färdigheter och känslor som spelandet har gett er.

Ni kan välja ut saker ur listan nedan eller komma på egna exempel.

  • att bli bättre på att lösa problem
  • att få en livligare fantasi
  • att känna sig kompetent och bra
  • att uppleva spänning
  • att skratta och ha roligt
  • att röra på sig och motionera
  • att bli bättre på att dansa
  • att få använda sin kreativitet
  • att få nya kompisar
  • att spendera tid med kompisar
  • att lära sig något nytt
  • att slappna av
  • något annat, vad?

Spelar mitt barn för mycket?

Om du misstänker att ditt barn spelar för mycket ska du börja med att i lugn och ro bedöma situationen. Fundera på vad det egentligen är som du oroar dig över.

Fundera exempelvis på följande:

  • Är det svårt för barnet att gå och lägga sig i tid?
  • Blir läxorna ogjorda?
  • Har barnet vänner utanför spelvärlden?
  • Verkar hen olycklig?
  • Har ditt barn sett något i spelen som inte är lämplig för hens ålder?
  • Skulle du vilja att ditt barn skulle använda sin tid på något annat sätt?

Prata sedan med ditt barn om det som oroar dig så att ni tillsammans kan finna lösningar på just dessa problem. Lyssna på barnets synvinkel.

Tips för föräldrar om spelfostran

1. Spela tillsammans med ditt barn

  • Prata om spelet: Vad är roligt med det, vad är skrämmande? Om ditt barn pratar om framgångar eller förluster i ett spel ska du lyssna på dessa upplevelser. Du kan samtidigt bedöma om spelet är lämpligt för ditt barn. Det är också lättare att kontrollera och begränsa spelandet när du vet vilken typ av skeden det finns i spelet.

2. Låt ditt barn endast spela spel som lämpar sig för hens ålder

  • Spelens åldersgränser anger inte hur tekniskt krävande spelet är, utan varnar för eventuellt skadligt innehåll med tanke på barnets utveckling. Åldersgränserna är inte rekommendationer; de baserar sig på lag, är bindande och måste därmed följas.
  • Utöver åldersgränserna är det även viktigt att ta i beaktande barnets temperament samt utvecklingsnivå. Även om spelet vore tillåtet för barnet så kan det ändå skrämma hen, och ska då inte spelas. Det kan finnas individuella skillnader exempelvis mellan jämnåriga eller syskon i hurdana sorts spel som är lämpliga.
  • Föräldrarna ska se till att yngre syskon inte utsätts för material som inte lämpar sig för dem. Man kan exempelvis hitta på något för de yngre barnen att göra medan de äldre syskonen spelar.

3. Övervaka vem ditt barn spelar med och lär hen nätikett

  • I onlinespel interagerar ditt barn ofta med andra människor. Det är på förälderns ansvar att övervaka vem barnet spelar med.
  • Diskutera med ditt barn om nätikett, dvs. om hur man uppför sig på nätet. Föregå själv som gott exempel för hur man kommunicerar på ett respektfullt sätt.
  • Påminn om att man ska vara en bra kompis och uppföra sig även online. Man får inte mobba eller skälla på någon.

4. Begränsa speltiden

  • Speltiden kan begränsas så att barnet spelar en kortare period, och att man mellan dessa perioder gör något annat. Man kan även komma överens om att barnet inte längre spelar efter ett visst klockslag. Det lönar sig att sluta spela ungefär en timme eller två före läggdags.
  • Sträva efter att göra upp ett avtal med barnet där bådas önskan uppfylls. Man kan till exempel komma överens om att barnet får spela efter att hen har gjort sina läxor.
  • Om man förbjuder spel vid tider då barnet är van vid att spela så ska man hitta på alternativa saker för hen att göra. Uppmuntra barnet att börja med en ny hobby, eller läs eller spela brädspel tillsammans. Om barnet har spelat på grund av tristess kan det till en början vara svårt för hen att spendera sin tid på ett annat sätt.

5. Ingå avtal

  • Gör tidsgränserna och avtalen tydliga. Använd vid behov barnlås eller timers för att begränsa spelandet till de överenskomna tiderna, men kom ihåg att dessa knep inte ersätter gemensamma aktiviteter och diskussioner.

6. Uppmärksamma de goda stunderna och beröm ditt barn

  • Tacka barnet för att hen utförde sina uppgifter och skötte sina vardagssysslor före hen började spela.
  • Belöna och beröm barnet när hen följer avtalet och speltiderna på eget initiativ.
  • Uppmärksamma alla goda stunder då vardagen löper smidigt.

Kom ihåg

Även om du inte själv bryr dig om spel ska du inte underskatta spelandet betydelse i barnets liv. Sträva efter att vara genuint intresserad av det som är viktigt för ditt barn, och förhåll dig öppet och nyfiket till spelandet.

Nyttiga länkar

När och var kan man få hjälp?

Det lönar sig att söka hjälp ifall

  • barnet upprepade gånger lämnar viktiga vardagliga saker ogjorda på grund av spelandet
  • barnet inte får nöje och tillfredsställelse utav spelandet, utan verkar ångestfyllt eller deprimerat
  • spelandet blir ett sorts tvångsmässigt presterande
  • det är exceptionellt svårt för barnet att stå ut med besvikelser relaterade till spelet, och detta tar sig uttryck exempelvis i form av våldsamt beteende, raseriutbrott som pågår länge eller att barnet söndrar saker.

Professionell hjälp

Man kan söka hjälp exempelvis via

  • skolhälsovårdaren
  • skolkuratorn
  • skolpsykologen.

Kontakta familjerådgivningen om det utöver problem med spelandet även förekommer övriga problem med uppfostran.

Om det överdrivna spelande orsakas av till exempel mobbning, ensamhet eller konflikter i relationer så ska dessa problem uppmärksammas.

En läkares bedömning är nödvändig ifall

  • vanliga uppfostringsmetoder inte är tillräckligt för att återställa barnets normala dygnsrytm eller vardagsrutiner
  • det inte är möjligt att reda ut orsaken till spelande som stör vardagen genom att observera situationen eller genom att prata med barnet
  • det uppstår misstanke om att barnet använder spelvärlden för att försöka fly från till exempel ångest eller depression
  • det verkar som om barnets förmåga att stå ut med och hantera besvikelse tydligt ligger efter åldersnivån.

Hur kan Psykporten.fi hjälpa?

Chillaa-appen för unga (på finska)

Chillaa-appen hjälper till vid ångest, nervositet och stress och hjälper dig att bygga upp ditt självförtroende.

  • alltid i fickan som stöd
  • ingen inloggning
  • avslappnings- och mindfulnessövningar
  • tips för svåra situationer
  • peptalk från andra ungdomar

Symtomtest

Det finns symtomtest för att bedöma psykiska problem hos unga och vuxna. Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga symtomen är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta situationen.

Egenvårdsprogram

Om du är orolig över din eller ditt barns psykiska hälsa så kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig och familjen att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.

Nätterapi

Personer som är 16 år eller äldre kan få hjälp via nätterapi. Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på uppgifterna och svarar på frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som man har. Nätterapi kräver en läkarremiss.

Du kanske också är intresserad av