Skip to main content

Egenvårdsprogram

Att göra eller att vara?

Ur välbefinnandets synvinkel är det viktigt att kunna röra sig flexibelt mellan sinnestillståndet för att vara och för att göra. I praktiken innebär detta friheten att välja var man ska fokusera sin uppmärksamhet.

Sinnestillstånd för att göra

Sinnestillståndet för att göra hänvisar till ett tillstånd då man tar hand om saker och strävar mot mål.

I sinnestillståndet för att göra i den yttre världen arbetar man, lagar mat och planerar framtiden. I sinnestillståndet för att göra i den inre världen kräver man saker av sig själv, såsom ”var glad”, ”var samvetsgrann”, ”skäm inte ut dig” eller ”bli inte deprimerad”. Nuläget jämförs med målet, och man försöker nå målet.

För- och nackdelar med att sinnestillståndet för att göra

Sinnestillståndet för att göra är ett bra redskap när man försöker nå ett visst mål. Det möjliggör ofta till exempel flexibilitet. Om du till exempel planerar en semesterresa för vilken din budget inte räcker kan du utforska mer realistiska alternativ i detta sinnestillstånd.

Däremot är det ofta svårare att ge upp den inre strävan. Ta till exempel en situation där den inre strävan är ett bra parförhållande. Om du precis har skilt dig kan det finnas en konflikt i ditt psyke mellan nuet och målet.

Vid skilsmässa kan tankarna vara följande: ”jag blir för evigt ensam” och ”jag duger inte för någon”. Det kan vara svårt att släppa dessa tankar. När tankarna upprepas om och om igen blir stämningen mer och mer eländig. 

Sinnestillståndet för att vara

​I sinnestillståndet för att vara accepterar man nuläget som det är. I sinnestillståndet för att vara bedömer man inte klyftan mellan målen och nuläget. Man är i nuet, utan press att uppnå målen.

Tankar och känslor behandlas som övergående händelser. De uppstår, kommer in i medvetandet och passerar.

Sinnestillståndet för att vara är närvaro i nuet

Sinnestillståndet för att vara betyder inte att man inte gör någonting. Man kan göra vad som helst i sinnestillståndet för att vara eller göra. Du kan till exempel diska och samtidigt vara någon annanstans i dina tankar, såsom i det förflutna eller i drömmar för framtiden. I detta fall diskar du i sinnestillståndet för att göra.

I sinnestillståndet för att vara fokuserar man på just denna stund. Man observerar hur diskvattnet känns på huden, hur kärlen skramlar, vilka dofter man känner och vilka former och färger som kan ses när man diskar.

Rörelse mellan sinnestillstånd ökar den mentala flexibiliteten

Sinnestillståndet för att göra kännetecknas av tvångsmässighet, och sinnestillståndet för att vara av acceptans. Övergången från ett tillstånd till ett annat kan kräva medvetenhet av sinnestillståndet och riktande av uppmärksamheten.

Ibland kan du märka att du befinner dig i sinnestillståndet för att göra när du till exempel bekymrar dig över något. Då kan du övergå till sinnestillståndet för att vara genom att rikta din uppmärksamhet på denna stund. I detta ögonblick observerar du vad du ser och hör. Du förhåller dig till dina tankar och känslor som vilka stimulanser som helst.

Kom ihåg

Ett exempel på att ta hänsyn till ditt sinnestillstånd och att vara accepterande:
“Jag märker att jag tycker att jag är misslyckad. Tanken är förknippad med en känsla av sorg.”