Egenvårdsprogram

12. Verksamhet och humör

Vid en normal sinnesstämning betyder trötthet ett behov av att vila. Då är det också uppiggande att vila. Känslan av utmattning i samband med ett nedstämt humör kräver inte vila, och vila ökar inte orken. Då behövs det mer aktivitet som leder till mer ork.

När humöret är bra vill man oftast göra saker. När humöret är lågt måste man fortfarande vara aktiv – man måste göra saker även om man inte vill.

Handlingarnas inverkan på humöret

Det är viktigt att vara medveten om de saker som upprätthåller nedstämdheten. Det är också viktigt att vara medveten om vad man låter bli att göra som skulle ha en positiv inverkan på ens humör.

Dagliga aktiviteter kan grovt delas in i belastande och givande aktiviteter. Belastande aktiviteter förbrukar resurser, medan givande aktiviteter ökar dem. Aktiviteterna kan ytterligare delas in i aktiviteter som ger välbefinnande och aktiviteter som ökar kontrollen över livet.

Exempel

Att träffa en vän kan vara en givande aktivitet och öka välbefinnandet. Att betala räkningar kan å andra sidan vara en belastande aktivitet, vilket ökar känslan av att ha kontroll över sitt liv. Det är alltså belastande, men har också en positiv inverkan på humöret.

Motion stöder välbefinnandet

Aktiviteter som ökar välbefinnandet och känslan av kontroll över livet har alltså en positiv inverkan på humöret. Motion är ett enkelt och effektivt sätt att upprätthålla psykiskt och fysiskt välbefinnande. Även en tio minuters rask daglig promenad stöder välbefinnandet.

När motion är en del av ens dagliga rutin är det lätt att använda det när man märker att man är nedstämd. När kroppen mår bra har psyket också en chans att må bra.

Övning: Givande och belastande saker

Mål

Du lär dig märka vilka saker som är givande och vilka saker som belastar dig i vardagen.

Anvisning

Denna dagboksövning kräver en längre uppföljningsperiod. Vi rekommenderar att du gör övningen i till exempel anteckningarna i din mobiltelefon, ett häfte eller PDF-mallen som du hittar i slutet av uppgiften.

Dagbok

Nedan ser du dagbokens anvisning och ett exempel på hur dagboken kan se ut.

  1. Ta en stund att tänka på vilka saker dina dagar är fyllda med. Fundera på hurdana saker du gör en vanlig vardag och vilka aktiviteter dina veckoslut består av.
  2. Skriv ner sakerna i detalj. Inkludera även små sysslor, såsom att borsta tänderna, dricka kaffe och titta på TV. Fundera till exempel på din föregående vardag och skriv upp vad du gjorde stund för stund. Fortsätt uppgiften genom att utvärdera vad du gjorde föregående veckoslut.
  3. Bedöm sedan om det var en belastande sak (B) eller en givande sak (N). Bedöm dessutom om aktiviteten ökade välbefinnandet eller känslan av kontroll över livet.
  4. Observera till slut balansen mellan belastande och närande saker. Skriv upp vilka aktiviteter som bör finnas i dagarna så att de belastande och närande sakerna ska vara i balans.
  5. Skriv upp vilka aktiviteter du vill ha med i dagarna så att de belastande och givande sakerna skulle vara i balans?

Datum
Vad gör jag en vanlig vardag/helg/ledig dag?
Givande saker (G)
Belastande saker (B)
Ökar välbefinnande (X)
Ökar känslan av kontroll (X)

Exemepl på dagboksövning över givande och belastande saker.
Gå till föregående sida 3. RÅD FÖR FRAMTIDEN