Egenvårdsprogram

Vad är parasomnier?

Parasomnier, dvs. speciella fenomen under sömnen, är typiska särskilt hos barn i lekåldern. De förekommer ibland hos nästan alla barn. De är vanligast i 2–5 års ålder. Även andningsstörningar under sömnen kan störa sömnen.

Typiska parasomnier är till exempel

nattskräck
att gå i sömnen
att tala i sömnen

Parasomnier varar vanligtvis i några minuter långa och förekommer sällan. Ur förälderns synvinkel kan de vara förvirrande, eftersom barnet kan verka vara vaket. Parasomnier är dock händelser under sömnen, och barnet kommer inte längre ihåg dem på morgonen.

Vad göra om barnet har parasomni?

Parasomnier under den djupa sömnen förekommer efter en period av djup sömn, oftast 1–4 timmar efter att barnet har somnat. Då är det svårt att få kontakt med barnet.

Barnet behöver inte väckas, eftersom det kan skrämma barnet när hen vaknar från djup sömn. Oftast kan barnet fortsätta sova efter en stund.

Ibland, när parasomnin varar länge, kan det vara nödvändigt att lugnt väcka barnet, erbjuda hen vatten eller tala ett stund och sedan lägga barnet igen.

Hur behandlas parasomnier?

Parasomnier förekommer i allmänhet sällan, varför de vanligtvis inte behöver behandlas. Om parasomnier förekommer ofta, ska man ta reda på om det finns underliggande faktorer som ökar dem.

Parasomnier kan ökas av

belastning dagtid, t.ex. kaos av intryck, förändringar eller stress
sjukdomar som olika infektioner och feber
Otillräcklig sömn i förhållande till barnets individuella behov
andra sömnstörningar

I det här programmet lär du dig metoder för att minska belastningsfaktorerna som ökar parasomnier. Om parasomnisymtom förekommer flera gånger i veckan och metoderna i egenvårdsprogrammet inte hjälper, är bra att be om hjälp av en yrkesperson.

Störningar med andningen under sömnen

Barnets sömn är känslig. Den kan störas av olika fysiska faktorer. Symtom på andningsstörningar under sömnen är högljudd andning, snarkning och andningsuppehåll. De kan vara relaterade till infektioner eller allergier.

Ibland kan barnet ha stora tonsiller, och behandlingen av dem kräver en läkares bedömning.

Vad ska jag göra?

Behandlingen av andningsstörningar hos små barn är barnläkarens uppgift. Snarkningssymtom hos äldre barn bedöms av en öronläkare.