Egenvårdsprogram

Sömnlöshet

Sömnlöshet förekommer vanligtvis hos barn i skolåldern. Det är svårt för ett barn som lider av sömnlöshet att somna efter kvällsrutinerna. Barnets sömn kan vara osammanhängande, och när hen vaknar på natten kan det vara svårt för hen att somna igen. Barnet kan också känna att sömnen inte ger vila.  

Om barnet inte kan sova tillräckligt, kan hen vara trött på morgnarna och under dagen. Dessutom kan hen uppvisa affektiva symtom eller koncentrationssvårigheter. Sömnlösheten är ofta förknippad med oro och rädsla.

Sömnrytmen hos ett barn under sex månader är fortfarande inte etablerat. Även i den åldern är det vanligt med problem att somna.

Typisk tid för insomning.

Vanligtvis tar det 10–20 minuter för ett barn att somna. När det gäller spädbarn kan tiden vara längre. 

Det tar vanligtvis mindre än 40 minuter att somna vid tre månaders ålder och mindre än 25 minuter efter ett halvt års ålder.  

Det tar längre tid än vanligt att somna om det 

• vid tre månaders ålder tar mer än en timme 
• efter ett halvt års ålder tar mer än 30 minuter 

Vad ska jag göra?

Om det upprepade gånger tar mer än 30 minuter att somna, är det viktigt att fundera på vad det beror på. Det är sällan endast en anledning till ett barns svårigheter att somna.

Sömnlöshet kan behandlas genom att ändra sömnvanorna och kvällsrutinerna. Kvällsrutinen skapar förutsägbarhet under kvällen. Den ökar trygghetskänslan och lindrar därmed sömnlöshet. 

Det är viktigt att notera stunden då barnet börjar bli trött och sedan vägleda hen att sova.

Barnet kan tillsammans med föräldern lära sig olika knep för att lugna sig och kunna somna lättare. Att byta smarttelefoner etc. till en lässtund kan hjälpa.  

Detta egenvårdsprogram tar upp en mängd olika knep att lindra barns sömnsvårigheter. Dessa är till exempel:

• att känna igen faktorer som inverkar störande på sömnen 
• att skapa en lämplig dagsrytm 
• att stödja en regelbunden sömnrytm
• att bedöma sömnbehovet 
• att skapa kvällsrutiner  

Orosstund

En orosstund tillsammans med en förälder kan också vara till hjälp. Då kan frågor som barnet undrar över på kvällarna före läggdags tas upp under en viss begränsad tid, till exempel 15 minuter. Slutligen kan bekymren skrivas i ett häfte eller placeras en låda för att vänta på nästa dag.  

En lämplig tid för orosstunden är till exempel efter middagen och före kvällsrutinerna. När barnet har kunnat bearbeta tankar, händelser och bekymmer redan innan hen lägger sig, så är barnet mindre oroligt efter att lampan släckts.   

Nattliga uppvaknanden

Nattliga uppvaknanden är vanliga hos små barn. Barn lär sig att sova hela natten först under det andra eller tredje levnadsåret. Även efter detta störs sömnen lätt om barnet är sjukt, lider av sömnbrist eller är belastat. Förändringar i familjen eller i vardagsmiljön kan också påverka sömnen.

Antal nattliga uppvaknanden

Barn under 1 år sover vanligtvis inte hela natten utan att vakna. Vanligtvis förekommer nattliga uppvaknanden hos barn under 1 år mindre än tre gånger om natten.  

Antalet nattliga uppvaknanden är större än vanligt om de förekommer

• mer än tre gånger per natt hos barn under 1 år
• två eller flera gånger per natt hos barn över 1,5 år

Det är vanligt att barnet är vaket på natten i ungefär en timme upp till tre månaders ålder. Från ett halvt till ett års ålder varar det i allmänhet bara i högst 20–30 minuter. Från 1,5 års ålder och framåt är barnet i allmänhet vaket i högst 10 minuter på natten.

Barnet är vaket mer än vanligt på natten om det förekommer:

• i mer än en timme vid tre månaders ålder
• mer än en halvtimme under 1,5 års ålder
• mer än 15 minuter vid två års ålder

Vad beror nattliga uppvaknanden på?

Om ett barn upprepade gånger har vaknat mera på natten än vad som är vanligt i hens ålder är det viktigt att ta reda på orsakerna.

Upprepade nattliga uppvaknanden kan bero på:

• yttre störande faktorer, eftersom barn vaknar lättare än vuxna. Barn vaknar lätt om de till exempel är hungriga, fryser eller har symtom på sjukdomar.
• störande faktorer i omgivningen, som buller eller alltför stark belysning.
• sömnstörningar, såsom störningar i dygnsrytmen eller andningsstörningar under sömnen.