Skip to main content

Stöd till en deprimerad elev

Depression leder till att viljan av leva försvagas och förmågan att gå i skolan försämras. Det är ofta möjligt att notera ifall någon är deprimerad baserat på hens beteende, men de depressiva symtomen syns inte alltid utåt. Det är även möjligt att eleven själv inte känner igen att hen är deprimerad.

Huvudpunkter

  • Eleven berättar inte nödvändigtvis att hen är nedstämd.
  • Eleven kan ha svårt att själv lägga märke till att hen behöver hjälp.
  • Elevens tankar kretsar lätt kring det som är eller går dåligt.
  • Eleven kan antingen ha mycket höga krav på sig själv eller lätt ge upp till exempel när hen ska göra uppgifter eller på gymnastiklektionerna.
  • Det kan i vissa fall vara bättre att inte använda ordet depression, utan i stället beskriva hur eleven verkar agera eller bete sig.
  • Det är vanligt att eleven uppsöker vård först när nedstämdheten och depressionen har pågått under en lång tid.

Hur stöder man en deprimerad elev så hen studerar och lär sig?

Det är möjligt att lära sig saker ifall man mår bra psykiskt. En depression kan därmed förhindra eller förlångsamma bland annat minnet och informationsbearbetningen.

Det är viktigt att justera elevens inlärningsmål så att det är möjligt för hen att uppnå dem. Att sätta upp delmål och belöna försök förbättrar även inlärningen. 

Att skapa en öppen och trygg kontakt till eleverna är centralt. Detta ska uppnås redan före det uppstått några problem eller före problemen har blivit stora. Lärarens egna emotionella och sociala färdigheter är avgörande för att kunna bygga samt upprätthålla en trygg kontakt till eleverna.

En positiv skolmiljö och gemenskapen i omgivningen utgör skyddande faktorer. Att eleven har positiva kompisrelationer och andra goda sociala relationer främjar välbefinnandet.

Hur tar sig depression uttryck hos elever i olika åldrar?

En deprimerad elev vill sällan lämna saker ogjorda eller undvika att lära sig saker. Det är bara så att hen i den stunden inte kan agera på något annat sätt, även om hen skulle försöka samt få hjälp. Därför är det viktigt att tillsammans med eleven och hens närstående reflektera över hur man kan hjälpa eleven att klara av skolgången.

Det kan också vara så att man inte ser någon direkt förändring utåt i elevens beteende. Eleven kan agera i skolan som tidigare, men exempelvis lätt bli trött efter en skoldag. Eleven kan även vara glad emellanåt eller kapabel att glädjas över vissa saker.

När depressionen har en negativ inverkan på inlärningen så syns detta oftast utåt i hur eleven förhåller sig till prestationer och hur hen agerar i socialt samspel:

  • Barnet eller ungdomen kan ställa högre krav på sig själv exempelvis då hen ska utföra uppgifter eller på gymnastiklektionen. Å andra sidan kan det också vara så att hen ger upp lättare.
  • Det kan ske förändringar i elevens sociala relationer som inte verkar bekymra hen. Att hamna utanför eller vara med i konflikter leder inte längre till att hen ber om hjälp.
  • Eleven kan vara tystare, mer tillbakadragen och märkas mindre i klassen.

Det kan också vara så att det inte går att iaktta några depressiva symtom, och att eleven verkar vara precis som andra jämnåriga.

Vad kan läraren göra?

Det är viktigt att läraren och andra vuxna i skolan är tillgängliga och redo att samtala med eleven.

Läraren ska vara uppmärksam och notera ifall elevens beteende, tillstånd eller aktiviteter förändras.

Det är inte lärarens uppgift att vårda eleven eller erbjuda terapi. Lärarens uppgift kan däremot vara att skapa en tilltro till att eleven har nytta av att fortsätta sin skolgång och att göra sina skoluppgifter både nu och i framtiden.

Betydelsen av empati i interaktionen

Eleven är inte deprimerad eller mår dåligt med flit. Man ska därmed inte uppmana eleven att rycka upp sig eller skärpa sig. Det är viktigt att ta hur eleven mår och känner på allvar. Man ska berätta för eleven att man hör hen.

Elevens initiala reaktion kan vara annorlunda än vad man har förväntat sig. Därför är det viktigt att man som vuxen är lugn och närvarande, samt för fram att man finns tillgänglig även en annan dag.

Saker att tänka på när man möter en deprimerad elev

När en elev är deprimerad och nedstämd fastnar hen lätt vid det som är dåligt. Eleven kan se och uppleva att saker omkring hen är svåra och jobbiga trots att de är precis som det var förut.

Det är viktigt att anpassa mål och uppgifter så att eleven kan uppnå dem. Eleven behöver stöd för att kunna se resultaten av vad hen har lärt sig. Att låtsas eller heja på för mycket hjälper inte en deprimerad elev.

I skolan är det viktigt att fokusera på bland annat följande saker:

  • Var intresserad av dina elever. Lägg märke till eleverna och hälsa på dem när de kommer till skolan eller lektionen. Fråga hur de mår, hur det går och hur det går med skolarbetet. Du kan fråga vad de har gjort, om de har varit någonstans och vad de ska göra efter skolan.
  • Var tålmodig även om eleven svarar fåordigt.
  • Förutse och planera skoldagen på förhand. Berätta för eleven vad som förväntas av hen. Minimikravet är att eleven kommer till skolan.
  • För en ungdom kan man berätta att man som lärare är intresserad av hur hen mår och ifall det sker några förändringar i måendet eller orken.
  • Berätta att du finns i skolan även i morgon och att du tycker att det är trevligt att se eleven. Berätta att du hjälper hen och finns där för hen. Berätta att hen är välkommen till skolan även om hen inte mår bra.
  • Sätt upp delmål för studierna och belöna försök.
  • Säkerställ att eleven gör saker i sin skolvardag som gör hen glad eller får hen att må bra.
  • Kom ihåg att även att lära sig små nya saker ger glädje.

När återhämtar man sig från en depression?

Att återhämta sig och uppnå bestående positiva förändringar i hälsotillstånd utgör långsamma processer. Det kan ta ett eller flera år. Problemen med informationsbearbetningsförmågan avtar i huvudsak först efter att eleven har återhämtat sig från depressionen, men även det kan ta sin tid.

Övningar för att stöda en nedstämd och deprimerad elev i skolan

Övningarna kan användas

  • i förebyggande syfte i grupp 
  • som ett stöd för individen i till exempel elevvården.

Genom att se till att vardagen fungerar smidigt kan det bli lättare att hitta nya perspektiv och lösningar. En välfungerande vardag har ofta en positiv inverkan på sinnesstämningen.

Nedan finns övningar från olika egenvårdsprogram.

Metoder för att förbättra vardagen

Andningen är alltid med
Fyrkantsandning är en av de enklaste övningarna. Det är också bra att öva på magandning.

Ökat välbefinnande
Man kan tillsammans med gruppen eller klassen fundera på vad som får en att må bra eller känna att man lyckas. Gemensamma källor till välbefinnande förenar eleverna. De kan också dela med sig av sina idéer.

Observera omgivningen
Vissa övningar i egenvårdsprogrammet för ångest kan också användas i en grupp. Det är bra att fokusera på färdigheter som stärker ett önskat beteende.

Övning i vänskapsfärdigheter
En deprimerad elev prioriterar sällan att upprätthålla sina vänskapsrelationer. Energin för att upprätthålla vänskapsrelationerna kan sjunka. Ifall eleven är frånvarande så kan bandet till gruppen försvagas, och då är det svårare före hen att komma tillbaka till skolan. Därför hjälper det även en deprimerad person att medvetet öva på vänskapsfärdigheter. Övningarna kan tillämpas för att användas i hela klassen.

Orosbedömning

Dessa bedömningar med låg tröskel är tänkta att användas som hjälpmedel i situationer där man är orolig för en elevs skolgång eller har behov av att kartlägga behovet av stöd.

Hur kan Psykporten.fi hjälpa?

Chillaa-appen för unga (på finska)

Chillaa-appen hjälper till vid ångest, nervositet och stress och hjälper dig att bygga upp ditt självförtroende.

  • alltid i fickan som stöd
  • kräver ingen inloggning
  • avslappnings- och mindfulnessövningar
  • tips för svåra situationer
  • peptalk från andra ungdomar

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Egenvårdsprogram

Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:

Nätterapier för unga

Huvudsakligen för personer över 16 år. Du behöver en remiss och bankkoder.

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Nätterapin för unga med social ångest är avsedd för 13–17-åringar. De övriga nätterapierna är avsedda för personer över 16 år.

Du kanske också är intresserad av