Information om att må dåligt

Det är möjligt att man på ett eller annat sätt mår psykiskt dåligt under en längre period. Detta kan bero på många olika orsaker. Det kan exempelvis vara ett tecken på att man befinner sig i en svår livssituation eller att man saknar något i sitt liv.

På vilket sätt kan man må dåligt?

Känslor av alla slag är en del av livet, och alla upplever ibland svåra eller diffusa negativa känslor. Då kan man exempelvis beskriva hur man känner som att man mår dåligt eller känner sig illa till mods.

Ibland kan man lägga märke till att man mår dåligt ifall man inte har lust att göra någonting alls, allting irriterar en eller det känns som om man vill dra sig undan.

Vad beror det på?

Att man mår dåligt kan bero på många saker. Ibland beror det på att något tråkigt har hänt. Det kan även vara ett tecken på att något saknas i ens liv, såsom vänner, drömmar eller lugn tid för sig själv.

Det kan behövas lite detektivarbete för att ta reda på precis vad som ligger bakom hur man mår. Man ska ändå inte låta sig avskräckas - att fundera på saken gör det möjligt att hitta sätt för att börja må bättre.

Ibland kan man må dåligt för att man inte har kommit ihåg att ta hand om kroppens behov, t.ex. att sova tillräckligt, äta regelbundet eller röra sig utomhus. Det är svårt att vara på gott humör när man är trött eller hungrig.

Känslorna känns i kroppen

Olika känslor känns på olika ställen i kroppen. De påverkar också kroppen på olika sätt. Vissa har lättare att identifiera och namnge känningarna i kroppen. För andra är det svårare.

Till exempel nervositet kan få hjärtat att slå hårdare och tillfredsställelse kan få musklerna att slappna av. Vissa beskriver ångest som en tryckande känsla över bröstet. Sorg kan beskrivas som en känsla av tomhet.

Tanke

Känsla

Fysiska känningar

Beteende

Ett exempel på hur tankar, känslor och beteende påverkar varandra

Känsla: Venni har ångest.
Fysiska känningar: Hen märker detta genom att hens händer darrar och det spänner i bröstet.
Tankar: Venni borde gå ut med kompisarna, men hen oroar sig för att det kommer att öka ångesten ytterligare.
Beteende: Hen bestämmer sig för att stanna hemma.
Tankar: Venni tänker att hen inte duger till något.
Känsla: Nästa gång kompisarna ber Venni komma ut får hen genast ångest.

Det finns ett syfte med känslor

Syftet med känslor är att styra individens aktivitet. Känslor uppstår inte av en slump.

Människan söker sig till sådant som ger upphov till positiva känslor och bort från sådant som ger upphov till negativa känslor.

Det är alltid viktigt att lyssna på sina känslor. Känslorna utgör viktiga meddelanden om de egna behoven och önskemålen.

Samtidigt är det bra att komma ihåg att känslor ibland kan vara så kallade falska alarm. De kan till exempel signalera om smärtsamma upplevelser från det förflutna eller om att man har misstolkat händelser.

Sorg kan i kroppen ta sig uttryck så att man känner sig kraftlös eller lamslagen. När man är ledsen känner man sig nedstämd och har inte riktigt lust att göra något.

Sorg är en normal reaktion på att man har förlorat något viktigt. Det kan vägleda en till att söka tröst och bidrar till att man så småningom kan släppa tag om det man förlorat.

Sorg får en att fästa uppmärksamhet vid det som man upplever är viktigt.

Då man har ångest kan man även känna sig nervös eller rastlös. Man kan även vara väldigt vaksam och lättskrämd, lättirriterad eller ha svårt att koncentrera sig.

Kroppen kan reagera på ångest på flera olika sätt. Man kan exempelvis få huvudvärk, magproblem, hjärtklappning, darrningar i händerna, känna ett tryck över bröstet eller ha insomningsvårigheter.

Ångest är ofta förknippad med en medveten eller omedveten oro inför framtiden.

Ångestens funktion är att varna för hotfulla situationer. Det är mycket vanligt att ångest uppstår i situationer som inte nödvändigtvis innebär ett verkligt hot. Ångest kan också signalera att det finns ett behov av att stanna upp och lugna sig.

Skuld är relaterat till situationer där man känner att man har orsakat någon annan skada. Skuld motiverar till att gottgöra skadan och undvika motsvarande handlingar i fortsättningen.

I samband med skuld kan man även uppleva ångest, sorg, ilska eller skam. Man har ofta tankar och funderingar kring ifall man har gjort rätt val och beskyller sig själv för det man gjort.

Det finns inte alltid en verklig orsak till skuldkänslorna. En överdriven självkritik kan leda till att man beskyller sig själv även då man inte har gjort något fel.

Ilska är en normal reaktion på att man upplever sig ha blivit sårad. Ilskan bidrar till att man lägger märke till sådana situationer och försvarar sig.

Ilska kan upplevas som ett behov av att attackera eller försvara sig verbalt eller fysiskt. Ilska kan i kroppen kännas som ett tryck vid tinningarna eller som känningar i armarna, bröstet eller halsen.

Ibland uppstår ilska som en reaktion på andra känslor, såsom besvikelse, skam eller sorg.

Då man är arg kan man känna ett behov av att snabbt reagera och göra något åt saken utan att tänka på konsekvenserna. Känslan gör det svårare att tänka klart och flexibelt och se på saken ur flera olika synvinklar. Ilska kan därmed även vara förknippad med en önskan att skada andra eller söndra något. Sådana handlingar hjälper dock inte att hantera ilskan.

Kom ihåg

Känslor är inte samma sak som handlingar. Att känna sig arg är inte samma sak som att utföra aggressiva handlingar. Vid ångest kan man fundera på om någon situation verkligen bör undvikas eller om det bara känns så för tillfället.

Man har rätt att känna alla känslor. Man kan inte välja sina känslor, men nog sina handlingar.

Känslor går över med tiden

Även svåra känslor kommer att gå över med tiden. Ingen känsla varar för evigt.

Det går inte att bara bestämma sig för att sluta känna något. Däremot kan man göra det lättare att hantera känslan med hjälp av olika metoder nedan.

Kom ihåg

Det är bra om du har mer än ett sätt att hantera svåra känslor. Olika sätt passar för olika situationer. Om man alltid försöker undvika svåra känslor växer de i styrka snarare än avtar.

Hur vet jag när jag behöver hjälp?

Även om svåra känslor är en del av livet kan de ibland bli outhärdliga eller bli kvar orimligt länge. Det lönar sig att söka hjälp om du känner att ditt liv begränsas av hur du mår eller om du har svårt att känna positiva känslor.

Sök hjälp om

du ständigt mår dåligt
svåra känslor begränsar ditt liv
du lider av långvarig sömnlöshet
du upplever långvarig stress
du är helt utmattad
du känner dig hopplös eller har självdestruktiva tankar
du har svårt att känna välbefinnande.

Du kan vända dig till din hälsovårdscentral eller till studerande- eller företagshälsovården.

När och var kan jag få hjälp för psykiska problem?

Ångest Självdestruktivitet Stress och utmattning

Hur kan Psykporten.fi hjälpa?

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Egenvårdsprogram

Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:

Nätterapi

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.