Hur känner man igen sexuella trakasserier och sexuellt våld?

Om man inte identifierar det som har hänt som våld eller trakasserier kan det bli svårare att prata om det som har hänt, att söka hjälp och att återhämta sig.

Det kan hända att den som har blivit utsatt för sexuella trakasserier och sexuellt våld beskyller sig själv för det som har hänt. Men det är alltid den som utövar våld och trakasserier som är den skyldiga.

Föreställningar om sexuellt våld 

Föreställningarna om sexuellt våld är ofta snäva. När man tänker på sexuellt våld föreställer man sig ofta en våldtäkt som orsakar mycket skada. Man tänker sig att det begås av en okänd förövare och på en offentlig plats. 

Det är en form av sexuellt våld, men det är bara en liten del av alla händelser som omfattas av benämningen sexuellt våld. 

Ganska ofta är förövaren som utövar sexuellt våld känd av offret sedan tidigare. Brottet kan ske i hemmet eller på någon annan bekant plats. Ofta finns inga yttre tecken på våld kvar efter händelsen.  

Den här typen av allmänna föreställningar kan även göra att den som har blivit utsatt för sexuellt våld skuldbelägger sig själv för det som har hänt.  

Hur identifierar man sexuella trakasserier och sexuellt våld? 

Den sexuella självbestämmanderätten kan kränkas på många sätt. Sexuella trakasserier eller sexuellt våld kan utövas verbalt, icke-verbalt eller fysiskt. Det kränker personens självbestämmanderätt och personens kroppsliga eller psykiska integritet.  

Sexuella trakasserier eller sexuellt våld kan ske ansikte mot ansikte, via telefon eller i sociala medier.  

Sådana handlingar kan vara till exempel 

• gester och ansiktsuttryck som anspelar på något sexuellt 
• nedsättande tal 
• oönskade meddelanden, telefonsamtal och bilder med sexuella anspelningar 
• att olovligt sprida sexuella bilder eller filmer 
• oönskad fysisk beröring 
• psykiska eller fysiska påtryckningar på att någon ska utföra en sexuell handling 
• att man tvingar någon till samlag, oralsex eller annan sexuell aktivitet 
• oönskad penetrering med finger eller annat föremål. 

Det är samtycket som avgör om handlingen definieras som trakasserier eller våld 

För sexuellt umgänge krävs alltid samtycke från alla parter.  

Vad är inte samtycke? 

Man kan till exempel inte ge sitt samtycke när man är i ett medvetslöst tillstånd.  

Umgänge som innefattar påtryckningar eller hot innefattar inte heller samtycke. Påtryckningar eller annat maktmissbruk kan leda till att personen inte gör motstånd eller fortsätter att säga nej, eftersom hen försöker hålla med utövaren eller undvika andra skadliga konsekvenser. 

Samtycke i en parrelation 

Påtryckningar gällande sex är våld även när det sker i en parrelation. Att man är i en relation betyder inte att man samtycker till eller är skyldig att delta i sex.  

Samtycke enligt lag 

Enligt finsk lag är deltagande i sexuellt umgänge inte frivilligt i följande situationer:  

1) Personen har inte verbalt, genom sitt beteende eller på något annat sätt uttryckt att hen deltar frivilligt. 

2) Personen har tvingats till det genom våld eller hot. 

3) Personen inte har kunnat utforma eller uttrycka sin vilja på grund av medvetslöshet, sjukdom, funktionsnedsättning, rädsla, kraftig berusning eller nedsatt medvetandetillstånd eller på grund av att situationen uppstått plötsligt eller att en särskild maktposition allvarligt missbrukats eller av någon annan därmed jämförbar orsak.

Berätta hur du mår

Många berättar att de känner sig lättade när de har berättat om sina symtom för sina närstående. Även om det känns svårt och meningslöst lönar det sig att berätta för en närstående, en trygg vuxen eller en god vän att man mår dåligt.

När man berättar om sin situation är man inte längre ensam i den svåra situationen. Då blir också ofta de egna känslorna och tankarna klarare.

Dina närstående har kanske också märkt dina symtom. Du kan bli förvånad över hur mycket stöd och förståelse du får när du talar med andra.

Stöd av andra

Om det inte är möjligt att prata med närstående kan du söka dig till olika former av kamratstöd. Man kan samtala både på plats och via nätet. Det finns också kamratstödsverksamhet som handleds av social- och hälsovårdspersonal.

Föreningar och organisationer kopplade till det här ämnet

Läs mer om ämnet