Information om stress

Stress upplevs ofta psykiskt som ett sorts obekvämt, nervöst eller ångestfyllt tillstånd. Syftet med stress är att hjälpa individen att agera i situationer som känns hotfulla.

Det är individuellt i vilka situationer man upplever stress och hur den yttrar sig. En del kan tycka att en viss situation är hotfull och skrämmande, medan andra ser det som en intressant utmaning.

Stress behövs i dagliga aktiviteter eftersom det får individen att göra sitt bästa. Det är därför nödvändigt att man ibland upplever kortvarig, positiv stress.

När kan stress bli ett problem?

Om den orsak som ger upphov till stressen är långvarig så kan även stressen bli långvarig. I detta fall avtar inte stressreaktionen som den ska.

I samband med svåra livssituationer upplever man nästan oundvikligen stress. I dessa svåra fall kan mängden stress och dess varaktighet överskrida vad individen tål för tillfället. Detta kallas för en traumatisk eller posttraumatisk stressreaktion (PTSD), varvid stressreaktionen är väldigt stark och fortgår för länge. Alla sinnen är då på helspänn och adrenalinutsöndringen är ökad.

Mer information om posttraumatiska stressreaktioner hittar du här:

Hur påverkar stress?

Stress kan ta sig uttryck som:

• rastlöshet
• hjärtklappning
• svettning
• muskelspänning
• ökad vaksamhet och alerthet
• sömnproblem.

Om stressen blir långvarig kan det leda till:

• ökad risk för olika sjukdomar
• utmattning
• depression
• ångest
• panikattacker.

Hur kan man lindra stress?

Man kan lindra stress till exempel med hjälp av

• avslappnings- och närvaroövningar
• andningsövningar
• motion
• att göra saker som ger glädje.

Vad kan jag själv göra?

Egenvårdsprogram för arbete på egen hand

Psykportens egenvårdsprogram kan hjälpa dig att hantera stress. Du kan genomföra programmen antingen på egen hand eller tillsammans med en närstående eller en yrkesperson (assisterad egenvård). I egenvårdsprogrammet för utmattning hittar du en övning för att lindra stress till exempel med hjälp av motion och närvaroövningar.  Egenvårdsprogrammet för panik lämpar sig framför allt ifall du utöver stress även får panikattacker.

Du kan använda egenvårdsprogrammen

• på egen hand
• medan du väntar på övrig vård
• som tillägg till övrig vård  
• efter att övrig vård avslutats.  

Berätta hur du mår

Många upplever att de känner sig lättade när de har berättat om sina symtom för sina närstående. Även om det känns svårt och meningslöst lönar det sig att berätta för en trygg vuxen eller en god vän att man mår dåligt. Då är man inte längre ensam i den svåra situationen, och de egna känslorna och tankarna klarnar även ofta.

Dina närstående har kanske också märkt av dina symtom. Du kan få förvånansvärt mycket stöd och förståelse när du samtalar med andra.

Stöd av andra

Om det inte är möjligt att prata med närstående kan du söka dig till olika former av kamratstöd, dvs. diskutera med andra som upplever liknande problem som du. Kamratstöd förekommer både i gruppform och på tumanhand, och träffarna kan ske både ansikte mot ansikte och på distans eller så kan man diskutera på nätet. Det finns också kamratstödsverksamhet som handleds av social- och hälsovårdspersonal.

Ta hand om dig själv

Hur välfungerande vardagen är har en stark inverkan på det psykiska välbefinnandet. 

När du känner att du mår bra löper vardagen ofta smidigt utan större ansträngning. Dessutom främjar vardagliga rutiner och en regelbunden dygnsrytm även hälsan överlag.  

Du kan påverka ditt välbefinnande med hjälp av väldigt enkla saker varje dag. Motion, sömn och att uppleva välbehag utgör viktiga byggstenar i vardagen. Andra människors närvaro och att ha sociala kontakter är viktigt. Kvaliteten på det dagliga intaget av näring har också en stor inverkan på sinnesstämningen.

Fler tips på vad du kan göra själv finner du här:

Hur kan man öva på att slappna av?

Människan reglerar sitt tillstånd genom att försöka påverka andningen och hur spända musklerna är. När man är stressad blir muskelspänningarna lätt bestående, och det är därför viktigt att medvetet försöka slappna av i musklerna.

I denna övning lär du dig att låta dina muskler slappna av med hjälp av en spännings-avslappningsteknik. Du övar på att koncentrera dig på kroppen och andningen. Du går igenom olika muskelgrupper gradvis genom att först spänna dem och sedan låta dem slappna av.

Välj en lugn plats där du kan göra övningen sittandes.

Det är viktigt att göra övningen dagligen och ibland flera gånger om dagen.

•   Det är viktigt att göra övningen regelbundet i minst 2–3 veckor. 
•   Ju mer regelbundet du övar, desto mer bestående förändringar kan du uppnå.

Genom att upprepa övningen lär du dig att slappna av i musklerna när du känner att ångestsymtomen dyker upp.

Du kan lyssna på eller läsa övningen.