Stress hos barn

Även barn upplever stress, ofta som en reaktion på olika påfrestningar i barnets liv. Att kunna tolerera och reglera stress är en av de viktiga utvecklingsuppgifterna i barndomen. Barn i alla åldrar behöver hjälp av en vuxen för att reglera sin upplevelse av stress.

Hur yttrar sig stress hos barn?

Stress hos barn går inte alltid att observera utifrån eller så kan barnets reaktioner vara svåra att tolka. Ett barn kan till exempelvis reagera på stress genom att vara extra duktig, försöka kontrollera saker och ting och ta hand om allt.

Det är viktigt att föräldern identifierar på vilket sätt barnet reagerar på stress samt regelbundet granskar ifall det finns för många påfrestande faktorer eller situationer i barnets liv. Den vuxna ska vid behov hjälpa till att minska på de faktorer som orsakar stress samt se till att påfrestningen inte blir för stark för barnet.

Hur känner man igen att barnet är stressat?

Exempel på tecken på stress i spädbarnsåldern:

• rastlösa och frekventa rörelser
• svårigheter att lugna ner sig
• undvikande av kontakt
• apati, gråtmildhet

Exempel på tecken på stress hos äldre barn:

• betydande koncentrationssvårigheter
• rastlöshet
• hyperaktivitet
• överdriven oro
• svårigheter att lugna ner sig på egen hand
• ovanlig aggressivitet, irritation eller upprepade raseriutbrott
• mobbning av andra

Hurdana stressrelaterade kroppsliga symtom kan barn ha?

Stress kan även ha en negativ inverkan på sömnen oberoende av barnets ålder. Sömnen kan störas på många olika sätt, såsom svårigheter att lugna ner sig för att sova, frekventa nattliga uppvaknanden och mardrömmar.

Ett stressat barn kan även ha övriga hälsoproblem, såsom smärtor och magbesvär.

I den här videon (2:10) kan du se varför barn behöver hjälp av en vuxen för att hantera stress. Du får lära dig hur stressreaktioner kan visa sig hos barn och hur du kan lindra stress hos barn. Den har producerats i det tvärvetenskapliga forskningsprojektet FinnBrain vid Åbo universitet.

Barn reagerar individuellt på stress

Olika barn behöver olika former av hjälp för att kunna skydda sig mot de negativa effekterna av stress. Exempel på individuella skillnader är ålder och mognad samt medfödda skillnader i beteende och känslouttryck.

Barn med lugnt temperament

Barn med ett lugnt temperament har lättare för att lugna ner sig när föräldern lugnar hen. Å andra sidan kan det vara svårare för föräldern att identifiera att barnet behöver hjälp.

Barn med häftigt temperament

Barn med häftigt temperament reagerar starkt och uppvisar intensivt både positiva och negativa känslor. Utan tillräckligt stöd från en vuxen kan de utveckla stressrelaterade störningar, såsom affektiva symtom eller problem med beteendereglering.

Barn som reagerar starkare kan ibland upplevas som utmanande. En starkare benägenhet att reagera kan även ha sin grund i en allmän känslighet för omgivningens påverkan.

Dessa barn har framför allt nytta av stöd från en vuxen som möjliggör att de i högre grad kan utnyttja sina styrkor. Dessa barn är å andra sidan även extra känsliga för de negativa effekterna av även relativt mild stress.

Barn som reagerar på förändringar

Barn skiljer sig även åt angående i vilken utsträckning de stressar över förändringar och nya saker. Vissa behöver mer stöd och trygghet från föräldrarna för att våga utforska omgivningen och prova på nya saker.

Vad är positiv stress?

Positiv stress uppstår i situationer där barnet får öva på att möta nya och påfrestande situationer på en åldersanpassad nivå, såsom att träffa en ny vårdare eller bli vaccinerad på rådgivningen. Den vuxna lugnar, ger trygghet och hjälper barnet med självreglering. 

Syftet är att hålla barnets kroppsliga reaktioner, såsom ökad andningsfrekvens och mängden stresshormoner, på en måttlig nivå så att de snart återgår till normaltillståndet.

Upplevelser av positiv stress är en normal och väsentlig del av barnets utveckling. De förbättrar stressystemet och stressåterhämtningen. 

Erfarenheter och övning utvecklar barnets interna stressregleringsförmåga, och samma situation orsakar inte längre en lika stark reaktion.

Vad är tolererbar stress?

Tolererbar stress uppstår i situationer som aktiverar kroppens stressystem mycket eller under en längre tid.

Ett exempel på en sådan här situation kan vara om en familjemedlem blir allvarligt sjuk eller föräldrarna separerar. I dessa fall krävs större anpassning än vanligt till den nya situationen.

Vid tolererbar stress orsakar kroppens stressreaktioner vanligtvis inte någon skada.Detta gäller framför allt ifall den stressiga situationen går över inom en rimlig tidsperiod och barnet samtidigt har skyddande faktorer i sitt liv, såsom trygga vuxna och förutsägbara rutiner.

Vad är skadlig stress?

Stressen kan bli skadlig ifall

• den är för stark, långvarig eller orsakas av flera olika faktorer, och
• barnet inte har tillräckliga skyddande faktorer mot stress till sitt förfogande

Skadlig stress kan exempelvis uppstå ifall barnets behov ständigt försummas, barnet blir utsatt för våld eller utnyttjat samt ifall det förekommer mycket problem i hemmiljön.

Kroppens stressreaktion är i dessa fall särskilt stark eller långvarig, vilket kan störa hjärnans utveckling och speciellt de olika regleringssystemen.

Toxisk stress i barndomen kan leda till svårigheter med inlärning, utveckling av färdigheter och beteendereglering, samt även medföra hälsorisker i vuxen ålder.

Skydda barnet från skadlig stress

Barns hjärnor är i allmänhet mycket känsligare för stress än vuxnas hjärnor. Överdriven stress kan leda till att barnets hjärna inte utvecklas som den ska.Ju yngre barnet är, desto mer sårbar är hjärnan.

Trygga vuxna som uppmärksammar barnets behov spelar en nyckelroll när det gäller att skydda barnet från effekterna av skadlig stress. De kan förebygga alltför starka reaktioner eller vända på utvecklingen, även i de fall då stressexponeringen redan överstigit barnets toleransförmåga.

Hur skyddar man barn från skadlig stress?

Livet består av både lätta och svåra faser. Man kan inte ens påverka allt själv. Ibland kan livssituationen vara sådan att den orsakar skadlig stress för barnet.

Den vuxna ska ta i beaktande

• hur barnet hanterar olika påfrestande faktorer, och
• om hen får tillräckligt med stöd och hjälp från vuxna.

Om det finns för många stressfaktorer i livet måste de vuxna vidta aktiva åtgärder för att minska på dessa. Barnet kan oftast inte göra det själv.

Minska på stressfaktorerna

Fundera på hur du kan påverka hur mycket stress barnet upplever. Finns det något du kan minska eller helt ta bort från barnets liv? Exempelvis att minska på mängden vardagliga aktiviteter och hobbyer samt att sänka kravnivån.

Trygga de skyddande faktorerna

Fundera på om barnet under de stressiga perioderna har tillräckligt med skyddande faktorer, såsom en regelbunden, förutsägbar vardag där man tar hand om de grundläggande behoven. Det är viktigt för barnet att få möjlighet till tillräcklig vila och näring samt åldersanpassade aktiviteter.

Den viktigaste skyddande faktorn är att barnet har möjlighet till trygga, accepterande och stöttande relationer. Det kan ofta räcka med en enda trygg vuxen.

Fråga och lyssna

Lyssna på barnet och hens tankar om sin vardag och sitt liv. Fråga regelbundet hur barnet mår. Visa att du accepterar barnets synvinkel.

Försök hålla dig lugn ifall barnet berättar om jobbiga saker. Barnet behöver att den vuxna tar emot det som sägs på ett lugnt sätt samt en försäkran om att det lönar sig att berätta för vuxna. Annars kan barnet lära sig att dölja svåra saker.

Det är viktigt att den vuxna kommunicerar att hen har förstått hur barnet mår och att hen tror på barnet.

Lär ut stressregleringsmetoder

Hjälp barnet att lära sig reglera stress.

• Skapa regelbundna rutiner tillsammans med barnet. Rutiner hjälper till att förutse händelser och gör vardagen enklare.
• Berätta för barnet att hen är viktig och att hen tas om hand. Att höra detta bygger upp barnets förtroende för att man inte behöver hantera svåra känslor eller en svår situation ensam.
• Erbjud en trygg och accepterande närvaro. I barndomen övar man på stressreglering tillsammans med just en vuxen. Närvaron av en närstående minskar på stressen. Det stärker barnets förtroendet för att hen är värdefull och accepterad även under svåra stunder.
• Så enkla saker som att visa ömhet, ta hen i famnen eller på annat sätt trösta kan hjälpa barnet att reglera sitt stresstillstånd.

Avslappnings- och andningsövningar

Avslappnings- och andningsövningar hjälper till att lugna kroppen och psyket. Det går att lära även barn på vilket sätt andningen kan användas för att lugna ner sig själv fysiskt och psykiskt.

I animationen nedan (0:52) presenteras hur andningsövningar kan hjälpa barnet när hen har det jobbigt. Du kan också titta på animationen tillsammans med barnet innan ni gör övningen.