Information till föräldrar med stress

Det är viktigt att föräldern identifierar både sin egenochfamiljens stressnivå samt försöker hålla dem under kontroll. På så sätt kan man påverka hela familjens välbefinnande.

Stress hos en förälder

Stress hos en förälder kan exempelvis bero på själva föräldraskapet, kravet att hantera vardagen eller balansera vardagen och arbetslivet samt ekonomiska problem eller relationsproblem. 

Betydande stress kan dessutom orsakas utav olika påfrestande händelser, såsom att man själv eller en närstående blir sjuk, arbetslöshet, psykiska problem eller missbruksproblem i familjen.

Att som förälder uppleva svår ångest eller depressiva symtom kan bero på att man inte har möjlighet eller förmåga att hantera svår stress.

Metoder för att reglera stress finns längre ner på sidan.

När kan stress hos en förälder vara ett problem?

Att som förälder vara mycket stressad kan det leda till att föräldraskapet eller tiden som man spenderar med barnet inte känns givande. Att som förälder uppleva stress kan dessutom leda till exempelvis

• att man har svårt att notera och förstå barnets behov och beteende
• att uppfostringsstilen blir sträng och kall
• att man får sämre självförtroende som förälder.

Detta kan leda till en ond cirkel där barnet beter sig på ett utmanande sätt och det är svårt för föräldern att reagera på ett konstruktivt sätt. Detta ökar och förstärker i sin tur barnets utmanande beteende, vilket leder till en ond cirkel och negativt samspel mellan barnet och föräldern.

Är du för stressad?

Exempel på typiska stressymtom

• spändhet, nervositet
• irritation
• rastlöshet
• depressions- och ångestsymtom
• beslutsfattningssvårigheter
• sömnproblem
• huvudvärk
• hjärtklappning
• illamående
• svettning
• olika fysiska (kroppsliga) besvär

Exempel på hur stress kan påverka föräldraskapet

• att man inte vill interagera utan drar sig undan
• att man är otålig, frustrerad och lätt blir irriterad
• att man inte står ut med barnet som förut 
• att man bestraffar barnets utmanande beteende

Hur kan man hantera stress?

Ta hand om dina grundläggande behov

Genom att ta hand om dig själv kan du se till att du mår bra.

• Kost: Se till att du äter regelbundet och får i dig tillräckligt med näring. Undvik rusmedel.
• Motion: Försök att röra på dig åtminstone lite, på ett sätt som passar dig.
• Sömn och vila: Att vara trött förvärrar alla symtom på stress och påfrestning. Försök att sova tillräckligt och följ en regelbunden dygnsrytm.
• Reglera flödet av stimuli: Medier och sociala medier väcker ofta även negativa känslor. När man är överbelastad kan det vara en bra idé att vid behov ta en paus från informationsflödet och sociala medier.
• Egen tid: Familjelivet kräver att man spenderar mycket tid med andra och är sällskaplig. Försök därför att även ordna tid för dig själv. Även du har lov att ta en stund för dig själv för att exempelvis vila eller ta en promenad på egen hand.
• Stödnätverk: Försök att njuta av dina närståendes sällskap. Be om möjligt dina närstående om hjälp och ta även emot hjälp som erbjuds.
• Närvaro: Försök att vara medvetet närvarande i stunden och med dina närstående. Fokusera på nuet.

Lägg även märke till det som är positivt

Njut av även de små stunderna. Till exempel

• betrakta naturens skönhet
• lyssna på musik som du tycker om
• minns fina stunder
• ha kul med ditt barn
• lägg märke till hur ditt barn gläds åt även små saker
• se glimtar av glädje i dina närståendes ansikten
• ge dig själv tillåtelse att uppleva känslor av välbefinnande

Rutiner som stöd

Rutiner och en regelbunden och förutsägbar vardag stöder stresshanteringen hos både barn och vuxna. Försök att skapa rutiner som fungerar för dig och din familj.

Öva på metoder för att hantera stress

Olika stresshanteringsmetoder fungerar för olika personer. Fundera på vilka stresshanteringsmetoder som är rätt för dig. Lämpliga metoder kan till exempel vara avslappning, mindfulness eller att röra på dig på ett lugnt sätt. Öva aktivt på metoderna.

När förälderns stress påverkar barnet

Livet består av både lätta och svåra faser. Under svårare faser är det viktigt att fundera på vilken inverkan ens stress och påfrestning har på barnet samt hur man kan skydda barnet.

Skyddande faktorer är till exempel varma, förstående och trygga relationer samt möjlighet att delta i åldersanpassade aktiviteter.

Ur barnets synvinkel är det bra med kontinuitet och förutsägbarhet i vardagen, det vill säga en helt vanlig vardag. Att ha rutiner och spendera tid tillsammans gör det lättare att fungera även i stressiga stunder.

Var aktiv och agera för att förbättra din situation

Sätt upp gränser

Lyssna på dig själv och ta i beaktande dina behov. Du behöver inte ge mer av dig själv än du orkar vid varje given tidpunkt.

Kommunicera

Prata med dina närstående om dina tankar, känslor och önskemål - även om svåra saker.

Planera

Var beredd på svåra situationer. Fundera på förhand på följande:

• Vilka metoder hjälper dig att lugna ner dig och agera i krävande eller svåra situationer?
• Hur kan du på ett säkert sätt ta dig ur en outhärdlig situation?
• Vad kan du göra om man försöker överträda dina gränser?

Fundera också på om du kan berätta för någon att du mår dåligt. Skulle hen kunna hjälpa till på ett konkret sätt?

Sök hjälp

Det kan vara svårt att identifiera vad det är som upprätthåller stressen samt hitta sätt att minska på dessa faktorer. Att vara en god förälder innebär att man ber om hjälp i god tid före man blir helt utmattad!

Sök hjälp ifall du upplever att du inte själv eller med hjälp av dina närstående kan hantera situationen. Försök inte ta hand om allt själv. Du kan till exempel kontakta kommunala tjänster, såsom hälsocentralen, rådgivningen, familjerådgivningen eller skolhälsovården. Du kan också be om hjälp via företagshälsovården.

I krissituationer kan du söka dig till närmaste hälsovårdsjour. Om du redan har en vårdkontakt kan du tillsammans med hen planera hur du kan hantera belastningen i vardagen.

Övningar i stresshantering

Egenvårdsprogrammen innehåller fler övningar som hjälper dig att öva på stresshanteringsmetoder.